Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sliipe
832
subtillkliet
tak hwethe äller rogh oc stöp j starkth win ib 26 7.
j then sappen äller wäskona läg kaalfröd ath stöpas
för än tw thet saa ib 355. — om kalk. släcka, laath
kalkmakaren stöpa kalk Brasks Cal 266. — ’stöpa
up, smälla ned. 4 conuenzkannor, som stöptis op
VKU 89 (1557). Jfr upstüpa. — Jfr genom stöpa.
♦stöpe? se stop och jfr E. Lidén, Ark. f. Nord.
Fil. 45: 201.
♦stöpare, m. Jfr gryto-, kanno-stöpare.
stör (slöör. pl. ack. störe HLG 3: 96 (152 8)), m. L.
stor, stång, stake, ffustigo ... mz staff slaa eller mz
stör GU C 20 s. 303. v örtug för ii stöör HLG
3: 114 (1528). — stör, gärdsgårdsstör. koll. Jfr Sdw
2: 1309. benet ... kendes, thet han hade högget
stöör pa stadzmarck STb 2: 191 (1487). Jfr
ene-stör.
störa, v. inhägna med störar. Jfr Sdw 2: 1309.
♦störas?, v. refl. yvas. Jfr O. Thorell, Fem
Moseböcker på fornsvenska 195, 205 och Sdw 1: 307 s.v.
forstöras.
störta, se styria.
♦störtoghcr, adj. Jfr genstörtogher.
♦störtogliet, f. Jfr genstörtoghet.
♦stöt? (stött), n.? stöt. hector ämwäll j thz harda
stiwng oc stött gaff siig jnthe Troj 125 (möjl.
snarare att föra till stöter).
stöta (-ir. -te. -ter. part. pret. n. stöet SvB 87
(senare h. av 1400-/.)), v. L. 1) stöta, träf/a med stöt,
hårt och häftigt vidröra, pes tuus non impinget thin
fother skal ey stötha GU C 20 (hand 2) s. 15. swa
oc wi sighlom a thässe wärlz haffwe. wi stötom
opta wara tro SvKyrkobr 29. thit wisasta bryst ...
stöet, oc slaghit mädh hardha röö SvB 87 (senare
h. av 1400-/.). 3) stöta, skuffa, driva, han rände thil
honom manliga mz syn häst oc stötthe honom aff
syn häst mz siith glaffwen Troj 181. 4) stöta med
stötel el. dyl., krossa, stöth mynta mz salt läger
hunda bidh GU C 20 (hand 2) s. 134. takes swra
winbären omogen, stötis oc wth pärses mosten
PMSkr 323. en man, som halp stöta kalk VKU
85 (1556). 5) genom stöt el. starkt tryck tränga
samman, packa, salt ... som smöret stötes met Skotteb
430 (1469—70, Kämn). iiij toom gubbins fath, som
miölith stöttes vty ib 471 (1472—73, d:o). 8) stöta
(pä), häftigt drivas (mot), stöta pä grund, stranda.
GU C 20 s. 57. ta skipit stöter tha är ändin när ib
s. 90. 11) stöta, genom stötande åstadkomma el.
frambringa. winbären ... hentes oc stöthes laghen äller
mosthen aff them PMSkr 323. laat stöta must in
curiis Brasks Cal 270. lasse gynth för most han
stötte VKU 89 (1557). — ♦stöta sik, 1) stöta sig,
utsätta sig för stöt. tha kombir aman oc mana at
the ... ey skullu stöta sik oc fälla barnith SkrtUppb
265. 2) stötas, taga anstöt? the som sannelika älska
gudh ... the stöta sik ekke oppa hwario minsta
tinghe, som ostadogha människior plägha göra
JMÖ 4 5. — refl. stötas, 5) stola på grund, stranda.
tet götz hustrun hon miste pa tet schip, som stöttes
STb 2: 495 (1490). — ♦stöta til hopa, stöta ihop,
stöta samman, the stötthe saa swara til hopa mz
syn starka glaffwen at the fördo hwar annan aff
hästen Troj 162. — Jfr bort-, for-, in-, nidher-,
saman-, sunder-, up-stöta samt granstötter.
