Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uiidirbinda
980
undirganger
(1482). — *undir nädlian, adv. nedtill, ambra
j[d est] agath ... bwrith hiälper moth wathn soth
... rökthe qwinnor wndy nädlian skyndher
qwin-nos manada soth PMSkr 476. — Jfr hvar-,
nidlian, ]iär- (Sdu) 2: 78l), up-, ut- (Sdw
2: 868) undir.
undirbiuda (vnder-), v.L. 3) subligare vnder binda
GU C 20 (hand 2) s. 84.
♦undirbitzare (underbiisser), m. underbissare,
bissare som tjänstgör under en annan bissare. Jfr
liitzare. underbiisser bör om lögerdaxafftenen
bisserakniffua oc bisseraduk Arnell Brask Bil 131.
undirbiugha? v.—part. pret. undirbughen
(-bögh-in), undergiven, underdånig, han är wän skapare ok
wj ärom hans vnderböghin creatur MP 4: 200. —
Jfr undirbugha.
*undirbliva, v. förbliva i (ngl). war herre vildlie
thet ey städhia ... ath nokor loffuar thet liffuirne
gudhi ath halla, som han ey
wilstadelieaathvndhir-bliffua MP 5: 28.
»undirbugha (-adhe), v. böja (ngn) under (ngt),
komma (ngn) att antaga (ngt), komma (ngn) att
underordna sig (ngt), cecilia hon war san christi
fölgislaghi jdhkelikin fatigha människio tiänirska,
hwilkra ordha bewisningha, fwl, radhelikin, ok
san, wndhirbughadhe (subiugarunt) liänna
brwd-gomme ok hans brodhir christi tro SpV 232.
fafänglika tha härras skälin owir lastenar, ällir
andhin owir kötidh, om swa är at siälin takir ekke
sit liff, ok sina styrsl thär som hänne bör, thz är
om hon ekke wndhirbugas sannindhinne (sublalus
veritati), hwadhan aff kroppin thakir sit liff ib
365. — »undirbugha sik, böja sig under (ngt),
underordna sig (ngt), kroppin wndhirbughe sik
skälomen (ut subditus fiat ... eorpus rationi), ok
skälin owir alt lvdhe thinom wilia SpV 5 66.
lindirbulster (wnder-, vndi-. wndhe-. -bulstir.
-bolster, -bolstir. pl. nom. -bulstra ATb 1: 226
(1456?). -bwlster Arfstv 62 (1474-75). ack. -bolstra
NMU 1: 110 (1434)), m. och n. underbolster,
underdyna. en säng med »wndhebolster», »hofdhabolster»,
»thäpidh», »thäkan» och ett par »lakan» BP 2: 273
(1394). iij wnder bolstra giwer jak her clostreno
NMU 1: 110 (1434). Inv cur Tynnelsö 5 (1443). iij
hofdabulstra een vndirbulstir ATb 1: 258 (1467).
ib 285 (1468), 2: 226 (1483).
»undirbära (vnder böro), v. supportare vnder
bäro ombäro oppehalla ok hielpa GU C 20 s. 471.
undirböj|liia (wnd(h)er-. -bögher. impf. -bygde
Mecht 224. supin. -bökth ib 69), v. underkasta,
underlägga, med ack. och dat. them hälga anda,
huilken wndherbögher alla wärldena sinom
la-ghom JMÖ 39. —»undirböghia sik, underkasta sig.
ath hon ey ... haffdhe sik guddomsens walle swa
wnderbökth (inclinasset), som wärdzskyllocth war
Mecht 69. ensamcn kärleken han wnderbygde sik
(sibi subegil) gudhelikx waldz alzmäktoghet ib 224.
ib 308.
»undirböghilsc, n. pl. el. f. underkastelse,
sannelika thänna dygdhanna rätta skikkan, thz är
siwfalla nadhinna bekommilse, samlydilse, ok
wndhirbögilse SpV 544.
