Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iindirstand
982
undirstandilse
150 (1463—64). tilc busman ... bekendcs, ath han
... gerne til vnte, ath forstanderen ath sanctc
öricn ... matte sancte öriens kropass och
vnder-slagh jnleggie j ( y2) steen jn vtj hans mwr STb 2:
204 (1487). huilken mwr ok hws ligger nest nordan
vijdh liwstru kaderine bryggerhussz, medh tw eller
thry vnderslagh ib 433 (1490). hörer halffue mwren
claues til, epter iij (3) hans vnderslagh ther nw
jnne liggie ib 573 (l49i). SJ 2: 115 (1488), 164
(1490), 195 (1491). tha haffde han ey affhuggit then
balken eller vnderslagh, som lach jn vtj priwalkx
mwr STb 3: 217 (1495). tha skole the bruche ...
gertrud vrweders mur med anchere eller wnderslag
ib 5: 51 (1515). HLG 2: 75 (1517).
umlirstand (vnd(h)er-), n. 1) förstånd, förmåga
att förstå el. begripa, jntellectus ... vndherstand
GU C 20 (hand 2) s. 34. wndhirstandit
(intelligentia) bewara at ey skuli fawidzskan härras Sp V
156. ib 245. thz som människian haffdhe, thz är
op-lyslikit ok begriplikit, sannindhinna wndhirstandh
(intelligentiam) ib 325. ib. ib 545. ära wari thic, fore
huart eth creatur a iordherike är, som ... lydhokt
oc hörokth är äptir sinne bädzste vndirstand Sv 11
331 (b. av 1500-/.). 2) mening, betydelse. SpV 34.
huru jak skal wndhirstanda thz som fölghir j
samma läxinne j andheliko wndhirstandh (mistico
intellectu) ib 195. ib 514. än om härrans bön, thz
är pater noster, är ekke ympnokt sakt ... thy
bidher jak tik, at tu ey tagh thz mödhosamlika,
at thu dwäls j banna wndhirstandh (intellectu)
na-kot länghir ib 554.
imdirstanda (under-, -stonda GU C 20 (hand 2)
s. 34. -sta SpV 46. -staa GU C 20 (hand 2) s. 72;
JMÖ 64. wndhesta SvB 418 (b. av 1500-/.). pres.
-staar SD NS 3: 287 (1417). konj. -stande SkrtUppb
7. refl. pres. -stadz MP 5: 25,91. -stars SvKyrkobr
353; Mecht 99; JMPs 289, 305. part. pres. -stande
SpV 254. part. pret. -standin. supin. -stannet Hist
Handl VIII 1: 20 (1464). imperat. -stad Mecht
246), v. L. 2) förstå, fatta meningen el. betydelsen
av. thy at gudz osynlighin thing wndhirstandin
(intellecta) mz them thingom, som giordh äru
synas, ok mz kreaturit kännis skaparin SpV 191.
thy scriptena ey wndhirstande, är malningin script
(ignorantibus lilteras ipse pictura scriptum est) ib
254. 3) förstå, begripa, (med förståndet) fatta,
jntel-ligo ... vndherstonda GU C 20 (hand 2) s. 34. ib s.
72. gudh som... gaff thik wit oc snille at wndhesta
the hälgho tro SvB 418 (b. av 1500-/.). 4) förstå,
begripa, inse. tha ma hon (o: människan)
wndher-standa stora gudhz godhgärninga SkrtUppb 8. 7)
inhämta kunskap om, lära känna, känna. — lära
känna, taga del av. vedher käre väner, thet wi
liafvom undherstannet idhert bref, ludennes thet
i ingha brefve hafva faat af vor heliga fadher
påven Hist Handl VIII: 1: 20 (1464). —lata
undirstanda, låta förslå, låta erfara, låta få veta.
loth helmich for thy thette vnder stande ...
ath hans egen breff schulle ecke göre hanom
hinder annan tiidh STb 2: 565 (1491). tässom
... adam läth gudh wndherstanda sik wilia
födhas aff enne clare iomffru JMÖ 63. härlather
ängilen christi brudher wndherstaa, i huilke sorgh
oc myklom dröffwilsom förste patriarchen adam
war skipadher ib 64. 10) förstå, fatta, uppfatta
(på ett visst sätt el. i en viss betydelse el. mening).
