Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
virdhoghcr
1075
visa
göra honom hedher oc wörningh JMPs 318. 5)
aktsamhet, omsorg, med prep. til. misericordia är een
mildh ok jämlighen wördningh (dignatio) til alla,
ok til them som dröffdhe äru warkwnsamlikx hox
tilbögilse SpV 142. — Jfr mis-, o-, si-, sma-,
van-virdhuiug (-vyrdhning).
virdhogher, jfr o-, van-, väl-virdhogher
(-vär-(logher).
virdhogliet (wyrdogheet. wördhughet.
wördhog-het), /. hedrande, hedersbetygelse, heder, tha hafwe
wij gudi till heders och s. erike och the helga kirkio
till wyrdogheet... vndt och tillätit... Spegel Skrbev
45 (1442). thän hälghe ande ... ärar fadheren ok
mik, mz aldra största wärdhoghet (dignissimo
modo) Mecht 82. tha sökin them mädh the
wördh-ning och wördhughet som vidhcrbör SkrtUppb 199.
for thässa sinna thiänista manna wärdughet
Prosadikter 107.
*virdsker, adj. [Runsv. virzkr] värendsk. Se Sdw
2: 1331. — i best. form ss tillnamn, sg. gen. petri
wirzka SD 8: 62 (1361). Jfr virdlie.
virk (wyrk), n. verk, det som är uppfört el.
uppsatt; byggnad, bygge; ställning; anstalt, anordning.
nar thetta tabernachell (vari den döde Hector
förvarades) war redha bygde the mästera eth wyrk
wtan till om kring aff ebanj trää ... saa ath man
fik atcrlykt thz wyrket nar man wille oc täslykes
oplatad Troj 189. hynder är här j wägen eth
wnder-liget wyrk som gwdena giordt haffwa ib 254 (om
Tröjas Palladium). Jfr virke 1.
virke (vyrkie), n. 1) verk, det som är uppfört el.
uppsatt; byggnad, bygge; ställning; anstalt,
anordning. Jfr F. Askeberg i Namn och Bygd 32: 176
//., särsk. 193 f. thänna dören j the himilsligo
wirkeno (in celesli edificio) ällir bygninginne SpV
197. Jfr virk. 2) [So. dial. (Smål.) virke] (ledarmar i)
fast fiskebyggnad. Jfr F. Askeberg, a.a. s. 193 /. jac
oc alle thesse dondemän ... warum vppa enne syn
wm eet wirke SD NS 3: 592 (1420, Smål.). Jfr
värkc. 3) virke, trävirke, item klokcaren ij öre for
vyrkie oc for syth oomak, tha som klokan hengdis
op i tornith HLG 2: 56 (1516). — virke, bränsle.
wändis thet wirkitli (i glasugnen) offta mädh enne
järn rako, oc thes bäther thet brennes warder
ypparen PMSkr 561. 4) råmaterial (malm) för
smältning i hytta. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens
hyttspråk 165 f. tå kan ey wirkitt driffua nider i
vgnen och smelta PMSkr 62 8 (senare avskr.) (jfr:
ä som wärkitt siunker i vgnenom ib 629 (senare
avskr.). Jfr värke. — Jfr också bol-, eke-, glas-,
klokko-, laxa-, orgho-, pino-, ränne-, sparra-,
ståndare-, standel-, trä-virke (-värke).
*virkeliker (wirkliker), adj. omsorgsfull,
noggrann. thet hwar there then andhra stodh til j
wissom och wirklikom räkenskep Svartb (Skokl)
443 (1451).
*virkevidlier? (-vedh. -veth), m. iiii lass virkevedh
(möjl. för birkevedh) Uppl Fornmt 46: 192 (1504?).
ib.
*virkia? (wyrkia), f. jak sighir tik (Petrus) ath
thu äst stadughir ok oppa the stadughet vil iak
byggia myna wyrkio (för-, kyrkio) MP 5: 152.
*virkt, /. [Isl. virkt] omsorg, the läggia mykla
fanyta wirkt a sin klädhe j skyrdh oc lyt oc andra
fanyta prydhilsser MP 3: 235 (fornskånsk text på
svenskt grundlag).
vis, /. el. n. vis, sätt. [Mit. wis, wlse /.] I för-
bindelse med föregående prep. och genilivbestämning.
Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 125 ff. at
fornempda godz ... kwnno fornempda doctor hans
med nogan lag eller offucrwald j orligewise
fran-gonge Brasks Kopieb 2 8 (1510). Jfr nnnor-, fiunda-,
kors-, liker-, pant-, qvants-, skimper-vis.
vis (wiis. wiss), adj. L. 1) vetande, kunnig, vis,
förståndig, thz är frankis manna sidher at tala
mängt tha the fara soffwa, badhe wise oc folske
Prosadikter (KarlM) 25 8 (//r...badhä wise och
owise KarlM (Ver) 26;... badhe witzsko och
foisko ib (El) 27). roland (är) trösther ok oliffer är
wiis KarlM (El) 57. Jfr... är witer Prosadikter
(KarlM) 269. hwat wiss man wille nakoth dyrth
thing ... flathligha bortkasta Mecht 317. then vise
Småst 2: 3, 5, vise män ib 2: 5, manighin visan man
ib 2: 6. — Jfr fa-, fore-, rät-vis.
vis (wiis SkrtUppb 121; SpV 449. wiss STb 1: 61
(1476). n. wist. pl. ack. m. wiss a JMPs 419. n. wis
PMSkr 45. komp. nom. n. wissan, Svartb (Skokl) 502
(omkr. 1470). Se Sdw 2: 1331), adj. L. 1) med
säkerhet känd; viss, säker; otvivelaktig, mädhen som
inte är wissan än dödhen oc ingte aawissan än
thimen Svartb (Skokl) 502 (omkr. 1470). — for
vist, a) såsom visst, med visshet, nw maghom wi
fore wist wita at the äru i bardagha Prosadikter
(KarlM) 279; jfr nedan under vist. ... huilken han
wiste for wist och sanningh ath han lasse winter
syelffuom bethaleder vort for sin dödh STb 2: 295
(1488). om fläsk ok koköt weth jak ekke for wist
huru mykit the haffwa tagit för en jak komb til
husit FMU 4: 91 (omkr. 1455). 3) viss, bestämd.
hwadhan aff gaar thätta, mädhan for syndena
hwilkin ekke är olika, tilhöre jämpn ok wiis
synda-rins pina SpV 449. Dödhin hwilkin thu wissastan
westh ok ownflyghlighin ib 458. städher skiparen
nokon batzman för wis lön PMSkr 45.5) betrodd,
bemyndigad; pålitlig, säker (?). herra leke ok hans
wisso wmbudhum SD 10: 78 (1371). Oc therom
haffuen j nu skytit for oss ... oc skuldin j eller
ider vissebudh nw här när oss haffua warith
Svartb 367 (1438—48). haffuer for:ne Villam nogat
tiltal medh retto til forma Hanis fan Asken, tha
är han wiss nog och til swars i Aabo STb 1: 61
(1476). 6) viss, förvissad, säker. Thy är j allom
stykkiom ok j allom ärandom härrans ande wis
(certus), for thy hans wishet (certitudo) är altidh
samlydhande sannindinne SpV 519. Enkte är
alzstingx wissaren än hans närwarn ib 518. —
med prep. engin är wiis wm han är wtan
död-helica synd äller ey SkrtUppb 121. nw gör
jak edher wissa oc tryggha oppa hymerike
JMPs 419. 7) säker, pålitlig, fullgod. Se Sdw
2: 1331. — n. vist, adv. säkert, med säkerhet, nw
moghom wi wist witha at the äro j bardagha
KarlM (Ver) 84; jfr ovan under vis 1. sua vist sum
såvida VgL II Add 6: 2. — Jjr ful-, o-vis.
visa, /. L. vis, säll, förhållande. — i förbindelse
med föregående prep. och genilivbestämning. Jfr
K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 125 ff. hvad
for:de gode men med för:dom vorom fiendom i
dektingz viso ... bcslytande varda HSH 17:83
(1520). — Jfr rätvisa.
visa (wisaa), /. visa, sångstycke, kväde, disticium
cii uel hoc disticum uel disticio i[dest] carmen uel
opus duorum versuum twegia versa wisaa eller
dykth GU C 20 s. 195. — *viso sånger, m. organum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
