Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spyiare
791
spänna
jak spyyr ey. iak slaas ey. hwi ma iak ey drikka
äpter minom lösta SvKyrkobr 7. gnwggis tör
nialyrth oc blanclis j wathn giffwandis them (a:
de sjuka svinen) drikka, sidhan spy the oc bliffwa
rensade jnwärtis PMSkr 247. J/r upspyia.
"spyiare, m. J[r vatu spyiare.
spyria (spörya. pres. spor. impf. spord(h)e.
spördhe SpV 477. pl. l pers. spordom ATb 1: 208
(1464). sup. refl. spordz STb 1: 399 (1482). imperal.
spör SpV lie), v. L. 3) efterfråga, söka. thu wilt
milhetinna fadhir spörias (vis enim pater pietalis
i/uæri), thu wilt nadhinne förelysande opfinnas
SpV 477. — med prep. äptir, o thu härra gudh,
aldrig spördhe människian äptir tik, wthan hon
haffde hopit at hon fwnne tik SpV 477. ib. huru
kunne människian spöria ällir letha äptir tik,
wthan thu förekomme thän som äptir tik spör
(quomodo le homo quærit num quærentem inveneris)
ib. 5) spörja, erfara, få veta, få kännedom om. thy
giuer gudh varan ofridh oc dröuilse at folkit skal
forlata sina syndelica glädhi oc spyria
hymme-rikis fridh oc glädhi SkrtUppb 222. — få
kännedom om, få veta om, få reda på. ... vtan f ale till
skipparens götz, hwar han thet spörya kan STb
2: 169 (1486). — spyria at, åtspörja, tillfråga, fråga
(ngn) om (ngt). ... ok spördhe jak aat hundaret ok
ransakaþe ... vm ... SD 8: 195 (1362). — spörja,
fråga, modhorin spördhe at hwru hon matte
Prosadikter (Sju vise m) 140. vi borgamestara och radh
... spordoin hanom aath sama dagh fäm resor om
han ville klaga ATb 1: 206 (i464). ib. Jfr alspyria.
- spyrias for (fore. fore), fråga sig för, höra sig
/ör, göra sig underrättad, tha kom mattis i boo in
ok spordis fore hwat the liado a färdom A Tb
1: 121 (1460). GPM 2: 198 (l506). Jfr forspyrias.
— spyria til, tillfråga, vi borgamestara och radh
spordom hanom til hwi han ville ekke fylgia the
klagan ATb 1:206 (1464). NMU 1: 147 (1488).
SJ 2: 147 (1489). — spörja, fråga, tha sporde han
j bland annat thaal om all menichetin til, om thee
ville wara hanom hull och tro STb 3: 331 (1497).
— »spyrias umkring, förfråga sig hos? ney, sagdo
the andre drengenä, som han hade spordz om
kring STb 1: 399 (1482). — spyria up, 2) fråga om
(ngl). star än nw nakot j gen aff thännom prydilsom,
som skulde sighias, tha spör thz op (require), for
thy at wi wiliom här äpthir nakot lithit sighia aff
thwlumodheno SpV 116. — Jfr upspyria. — Jfr
af- (Sdiv 2: 1188), lie-, for-, saman-, um-spyria.
spyrilse (spörielse), n. pl. och f. 2) spörjande,
frågande, spörsmål, fråga, grymma oc hwassa til
talan oc spörielse som cayphas spördhe ihesum vm
siin kännedom SkrtUppb 280. — Jfr at-,
up-spyrilse.
*spyrsl (spörsl), f. och *spyrsla (spörsla), /. 1)
spörsmål, fråga, nogh ser iak hwat jomfrun är
pliktogh j gudz loff, än thu synis röra ena spörslo
om ängelin (sed quæstionem movisse videris de
angelo) SpV 32. fulkomplika minnis mik fadhir,
thänna spörslena (optime pater recordor huius
quæstionis) ib 360. sannelika 0111 änglana är os
ekke spörsla (nobis quæstio non est) ib 368. ib 445.
