Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiktande
809
Stiliga
stycktedh pa sitt ytersta STb 1: 13 (1475). the
gaffuer och gerninger, som hustrv elzabe ... hade
giffuit och giort ... och stýcketit i then nýa
pre-bcnda ib 3: 227 (1495). —- bestämma, besluta, then
wnge härre akter nw styckte een härredagh GPM
2: 22 (1508). — lörordna, föreskriva, thänne bönen
scal oc strax läsas effther syw psalmana oc
helge-mennana som erchebiscopen jacob haffuer styctat
SvB xli. tha styktade troyaner at then högtiid
skulle kallas j xv daga Troj 196. — Vissa av
fallen kunna även föras till 1. — Jfr lie-, in-, til-,
up- (Sdw 2: 859) stikta.
»stiktande? n. Jfr styklande.
*stiktare, m. [Mnt. stichter| grundare, stiftare.
sanctus dominicus prädicara ordens wärdoghe
stiktare oc ffwndator JMPs 13.
stikte (stykte), n. 2) stift, biskopsstilt. om ... här
arffwid, kan... wärde forseedh medh noget canecke
gel ... widh domkyrken eller pa bygden, j thet
stykte eller annerstadz GPM 2: 92 (1499). ib 93
(1499).
stil, m. skrivstifl; griffel, scrifften, som giord ok
scriffuen är wnder notarij her mortin jenssons stil
och hanscrifft STb 4: 279 (1512). Jfr iürnstil.
stilla (superi. n. styllast Troj 85), adj. 1) stilla,
stående el. kvarblivande på samma ställe, icke rörande
sig från stället, solen manen stiernor planetor ok
vathnen ... the blifua tha stilla ole staduga vthan
alla rörning eller nagra löpän SvKyrkobr (Lucid B)
233. 2) stilla, lugn. om vind, väder el. vattenyta.
haffwet star nw styllast, oc roligast tiill segling
Troj 85.
stilla (stylla. pres. -er PMSkr 479. -ar ib 403.
impf. -te. -ade STb 2: 011 (1492). part. pret. f.
stiilt SkrtUppb 38l), v. 1) stilla, komma (ngt flytande)
alt stanna el. upphöra att flyta. — i fråga om »lös»
måge. bolus armenus är en röd jord ... oc lösan
bwk stillar PMSkr 403. lapis lincis är en sten ...
stiller them som hawa lösan bwk ib 479. 2) stilla,
dämpa, lindra, mildra häftigheten av. wardh stiilt
en alldlira största plaaga SkrtUppb 381. 6) avstyra,
förhindra, ther med inatthe betages och stilles
mekit ont och obestandt GPM 2: 362 (1511?). STb
5: 332, 336 (1521, Kop). at stille tette wradt
begynt är ib 337 (1521, Kop). ib 355 (1522, Kop).
9) sköta, fodra (husdjur), erich suensons pigha ...
tilstodh, at hon stillade sona STb 2: 611 (1492).
schal klockaren haffua ... fore twå kýrkiahwnda
ath lata stilla vj mark ib 4: 164 (1507). — stilla
sik, 2) stilla sig, lugna sig. här aff stylthe siig
menelaus Troj 73. — stillas, dämpas, bli mindre
häftig, wintteren stiller seeg GPM 2: 280 (1508).
wnghe oc gamble skullo akalla all hälgon sik til
hiälp, oc när swa giort war tha stilte sik plaghan
JMÖ 15 9. — refl. »stillas, 1) upphöra att flyta el.
rinna, stryks thet (o: en lösning) j rinnande öghon,
tha stillas thet och ey mer rinna PMSkr 479.
2) stillas, dämpas, upphöra, slaget styltes grecana
wonno seger Troj 98. tha styltes slaget fordy
nattha mörkeriid oppa gik ib 115. 3) avstyras,
förhindras. om tet (o: upproret) ther medt kunde stilles
STb 5: 355 (1522, Kop). — »stilla af, dämpa, göra
slut på. om sa sker, stillis aff all twisth och
thwe-drekth BSH 5: 73 (1505? H. Gadh).