♦stötan, f. stötande, stöt. offensio et offensa
inothe broth ok stötan GU C 20 s. 376. thär är
wndhirstandlt wthan willo ... sinne wtan
mote-broth, ällir stötan SpV 59.
♦stötare, m. Jfr barka-, kalk-, vinbära-stötare.
stötclika, adv. Jfr Sdw 2: 1309.
stöter, m. 1) stöt. — grundslötning, grundkänning.
stundom händir widh skipin the faa manga stöta
j sionum Hel män 184. 3) i uttr. at stöte [Jfr Ä.Nysv.
å stöte], i rad. tha ... togh hon sith pater noster
bandli, oc lagde thät tre näther wth atstöthc
wnder sins bondas örnagath JMPs 423.
♦stöter, m. [Mnt stöter] = stölil. pilus li haar ok
stöther GU C 20 s. 448.
♦stötil, m. [Mnt. stotel] stötel, stamp,
ffirmacu-lum ... quo aliquid firmatur stängil stötil GU C 20
s. 275. Jfr stöter.
♦stötllse, n. pl. el. f. stötande, bildl. at nakrom
them som wanskelighin är, giffwis stötilse
til-fälle (ut de hoc infirmiori scandalum oriatur), ok
at gangha wth aff rätta wäghenom SpV 82. ib
285. Jfr motstölilsc samt stötning,
♦stötlrska, /. Jfr harkastötirska.
stötning (-nigh), /. 2) = stötllse. ekke är them
stötnigh ällar syndha tilfälle JMÖ 45.
♦stötta, /. se stytta, /.
♦stötta, v. se stytta, v.
♦stöva, v. Jfr saman stöva.
stövare, m. stövare, jägeren schal anamma aff
ffogothanom ... ij par stöffwara medh kopel
Arnell Brask Bil 23.
stövel (stöffuil. pl. stöffla MP 5: 187. ack. stöffla
GU C 20 s. 373; Arnell Brask Bil 32. stöffla JTb
96 (1513). stöfflar GU C 20 s. 373), m. stövel. 1 marc
for 1 par stöffle VKJ Bil 283 (1466). ocrea ...
stöffuil GU C 20 s. 373. abocreo ... stöfflar
alf-draga ib. tha hördo the äptir sik alla stadhz
dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo ällir
tolff skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a
stenga-thunne MP 5: 187. then yngxste smaswen ... bör
altid taga til wara herrans stöffla Arnell Brask
Bil 32.
♦sublimera, v. [Lal. sublimare] sublimera,
förgasa och kondensera, tak arsenicum cristallinum, oc
sal nitrum lika mykit ... oc smält samman, oc
sublimera PMSkr 449.
subprinre (suppriare), m. = subprlor. broder
lau-rens ... som nv är suppriare i strengenäs S Tb
1: 140 (1477). SJ 2: 33 (1477).
subprior (supprior), m. subprior, underprior.
broder supprior j swartabrodra conuent S2’Z>
3: 378 (1498).
♦subtiliker (n. -likith PMSkr 208. komp.
swptidelikare JMPs 527), adj. [Fdan. subtilelik]
1) fin, tunn. falkens fäghrindh oc godheth kännes j
thet när han haffwer ... pennana j wingommen
subtilike PMSkr 277. 2) fin, ädel, förädlad, räghn
wathn är helsosampth thy thet är läth oc är
wpdraghith aff mangom källom oc mädh wädhreno
giorth swbtilikith PMSkr 208. fför thy, at bärgit
dragher til sigh jordenna kraffther som kringh
om thät ligher, thy haffwer thät som a thy wägxser,
mera ämne til at moghnas, oc är swptidelikare
thy at thät är rensadh aff stiärnonna dygdh, oc
thy är altidh sötare ffrwkth oc kraptogare yrthcr
oppo bärgomen än j dalomen JMPs 527. — Jfr
subtiligli (Sdw 2: 5 44), söftidheliker.
♦subtillkhet (subtilig- PMBref 302 (1508).
swptidelig- JMPs 27, 470), /. 1) finhet. Se Sdw
2: 1309. — yttre finhet, elegans, thet rwmmith
(o: klostret Paradisus vid Florens) är wisselika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