2) undersökning, tha likawäl skal jak ekke wara
tik j fran j thinne spörslo (inquisitione) SpV 181.
spüdher, adj. 1) späd, klen, smal, fin.
llippe-rus ... spädher blödher GU C 20 (hand 2) s. 89.
macer ... magher oc spädher ib s. 107.
spiidliia, v. späda. — späda, tillspäda, tillsätta.
sywd thät j eno glaseradho kar ... spädiandis thär
j aff ätikkionne PMSkr 432.
späk (speck), /1. späck. STb 4: 108 (1506). Jfr
siiil-, siiiia-späk.
spiikia (späkkia MP 4: 203. pres. späkir. späker.
impf. -te. sup. späkt SpV 104), v. göra fridsam,
förmå till fridsamhet el. stillhet. — späka, hålla i
styr, kuva, tämja. Se Sdw 2: 1305. wil thw them
(a: bina) tha späkia jnkasta nokon sandh äller
nokra söta wäsko PMSkr 300. ■— kuva, underkuva.
sidhan hon ... haffdhe thwingat wndhir sik storan
deel europe ällir späkt SpV 164. bätre är späkia
fiendan mädh hwnger än mädh samgangande
stridh PMSkr 16O. — kuva, styra, sardonix är en
sten ... han späker mykna käthy PMSkr 490. —
stilla, dämpa, hämma, ytra manzsins pinlikhethir
ok wanskiise späkias (edomantur) SpV 385. thän
husbonde huilkins wrede ok grymhet jngen forma
ath späkkia eller blidka mädh någre tiänist eller
ödmiwkt MP 4: 203. -— (?) jak wndra hwi thu
swa mykit späkir (damnaveris, möjl. läst som en
form av domo, tämja) wtgangin, jngangin ok
in-lykkit SpV 75.
späkka (-adher), v. späcka, adipatum ti späkkat
soffuel GU C 20 s. 8. llardare späkka ib (hand 2)
s. 64.
*späkkare?, m. [Jfr Fdan. specker, »rogmand?»
enl. G. Kimdsen, Fortid og Nutid 16: 137] person
som bereder späck? rökare? torkare? ss tillnamn.
hanis späckares(?) dottir S Tb 2: 86 (1474). Om
innebörden är ’rökare’, ’torkare’, torde ordet snarast böra
normaliseras spikare.
"späkkirska (speckerske), /. Jfr spiikkare. Skotteb
195 (1465—66), 227 (1466—67). hustrv ingeborg
gambla speckerskan Sl’b 1: 130 (1477). ib 2: 125
(1485), 3: 447, 459 (1499). — ss tillnamn, jngeborg
speckerske Skotteb 163 (1464—65).
späkt, /. L. 1) fridsamhet, stillhet, mitia c späkt
oc mildheth GU C 20 (hand 2) s. 148.
*späld, n. Se spiäld.
*spälde, n. Se spiälde.
♦späna (-te. -ter. impf. spenthe Kumla kyrkas rb
96 (1513)), v. [Su. Dial. späna) spåntäcka. Jfr
K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn.
7: 22. jtem fore tornith späntis ... x mark Kumla
kyrkas rb 6 (1426). ib 37 (1426). x oras denariorum
gawom wj töm som spänthe kirkione ib 16 (1444).
ib 26 (1465). för kyrkegaardhen spänth vm marc
Arkiv för Norrländsk hembygdsforskning 1918 s.
111 (1534).
*spänalön, /. lön för spåntäckning. Kumla kyrkas
rb 23 (1461).
*spänare (spenare: -enom Kumla kyrkas rb 47
(1479)), m. spånläckare. jtem spenarenom half
säte mark Kumla kyrkas rb 47 (1479). ib 65 (1493).
Jfr kirkio spänare och spännare.
*späne, n. spånor. dolatura e hugningh skyrdh
aff hugh ok späne GU C 20 s. 198. perisma ...
hwethe aghn äple skal ok späne ib s. 436.
*späning (spening Kumla kyrkas rb 36 (1473—
93?)), f. spåntäckning. Kumla kyrkas rb 42 (1473),
54 (1484). iiii markc för spaning ib 59 (1488). Jfr
spaning.
spänna (-te), v. L. 1) spänna (båge el. armborst).
swa gik latrins ... borth j sina bodh ok spänte
sith armbosth ATb 1: 42 (1455). STb 4: 211 (1511).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