»stillabrev (stillo- Gununerus Syn-stat 40 (1425,
avskr.)), n. stadga rörande (reglering av) kyrkliga
avgifter. Gummerus Syn-stal 35 (1425, avskr.). än
Ordbok.
togli ath j edert stillabreff stonder attli prester
haffua schal lichstho epter huan dödan ib 37 (1425,
d:o). ärchebiscops. jönissa. haquonsson ... stadga
oc stillabreff. for almoghanom j ... jemptalandh
JämtlDipl 250 (1440).
stim (stiim Prosadikter (Barl) 93; Leg 3: 424), n.
1) buller, gny, sorl, stim, oväsen, oro. thy var mik
astundelikit bortdragha mik fran werdhlene stiim
oc bang Prosadikter (Barl) 93. eth ... sloth, oppa
hwilkidh enghen människia kwnne boo, fför thät
sthim oc bangh som diäfflana thär giordhe 0111
nattha tidh JMPs 413. 2) skara, flock. Jfr A.
Bengtson, Nils Ragvaldi 143. Jfr: syntes när hästen eth
stort dyäffla stiim (dæmonum exercitus) Lg 3: 424.
stima, v. Jfr mote stima.
»stiman, f. [Isl. stiman] tummel, tumlande, offtha
händher ath the som seghla komma j waadha thär
hwal fiska stiman är thy springa oc wältha skipith
PMSkr 109. Jfr livalfiska stiman, vilken art. bör
utgå.
»stimber? adj. ther mädh giordom wi them
domsattä oc stimma swa ath them badom nöghde
oc welnögde JämtlDipl 235 (1437).
stiiider (/. stiin SkrtUppb 293. frf. vok. i änd.
-nn-), adj. styv, hård, fast. rigeo ... vara oc vardlia
stinder oc obögligin GU C 20 s. 52G. at the hans
huwdh slogho mädh rone hwilkin war stoor groft
oc stiin SkrtUppb 293. than tiidh alla henna limer
hardnadho ok stynno giordhos som aa andhro
dödho menniskio ib 391. Jfr niunstinder.
»sting, n. Se styng.
stinga (stynga. pres. -er. impf. stäk. stagh A Tb
2:280 (1486). pl. 3 pers. stwngo Troj 131, 236.
stiwngo ib 225. supin. stwngit ATb 1: 73 (1457).
stongit STb 4: 277 (1512). refl. stingx Nio kap ur
Bir 25; MP 5: 236), v. L. 1) stinga, sticka, stöta
(ngn el. ngt) el. såra (ngn) med ett spetsigt föremål,
eg. och bildl. Jfr R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 480 /. thu skalt ey hugga, stinga eller
mörda thin jämcristen om thu vilt gudi vörda
Fornvänner 1 1949 s. 323 (väggmåln. från 1451 enl.
avskr. av J. Bureus). thräfal miskund är en mz
hulke licamen stingx (punitur, läst pungitur) ok
siälinne spårs Nio kap ur Bir 25. tesse vithnade
at ion tingwlfson oc the satho til per skinnare til
öllz oc pedhir vth een kniff oc ville stinga ena kono
ATb 1: 236 (1465). ... fför thet hon sade monges
bååt lög ij reser ... och hade stongit honum j
armen STb 4: 277 (1512). han stäk sin mog i
gillestuen ib 5: 26 (1514). (?) tz party, som ther
stwndhom wankar, ther haffuom wy ey makth
medher them ther aff styghia (för stynghia?) eller
sia JTb 45 (1464). — abs. nw senken idher spiwt
oc stingin mz them Prosadikter (Karl M) 269.
stynga är ypparen än hwgga PMSkr 127. stinga
oc hwgga slcwla the alle (o: krigsmännen) kunna,
men snararen winner then som stinger än then
som hwgger äller slaa j stridhenne ib. — med
stickvapen stola (ngn ned frän hästen). Troj 110.
the rändhe mz syn glaffwen tiilliopa oc stwngo
hwar annan aff hästen ib 131. han ... stäk konung
menelaum aff hästen ib 214. ib 225. 2) sticka, stöta
el. införa (ngt, i sht spetsigt el. långsträckt, föremål i
ett annat). — sticka, stöta, rikta (ngt spetsigt föremål
mot ngn); peka (finger ät ngn), saa märkis ok christi
thiänista möö, for lithla syndh, swa at alle stinga
fingher aat hänne (notatur omnium digitis) Sp V
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
