- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
798

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stadhu||hhet

798

stakkotter

hörande, lagligen överlåten, at thän ... ängia teghin
... skal stadhughur oc faster blifua vnder ...
risabergha kloster NMU 1: 104 (1425). epter thet
samme ... hijtte ... räknes for lössöre och afflinge
godz, saa ath medh nogen räth, til lagligit städigt
arff eller aterlössn ey rättelige tilwinnes kwnne
GPM 2: 83 (1488). — fi. adv. 2) fast, bestämt, will
iac thet stadhukt halda SD 8: 30 (1361). huiliket
jak vill gernna ok liuslika staghugt (för stadhugt)
halda ib 178 (1362). ib 197 (1362). thet skal k
stadugt fast och obroteligehalla G. Carlsson, Kalmar
recess 1483 s. 67. 3) ständigt, jämt. at the städigt
biwde eder till GPM 2: 152 (1502). Arnell Brask
Bi1 30. — Jfr ful-, o-, tro-stadhiiglier.

stadhughhet (stadughet. stadhugheyt SkrtUppb
364. stadhukheet NMU 1: 79 (1391). stadoghet
PMSkr 91. staddoghet SvB 476 (b. av 1500-/.).
städhighet GPM 2: 340 (1509?)), /. [Mnt.
stadic-heit, stëdicheit] 1) last el. tryggad ställning, helge
gudz vener som nw stadgadhe äru j ävigha
stadughet SvKyrkobr (Lucid B) 2 37. 2) det som är
fast; fäste, firmament, gudh han giordhe twäggia
handa lyws a hy melin ... ok satte them fas tha j
hymilsins stadughet MP 5: 14. — fast grundval.
jak sighir tik ath thu äst stadughir ok oppa the
stadughet vil iak byggia myna wyrkio (för kyrkio)
MP 5: 152. 3) stadighet, stadga, thy synomps wi
altidh wara böglighare til fallith, än til
stadog-hetenna (procliviores ... ad casum quam acl slatum
videmur) SpV 431. ib 506. vtan thenna tolff
stykke thess helgha thro, liaffuir jnghin människia
stadugheth MP 5: 208 5) fasthet, ståndaktighet, mod.
jak owärdogh synderska bidher tilc fför thina
wärdoghasta staddoghet ... at thu wärdoghas ...
Sv Ii 476 (b. av 1500-/.). 6) ståndaktighet,
beständig-hel. —• istadighet, halsstarrighel? wet jak ingen
annan skuld som han hadhe wtan ath han hade
ffaath ther en städhighet GPM 2: 340 (1509?).
j the stadughet som han liaffuir mik offuir giffuit
... skal han dödelikin warda til synne syäl MP
5: 224. 7) ihärdighet, betracta ok mädh hwat
ödh-miwkt, mödho, stadhugheyt, ok kostnat,the hälghe
thre konungane komo til ju[m]ffru mariam
SkrtUppb 364. tha människian fastar skal hon haffwa
mylheth ok godan vilia ok stadugheth til alla godh
gerninglia MP 5: 186. ib 212. 9) fasthet,
beständighet, giltighet, gällande kraft, til hwilkins rnere wisso
oc stadhughet lätom wi wart conventz incighle
hängia for thetta breff SD NS 3: 431 (1419). jnga
makth äller stadoghet skal thet lyffteth äller
föreningen haffwa, wthan skipith laghe j haffn PMSkr
91. 10) avtal, överenskommelse, uppgörelse. NMU
1: 76 (1390). förbudhom wi, at nokor tildirfvvis
thänna stadhga oc stadhukheet opbryta ib 79
(1391). Jfr stadh||e 4.

»staííerare (stoffirer), m. I Ä.Dan, stafferere. Mnt.
stoffërer] person som lagar och rustar upp
klädespersedlar, lappskräddare? erick, som slogli oleff ...
zacher til xx (20) marek, fogitten annamade hanom
til en staffirer (läsn. av sista ordet osäker) STb
2: 493 (1490).

stafkarl, m. L. J/r under staki 3.
stadius, n. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 554.
*stafravänder, p. adj. Se under stavar,
stafsliunya, f. Jfr Sdw 2: 1305.
stafsvärdh, n. [Fdan. stafsværd. Mnt. stafswert.
Jfr Fdan. sværdstaf] vid stav el. stock fäst svärd el.

dolk. schal och ingen wäria aff föres (från det
kapitulerande Stockholms slott), ey heller harnisk ...
staffswerdh, lwranger, hillebardar Rydberg Tr 3:
491 (1502). arborst polvxer. staffswärdh. spywtli
PMSkr 166.

