Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staz
805
sten
adh jak saalt hauer systra kloster ... eth gcrdhe
stafrawend ok quernoström SD NS 3: 6 (i4i5,
Öland). Jfr stafra (Sdw 2: 487) och stavaþer (Sdw
2: 499). — »stavurs hug (staffers-), n. [Jfr Fdan.
staffuer hug Skånelagen ed Schlyter kap. 95 nol 18]
slag utdela! med en stör el. käpp. STb 2: 509 (I49i).
»staz (staadz), n. \Fdan. stats] prakt,
praktul-oeekling, slät, stass. wndfik hans nåde lagliga
sweriges rikes krone med swärd, spire, äple oc alt
annet staadz oc werdugheyt, som sweriges konungh
tilborde Rydberg Tr 3: 404 (1497).
*stefans daglicr (stäphäns-), m. L.
stetans yrt, f. Jjr Sdw 2: 1306.
»sleglitsa (steklissa), /. [Mnt. stegelitze, [-stege-lisse]-] {+stege-
lisse]+} steglitsa. ss tillnamn, kristhin steklissa HLG
3: 13 (1520).
slogh (steg. stech), n. spång, brygga. — landgång.
Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 317. the förde
j lest lax jn fore stegit fore godebroders skýp
STb 3: 261 (1495). skýpper oleff tawast hustrv
sschal haffua sit salt j gen aff änders staffansson,
epter han tet forswmet hade vtan sit skýp, tha
tet lach fore hans stech ib 409 (1498).
stek, f. stek. Sex ekon tr 270. stechen oc oslhen
Brasks Matordn 6. — i uttr. varia stek, ss
benämning på en lek? Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil.
45: 226 ff. herra iwan fik tha een hardhan leek /
som man pläghar at varia steek Ivan ed Noreen
5009 /. — Jfr fore-, gris-, grof-, gryto-, ra-, sma-,
svin-, svina-stek.
stekare, m. L. kock. SVklE 160. — ss tillnamn.
NMU 1: in (1434). ATb 2: 65 (1475). Kumla
kyrkas rb 45 (147 8?). J/r niästarstekare.— *stekara
ii länger (stegare-), m. köksdräng. STb 1: 71 (1476).—
stekara bus (stekare-. stekar- SD NS 3: 435 (1419).
steker- Stock Skb 129 (1519—20), 171 (1521—22).
stekir- ATb 1:268 (1467). stekur- ib 295 (1468).
stäkir- ib 268 (1467). steg(h)er- SJ 2: 141 (1489);
VKU 3 (1539). stiger- HLG 2: 61 (1518), 118 (1523);
Stock Skb 196 (1522—23). stäger- ib 238 (1524—25).
stäghir- ATb 2:277 (1485). stear- HLG 3: 128
(1529). steer- ib 2: 106. steär- ib 3: 132 (1529).
ster- VKU 55 (1549), 81 (1555). Jfr Sdw 2: 1306),
n. L. köksbyggnad, kök. Jfr Sdw 2: 1306. ther til
scal jak ... hafwa ena prouento aff clostreno aff
källarenom oc stekarhusit vtantil SD NS 3: 435
(1419). engen lata briggia i sin stekarehws om
helga nätter oc helga daga STb 1: 434 (1459,
Burspr). melthe stwffwan och stäghir hwssith A Tb
2: 277 (1485). larenss liansson, som stigerhwseth
haffuer i väre i heligelicama grendh HLG 2: «1
(1518). biörn pa stekerhuset StockSkb 129 (1519—
20). iii mark kapp[er]slagaren för pannan i
stiger-husset HLG 2: 118 (152 3). — »stekarahusa lön
(sieger-), f. lön förarbete i kök. Skotteb 446 (1470—71,
Kämn). — »stekarahus bodh (stekir-. stäkir-), /.
till »stekarehus» hörande bod. ATb 1: 268 (1467). ib.
