Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soldera
780
somardel
marne ii» 3: 285 (1496). gaffs her änders olsson xii]
marc för xiij tunnor öll, som westras sollenere finge
oc arboge sollenere Slock Skb 7 6 (isis), at wij
göre wt sollener, och rigsins raad gör wt inthet
folk STb 5: 228 (1519). — (?) konungin ... thörffte
wäl soldera (jör soldenera? jfr dock solderi 1) widh
Prosadikter (Sju vise m) 163. — *soldenürs
sände-budh? n. el. m.? budbärare till el. från soldenärer.
paual wor sollennes scndebodh ij mark til teringa
peninga i vegen SSkb 7 5 (i5 03) (möjl. att fatta som
två ord, med plural bet. av sollennes). — *soldenärn
panningar (sollenära peninga), m. p/. = soldcri 3.
Jfr N. Ahnlund, Stockholms hist. 369. eodem die
lagdes jn j skaapet vj (6) marek, j (i) öre mynne,
sollenära peninga, aff sudre malm war opburet
STb 2: 113 (1485). — *soldenära spisiny (soldenäre
spisinge), f. proviant för soldenärer. tunnor ther
som soldenäre spisinge jnslugx Skotteb 387 (1463—
64, Kämn).
soldcra (sollera: -edh. -eth), v. besolda, leja, mol
betalning antaga (ngn) i krigstjänst, mýntz herra
rýttara, som hijt jn vtj landit sollereth ware STb
3: 262 (1495). hans juthc ... medh änders heising
hade warit, och war hans sollenera til calmarne
och nw solleredh war til rýszelandh ib 28 5 (1496).
solderi (solleri), n. 1) lejda krigsmän, legoknektar,
soldater, tha solderij lagdes i femerlingx stuwä
Skotteb 152 (1463—64). för än [han] vtfoor j
solle-rijt til nýa slottit STb 3: 402 (1498). SSkb 156
(1505), 212 (1506—07). ath hwar bliffuer, ther han
warder inlagder ... och dragé ey gesther eller
sollerie in paa bonden Arnell Brask Bil 33. 3) ss
extraskatt upptagna pengar till rustningsändamål.
Jjr II. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 384 /.
ath engin borgare skal fara til olaffs messo
marknaden, förre än the äro eens om sollerieth til
ryssaland STb 1: 200 (1479). gaffwo borgamestarene ok
raadet hustrv anna ... frij ok qwitt fore wordh,
wakw ok allan stadzsins twnga, togh swa ath hon
skal swara till thet sollerieth som nw är till
rysseland ib 218 (1479). ath han war erik kröpelin engte
skylloger fore solderiie ib 357 (1482). epter han ey
gör reth fore sich i sollerij hwerkene medh embetet
eller menicheten i staden ib 3: 23 (1492). ib 297
(1496). her aff är ... aff kortet hans kost, skot,
sollerij och kledingh, swa ath thenne swmma hörer
hanom frij enskýlt til ib 387 (149 8). — *soldcris
pänningar (solleries-), m. pl. — solderi 3. STb 1: 281
(1481).
*soldcrilön (sollerij-), /. sold. per olsson schal
giffue j ghen tet han haffuer aff screddarom mera
vptagit j sin sollerij lön än hans tienist war STb
3: 352 (1498).
♦soldcriresa (sollerij ressa), /. expedition med
soldenärer. var samma per biörnssons sollerij ressa
til calmarne med oleff gallé höffuitzmannen cvj
march Stock Skb 294 (1505, Skip).
♦soldi, n. 1) sold, hyra (till sjöman), jtem x öre
erie skipmanxiiij dage soldy Skotteb 437 (1469—70,
Kämn). 2) = solderi 3? vpburit aff soldie the som
äter stode, som icke folk vtgiorde for stöke xviij
mark j öre Skotteb 392 (1464—65, Kämn). — J/r
forseo soldi.
solgisl (sool-, -gils Mecht 17, 30, 42. -gilz GU
C 20 s. 514),/. solstråle, radius ... sool gilz GU C 20
s. 514. eth wnderlighit sken som en solgils Mecht
30.
solgisla (-gitzsla), /. = solgisl. sagh hon eth
wnder-likit sken gaa aff allom sinom limom swasom
brännandis solgitzsla Mecht 198. katerina hade ...
eth agatebandh, som hengde pa jonfrv maries hals
i solgislonne JTb 111 (1525).
