Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smältan-
775
siiedli
235. Jfr saman smälta. — Jfr up-, ut- (tiv. Sdw
2: 8 8 8) smälta och osinälter.
smältare (smeltare. smeltere), m. smültare. — ss
tillnamn. ATb 1:47 (1455), 212 (1405), 2: 119
(1478). STb 3: 410 (1498). SSkb 22 (1501—02), 288
(1508—09). HLG 3: 24 (1515). STb 5: 215 (1519).
Stock Skb 108 (1518—19), 150 (1519—20). VKU
3 (1539). — *smältara talgher (smeltare-), m. tulg
avsedd att smältas. HLG 2: 53 (1516).
*smältarum, n. rum där man smälter ngt. om
sidhe kommo the til tässa modhers smältarwm,
hwar som war otänkclighen pina oc sörgh JMPs
242.
smülteliker (-liger. n. pl. smelteligen), adj. 1)
möjlig all smälta, mångehande tingh ärw
smelteligen som wax, sällt, alun PMSkr 607 (senare
avskr.). 2) möjlig att smälta el. digerera. digestibilis
... väl smälteliger GU C 20 s. 186.
*smältepanna (smelthe panne), /. smällpanna.
HSH 19: 168 (1506).
smältning, f. 1) smältning PMSkr 610 (senare
avskr.). 2) matsmältning. JMPs 467.
"smöghiansson? m. ath han ecke kallade hennan
messeman smöghiansson (jör sköghiansson?) STb
1: 72 (1476). Jfr skükensou.
*sinüghliker, adj. Jjr geuomsmöghliker.
♦smölker, m. Jfr hüsmölkcr.
•smöra? /. ss tillnamn, margit smöran SSkb 147
(1504—05).
♦suabber, adj. snabb? ss tillnamn, gregorius
snabber ericus branter fideiussit KTb 133 (1402).
gregers snabba (dat.) ib 52 (1424). ib 143 (1424).
*snafsare (snaff-), m. [Jjr Sv. Dial. snaffsa,
nappa, småbita. N. snafsa] oridurus ... snaffsare
niwn stinder ok maall stulyn GU C 20 s. 390.
snak, n. och m.? 1) snack, prat, tal. bwkfyllis
dotter äru fam förste är lösläti j snak oc adhrom
mädhfärdhom SvKyrkobr 356. BSH 5: 225 (1507,
Gadh).
snakka (-ade. -ede. -at. -et), «. 1) snacka, prata,
tala. med ack. BSH 5: 272 (1508, Gadh). giöres
eder intet behof hafwa nogen omsorg för nogen
then deel wi haffue snakket tillsammens HSH
13: 103 (1524, Brask), hanne fader ... bad henne
... snacka lostog ord mz jasone Troj 11. — abs.
huru qwämelikit thz ware ... mz tik snakka
(fabu-tari) oc samtala Mecht 252. hon stode ok snackade
medh thöm STb 2: 494 (1490). som wi senest
snackede med eder om adelkona barn oc theris
arff epter lagen HSH 16: 101 (1527, Brask). Troj
16 9. — »snakka bort, genom prat frånhända el.
beröva, tw hawir snakkat mik bort iij spän korn
ok i tunno öl soin ingin dandeman ATb 1: 86
(1458).
*snakkoter, adj. pratsam; vittnande om el.
beroende på pratsamhet, dicerium rii snakkoth ordh
GU C 20 s. 183.
snar, adj. 1) snabb, lleuipes ... släth föther oc
snar GU C 20 (hand 2) s. 77. — /1. adv. A) posit.
1) snabbt, hastigt, momentaneus ... snarth fram
lidande GU C 20 (hand 2) s. 152. — Jfr äptirsnar
(äv. Sdw 2: U4l).
snara (pl. snörör J Buddes b 173), /. L. snara.
queolus lithen snara GU C 20 (hand 2) s. 64. han
(0: djävulen) säther syna snärär fore myna föther
J Buddes b 17 3. Jfr fota-, ta-snara.
•snarborre (m. pl. med art. -borrana), m. [Sn.