mädhan swa är at all siäla nytta ok gangh magho
ey wndhirstandas j gudhelika fructinna forskyllilse
(non immerito (för: in merilo) divini fructus possunt
intelligi) SpV 15. thänna synda bätringhen
wnder-stars j twäghia handa mattho JMPs 305. — förstå
el. fatta el. uppfatta (ngt) som (ngt), okäpter thz tha
vnderstandz thätta döpilse klädhe. thz han skal
a domadagh mz likarna oc siäl op sta swa reen
som cn ängel SvKyrkobr 5. allathinga, ok
scriffth-inna omgangh wändas widh thwänne axil, som
är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne en axillen
math thu wndhirstanda (inlellige) alla
creatur-anna nathur aff gudhi skapadha annan axillen
math thu wndhirsta människionna athirlösn Sp V
46. thänna jomfruna math thu wndhirstanda
gudz wisdoms liknilse (virginem istam typum esse
divinse sapientise intellige) ib 437. 11) uppfatta,
tänka sig, betrakta, at hon (o: människan) altidh
wndherstände gudh swasomnärwarande SkrtUppb
7. pelagrima wnderstandas the alle wara som
ey haffwa götz föra pa skipeno PMSkr 36. M)
förstå, tänka, tänka sig. — förstå, mena. wm leonit
wnderstars högfärdogh hiärta (per leones
signifi-cantur superba corda) Mecht 99. wm mina haka
wnderstad mina ödhmywkt (per mentum,
humili-tatem meam) ib 246. vm mina händer oc arma
vnder-stadh mins mandoms ärffwodhe oc träldom ib.
medh them konungx gardenom vndhirstadz
wärl-dhin ok henna älzskara MP 5: 25. ib 91. första
(vredens dotter) är olaaten rixa thz är kradz oc
wndirstars thär mädhir allir skadhi j ordhom oc
gärningom thär nakrom görs aff wredhe SvKyrkobr
353. JMPs 289. 13) mena, hålla fore. iak vnderstaar
at the gerna vitha ok göra forescrcpnom barnom
til nytto SD NS 3: 287 (1417).
"undirstanda (vnder-), /. — undirstand 1. holkin
människia sina vnderstando väl styrer a mote
diäflenom ok gudi til heder MP 4: 27 2.
*iindirstandcüka (vnderståndelige), adv. med
förståndets hjälp, vaket? Jfr iindirstandcliker 4 (Sdw
2: 822). (vid sökande efter guldfyndigheter) haffwes
ögenen öpen till att ransake och snilheten
vnderståndelige lethe ther som är både licktt och olichtt
PMSkr 602 (senare avskr.).
undirstandeiiker (-ligher. -likin), adj. 2)
förstående, till utvecklat förstånd kommen, mogen, j
wisdommenom är wndhirstansins ande, hälaghir,
... all thing foreseghiande, wndliirstandelikin
(intelligibilis), ren SpV 546. 6) hänförande sig till
förståndet, ewinnelika wisdomsins liws,
äwär-dhelika thinga kärlek, wndhirstandheligha liffsins
smakir (gustum intelleclualis vilse) SpV no.
sapiencia thz är wisdomcn, är äwärdelika
thingan-na wndhirstandelika (intellectualis) kannan ib 521.
— Jfr oundirstandeiiker.
undirstandilsa (wnder-), f. förstånd; insikt,
kunskap. huru ihesus christus haffuir idhir frälst aff
... vndirstandilsonna marghskona innermeer mörke
SkrtUppb 177. skal thu finna sanna
wnderstandil-sonna liws Mecht 204. ib 307.
undirstandilse (vnd(h)er-. -stondilse), n., vant.
pl., och f. 1) urskillning, förmåga att skilja. —sinne.
thy skulum wi oc scripta os fore thz wi haffwom
giort mz warom sinnom oc vnderstandilsom som
är smaker ... annath vnderstandilse är luktan
SvKyrkobr 17. 2) förstående, förstånd; förmåga att
förstå el. fatta, sensus ... sinne oc vndherstondilse
GU C 20 s. 567. klokt wndherstandilse Ber 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