♦solglimbcr (soolglymber), n. solglans, saa hon
framgaa aff allom sinom limmom brinnande
soolglymber (igncos radios) Mecht 92.
*solgudh (-gud), m. solgud, apollo solguden Troj
84. ib 228.
solhvnrf, n. 1) sol/örmörkelse. Jfr K. G.
Ljunggren, Almanackorna och del svenska ordförrådet 95.
2) solstånd. Jfr K. G. Ljunggren a.a. 73. ivnivs ...
24, 25, 26 dagana är solhwarff PMSkr 372. wid
medsommars tid nar solen steg j krabba tekned
som almänneliga kallas cancer tha sol hwarffwed
är om sommaren tha dagarna äro längste Troj 230.
•solhvarver, m. = sollivarf 2. medsommars tiid
nar sol hwarffwer war oc solen steg j cancrj tekn
Troj 51.
•soilicitcra (-adhe), v. [Lat. sollicito] få till stånd,
åstadkomma; utverka, ath jak skwlle betala manga
gyllene oc dwcata oc mangh breff sollicitera
PM-Bref 332 (1518). vpsaliensis lothe tryckia sina
(missalen) in basilea oc trom at köpmannen som
thet solliciterede fik vj (6) eller vij (7) mark ört.
thet höxta HSH 13: 116 (1524, Brask).
solskin (sool-. -sken. Se Sdw 2: 1303), n. solsken.
hökana ... sätias j en bwr storan oc sätias widher
ena wägh j heth sool sken PMSkr 270. ib 538.
solskipte, n. solski/le, soldelning. Se Sdw 2: 130 3
och jjr Aarb. f. nord. Oldk. 1918 s. 202 /., 225.
solsät (sool-, -set(h). -seel), n. solnedgång. ... ok
fornöie hanom ther medh sine fortiente lön jnnan
solseth STb 3: 38 (1492). ib 48 (1492), 271 (1496).
SJ 2: 266 (1495). STb 4: 26 (i504), 71 (1505). skal
... han ... betale honum jnnan solsäth ib 5: 8
(1514), ib 97 (1516).
solsäta (obl. -säte), /. solnedgång, samme dagh
sagdes for retta, ath berendh borre scal haffue sine
peninga jnnen solsäte wiidh iij (3) marek aff peder
martensson STb 2: 211 (i487). ib 215 (1487).
jn[nen] solsätw ib 216 (1487). ib 251 (1488).
solsätcr (sol!-, -sät(h)ir), n. L. solnedgång, tha
lofwadhe magnus ath giffwa matisse silffwir ellir
p?a innan sollsätir ATb 1:386 (1472). ib 2:16
(1473). fran solbärgan wm hälgan apthan ok til
soll säthcr vm hälgan dagh MP 4: 60. J/r sola säter.
solupgangcr (sool-), m. soluppgång. GU C 20
s. 184.
♦solvärme (-warme), m. solvärme, solhetta, aff
starka och swåra sommarsens solwarme wart stor
döde j bland grecana Troj 179.
som, se sum.
somar (somer. Se Sdw 2: 1303), m. L. sommar.
joan östensson ... som döde nw j somer j
stralsund STb 3: 394 (1498). -— i somars, i somras.
Se Sdw 2: 1303. — Jfr midhsomar. — *somars las
(sommarslaas), n. ett hömått. Jfr Falkman, Om mått
o. vigt i Sverige 2: 98. — lass sommarhö. iij
sommarslaas höö HLG 2: 16 (1510). — Jfr somarlas.
somardaghcr (sommar-), m. sommardag, dag av
sommarhalvåret, fyrste somardagher, första dagen
på sommarhalvåret (den 14 april?), ffogthen ...
haffuer fodringh til iiij hesta ffran sancte morthens
dagh til första sommardagh Arnell Brask Bil 21.
*somnrdel (sommar-), m. sommarhalvår, han skal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