Dial. (Smål., Österg.) snarborre] kardborre. J/r
E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 50.
thär ffaar skwla ga skal ey wara ... yrtherna
skräppor äller tisthla ... thy hwasse bwska riffwa
them ... oc snarborrana toka wllena PMSkr 238.
•suaresven, m. [Jfr Ä. Dan. snarensvend] ss
tillnamn, siwrdh snaresuen SSkb 178 (1505—06),
267 (1507—08).
*snarfötter (-föter), adj. snabbfotad. pernitor
staduger ok snar (radslut) föter GU C 20 s. 437.
snarhet, /. 1) snabbhet, hastighet, för thy ...
snarhethen mykith nyttog är enom godhom stridz
man PMSkr 124. 2) hastighet, skyndsamhet. —
mädh en snarhet, skyndsamt snart, lätt. Gers Frest 3.
BSH 5: 274 (1508, Gadh).
snarlika (-ligha GPM 2: 26 (1511). -likan PMBrej
333 (1519). -ligan Prosadikter (Sju vise m C) 223.
superi, snarligste STb 5: 338 (1521, Kop)), adv.
A) posit. 1) snabbt, hastigt. Gers Ars 21. fran
wastena maghcn j snarlikan hiith (o: till Rom)
sända breff PMBref 333 (1519). ib. 2) hastigt,
skyndsamt, raskt, tha warth anthenor myket
förfärad ... oc for snarligan tädan Troj 40. 3) med
hast, ofördröjligen, genast, (de) latha göra snarligan
eth övermaatta skönt hus Prosadikter (Sju vise m
C) 223. 6) med skyndsamhet, korteligen, med få ord.
ok at jak snarlika (breviter) thätta samanlykkia
ok fulkomplika ända maghe, är hon alt
man-könsins summa helsamlighin sak, ok äwinneliko
wälsignilsenna ära SpV 200. snarligha scriffuit j
westeraarss quasimodogeniti söndagh anno etc. xj
GPM 2: 20 (1511). C) superi, swa snarlikast, s(i
snart som. swa snarligste vor ... herre komber her
sielff STb 5: 338 (1521, Kop). — Jfr forsnarlika.
•snarliker (-likin SpV lei; MP 4: 41. n. -ligit
GPM 2: 75 (1512)), adj. 1) snabb, rask. rätwis bön
til war härra ... skal wara ... accelerans humilis et
perseuerans hon skal wara snarlikin ok rask vtan
dölsko ok forswmelsse MP 4: 41. 2) snar, hastig,
färdig, til at forlatha brwth snarlikin (facilis)
SpV 161. 3) hastig, brådskande? thet idre
werdig-heter ... akte nw j dagh wara j eeth snarligit
samtaal j eneköpingh GPM 2: 7 5 (1512).
snarlikhct, f. snabbhet, snarhet, hastighet,
san-neligha en fawiskir hoghir wtgiwthir j sama
snarlikhetinne (facilitate) godha forskullan, j
hwilke han ingiwthir SpV 262.
♦snarmälter, p. adj. snabbtungad. micrologus gi
snarmälther GU C 20 (hand 2) s. 141.
•snarrännande, p. adj. snabbt springande,
hector ... mz syn snar rännande häst Troj 162.
snarögdher, adj. Se Sdw 2: 1303.
»snatterl (snattarij) /1. och /.? snatleri. mechtil
... offtan til foren befunnith ther medh swa dana
snattarij STb 3: 317 (1496). fordrogx ene pige
retten för tet snatterj hon hade bedreffuit STb
5: 253 (1519).
snava, v. snava. cespito ... gräua och snaffwa
och prampera GU C 20 s. 102. nutabundus a um
twäkande owis ok snaffuandhe ib 366. nutare
twäka snaffua darra ok röras ib s. 367.
snavare, m. cespitator ... snaffware GU C 20
s. 102.
♦snedli (sned), subst, i utlr. pa snedh [Ä. Dan.
o. N. paa snid] pä sned, snett, skipen läggias vndy
öghya j försaath oc när som stridhes hälles skipen
paa sned PMSkr 172. skaris (vinstocken) swa pa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