»staghl, se stäyhl.

staka, v. utmärka genom ss råmärken i jorden
nedsatta stakar, förse med råmärken. ... så thet
kunne granneliga ransakas, uthmälas och stakas
uthi siöön Delag Arch 2: 128 (1478, avskr.).
-»staka ut, utmärka medelst stakar, utstaka, hwilket
the millan kalela gard och (holmen) kiwilotho
stakadhc diupeth uth med palar uppå badhe sider.
som löper till aaminneth FMU 3: 5 07 (omkr.
1450?). — Jfr utstaka.

»stnka (stöka, -adhe), v. [Nt. staken, eg. med
stång söka efter ngt i vatten. Fdan. ståge] 1) söka,
leta. tessliges stökade han (o: kung Kristian I)
i sion wtan fore slottet 0111 ther wore nogre
pen-ninglia, teslikes loth han bryta muren vppå adle
slottet, och i både clösterna i stocholm ... och
stökade så epter penninga HSH 5: 11 (omkr. 1500).
ib 12. 2) genomsöka, så haffuer han nu stökad iii
elemente epter penningha som är, väder, watn,
och iordh HSH 5: 12 (omkr. 1500). — Jfr stiika.

stakadher, p. adj. L. jfr staka, vndan takit swa
with som thän byn är stakadher oc stenadhir SIJ
NS 3: 30 (1415).

»staket, n. [iV/n/. staket, stakit] staket, thet
staket östan widt strömen Stock Skb 194 (1521).
thet staket vestan wedt strömen ib.

»staketganger? (stacketgång), in. uppsättning el.
omgång av (flyttbara) staket? Linkbiblli2: 211 (1523).

staki (stake), m. L. 1) stake, stång. — stake nyttjad
ss råmärke, haffuer iak ... wtskilt med stong oc
staka om fornempda ägor Brasks Kopieb 30 (1511).
— spjutslång, spjut, foren thenna staken rykkes w
mith bryst, tha faar raskeliga tilbaka Troj 204.
Jfr Sdw 2: 1305. 3) (?) at iacli (o: Svante Nilsson)
skal fölge theres rad epter som något haffue
veder-wage och ecke theres som engte haffue och ecke
skötte at huar then stake (för staker?) i swerige
ware, wore forhäriat först thet the finge främie sin
vilia GPM 2: 362 (1511?). — Jfr band-, blus-,
blusa-, glaven-, kopar-, lius-, liusa-, ra-, skipfästo-,
spär-, tin-, trä-, väkia- (Sdw 2: 1026) staki. —
»staka bytta (pl. bythor), /. [Sü. Dial. (Smäl.,
Ög.) stakabytta] bylta med en lång slaver att
hålla i. Jfr Rietz 075 b. VKU 149 (1594). —
»staka hakka? (pl. stackehaker), f. hacka försedd
med längre skaft? VKU 150 (1594). — »staka
lius (stocka- Svartb 429 (1448)), n. ljus avselt
att sältas i (större) ljusstake. Jfr Hildebrand, Sv.
Medelt. 3: 169, 554. jtem bör honum (o: klockaren)
göra all boka liws oc staka liwss til höga koren,
stakaliwss menass mäder blusa liws kyrkiomesso
liwss oc mörke ottesangx liws qwindil messo liws
oc alleluya liws ÅK 58.

stakker, m. Jfr bak-, liö-, myro-stakkcr.
»stakkotliet (stakkut-), /. kortvarighet. tessins liffs
stakkutheth SvKyrkobr 360.

»stakkotsvariiyber (stökkot-), adj. brcuilogus ...
stäkkotswarugher GU C 20 s. 01.

stakkotter (stäkkotter PMSkr 171. stäkkother GU
C 20 s. oi. stekkottir MP 5: 156. best. stackede
Skotteb 98 (1462—63), 133 (1463—64). /. Stakcwth
GU C 20 (hand 2) s. 141. fi. stakket SvKyrkobr 30.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0812.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free