»undirböta (vndher-), v. upptända (eld) under
(ngn el. ngt), marcianus ... leeth helge mennene
alla begyuta medh olyo ... ok storan eeldh
vndher-bötä J Buddes b 87.
undirdan (wnder-), adj. underdånig, i under-
dånighelsförhållande till. med dat. giordhe the sigh
wnderdana sinom wnderdanom SkrtUppb 42.
undirdan (wnder-), m. L. som är under ngns
herravälde el. styrelse. — underlydande, underordnad.
han är likir them som liggir, thy kan ban ey löpa
framföre sin wndhirdan forelöpande
(præcurren-lem subditum non prævenil) SpV 38. christus han
giorde sik til en tyänara ok vndir dan, tha han loot
sik vmkring skära MP 5: 84. SkrtUppb 42.
iindirdane, m. som är under ngns herravälde, thin
margfalla nadh bewisar nogh liwsliglia, at skälin
wtskilia ok döma, at människian är ey wndhirdane
for nakro kreathure, wthan wiliandhis (ulli naturæ
nisi volens subjaceat) SpV 487.
timlirdanilsc (wndher-), n. pl. el. f. underdånighet.
nidher fiöllo the a sin änlite, hedhrandis barnet
ihesum til ödhmyuktenna tekn oc san
wndher-danilsc JMÖ 29.
*undirdaiiirska (-daniska), /. 1) kvinnlig
undersåte. thwa drothninga ... styrdho rikeno, sina
wndhirdaniskor (o: amazones) haffwandhe widh
starkan agha SpV 164. 2) om frilla el. älskarinna.
är thz ok swa at thu kwngör thinne kathe
wndhir-danirsko (succubæ) siw haar j thit hoffwodh, tha
wardher thu flinskallotthir giordhir aff thinom
fiandhc SpV 41.
»undirdanlikcr (vnd(h)er-. -liger), adj.
underdånig. wara ödhmiwka och vndherdhanlika tiänisth
idher ath bewisa JTb 45 (1464). myn ydmywke
vnderdanlige heise forsendt ined gudh HSH 20: 29
(1506, H. Gadh).
undirdanoglicr (wnder-), adj. 1) underdånig,
lydig, allés wores wnderdanige welwilioge tro
tienst... försendt med wor herre STb 5: 343 (1521,
Kop). 2) som underkastar sig (ngt), undergiven, med
dat. nar thu nidher for ... til jordherikis oc giordhe
tik lydoghan oc wnderdanoghan allom pinom oc
alle ysäld Mecht 382.
»undirdragharc (vnde[r]-), m. dragare som arbetar
under annan dragare. STb 3: 114 (1493).
»undirdräkt (-drekt), /. [Ä. Dan. underdræt]
foder, een nyian bonadh mäder vndir drekt,
hund-radhe alna langhan Rig 46: 48 (1467).
»undirduka, v. [Jfr Mnt. underduken]
undertrycka, kuva. tymcn förgik .../som han skulle sik
haffua brukath/ok syna owener vnder dukath
RK 1: (sfgn) s. 177.
»undirdylia (wnder-, -dolder. -dolt), v. =
undandyiia. effter tet at samme kellare saa
wnder-dolder war SJ 2: 258 (1494). nogen köper hon skulle
haffue wnderdolt aff bythet STb 5: 116 (1516).
*tnidirfodhra (wnder-), v. fodra, j brun engilsk
kiortil, wnderfodrat med huit STb 5: 163 (1517).
ib 342 (1521, Kop).
iindirfoglialc (wnder-, vnde-, -fogothe. -fogit.
med artikel -fogten STb 5: 286 (1520)), m.
underfogde. olaff asleson vndefogothe i iemptelandh
DN 14: 145 (1492). mattis laurensson, borgere her
j stocholm ok nv pa thenne tijdh vnde[r]fogit
ibidem STb 4: 87 (1505).
undirganga (wnderga. vndergaa), v. 2) underkasta
sig, foga el. finna sig i. alla thina byrdher ... skulu
thik alla wara lätta ath wnderga (levia sustinenda)
Mecht 90. — gå in på. huilket vilkor for:ne
hart-wich ville gerne vndergaa STb 4:173(1507).
»undirganger (vnder-), m. underjordisk gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