— »stekarahus gardher (steghara-), m. gård
utrustad med särskilt »stekarehusn. kathrine staffans
stegharahws-gard SD NS 3: 382 (1418). —
»steka-rahus gubbe (sterhus-), m. gubbe som sysselsättes
i»ste-karehus». VKU 132 (1568).—»stekarahus iungfrii
(pl. stegherhws jomffrvr), f. i ett kök sysselsatt ogift
kvinna, om förh. i ett kloster, stegherhws jomffrvr,
som kallas focarie, ther (o: i Nådendal) haldande
the reglo oc liffwerne, som hänne förelagd wardher
FMU 4: 352 (omkr. 1470). Jfr stekarahus inö. —
»stekarahus kanna? (obl. stegerskanne), /. enge
bryggessa skal haffua nager stegerskanne (?) vtan
alenast iiij (4) artich i sin lön STb 1: 495 (1482). —
»stekarahus las (stegherhuslaas), n. lås till ett
nstekarehus». HLG 2: 13 (1509). — »stekarahus mö,
/. = stekarahus iungfrii. [at] wärlz folk gånger in i
clostersens ... innelykkelse oc eenkannelica nw
in til stekarahws möianna oc staa thär oc reensa
kaall ... oc än ätha oc drikka ... thätta är amote
reglonne FO Vkl 209 ( 1444). ■— »stekarahus skorsten
(stegherhuss-), m. [muramestaren], som ...
för-högdhe stegherhussskorstenen HLG 2: 10 (1509).
— stekarahus systir (sterhws-), /. i köket tjänande
klostersyster. VKU 55 (1549).— »stekarahus vldher
(sterhus-. -vedh), m. för kök avsedd ved. VKU 73
(1553), 77 (1554), 89 (1557), 106 (i 562). —
»stekarahus lägger (stegerhus wegh), m. suen helsingx
stegerhus wegh SJ 1: 126 (1488). — »stekara lön
(stäger-), /. arvode till kock. Skotteb 425 (1468—69,
Kämn). — »stekara rum (steghir rwm), n.
tomtplats för köksbyggnad. ATb 2: 163 (1481).
»stekdrupi, m. stekfelt. cadula ... stekdrvpi ok
vax drvpi GU C 20 s. 65.
»stekefisker (stek-, steek-), m. stekt fisk. Brasks
Matordn 9. steekfisch eller bachadh ib 10. ib 12.
»stekepanna, /. stekpanna. HLG 2: io6. VKU
59 (1550).
»stekesild (steche-. -sill. -sil), /. stekt sill. Brasks
Matordn 9. retther a jula afftan ... stechesil och
aal med sinap ib 12.
stekespit (-split), n. stekspett. FMU 4: 95 (omkr.
1455). HLG 2: 106.
»stekheter (steek-), adj. stekhet, smafogla steekta
oc steekhet färsk mätister nyrökt steekt paa eth
faath Sex ekon tr 271.
stekia (part. pret. stekter. steekt(h)er), v. steka.
j rätwisa manna ärw thera jämcristna synda
brinnande ok stekiande som j ena brada panno mädh
anger ok warkunsämio MP 4: 165. steekt äple Sex
ekon tr 271. bacat äller steekt äg ib. stekter löök
ib. siil sudhen och steekth Brasks Matordn 7.
stekth fisch eller bachad ib 8. Jfr nystekter.
»steklukt (steek lokth), /. nidor oris steek lokth
GU C 20 s. 354.
»steltare, m. [Mnt. stelter] vanför, krympling.
ex parte katerine steltarins KTb 19 (1409).
sten, m. L. 1) sten (iallmh.). alabastrum är hwither
sten PMSkr 460. zirites är en sten liker glas ib
493. — mursten. ... och siden lata vpmwra fra
sama balka låghet tweggia stena tiogt STb 1: 266
(1480). ingewal ... scal lata mwra ... en stens
tiocht medh en brandhmwr SJ 2: 147 (1486). STb
4: 77 (1505). — sten ss straffredskap, i uttr. bära
stadsens stena, bära stenana. om skamstraff för
kvinnor. Jfr H. Schiick, Stockholm vid 1400-talets
slut 420 /., 428, Lizzie Carlsson, Rig 1934 s. 125 ff.
och Kyrkohist. Årsskr. 1957 s. 30, 35 /. ath litzsle
andres hade werdzskap medh ärmegaardhe, jenis
olssons hustrv ... ty worth litzsle andres zaker
xx (20) marek ... eodem die bar ärmegaard stenane
ok wystes siden aff by STb 1: 21 (1475). gunnildh
baar stenane aff byen JTb 98 (1513). hon bar
stazens stena oc flyde staden A Tb 2: 59 (1475). —
kvarnsten, mölnaren skal holla quärnena färdoga
meth allom stenom VKJ 240. HSH 17: 186 (1524,
Brask). 2) ädelsten, med el. utan förbindelse med
adj. dyr, dyrbar, riker el. ädhla. jncastratura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
