Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vita
1079
vitlingc
her sent i afftes HSH 13: 62 (1524, Brask). — vita
nidher vetta nedåt, vita up vetta upp. oppa somlikom
wether haffwodit op, oc somlikom nedh JMPs
583.
— Jjr for-, fore-, in-, niädli-vita; ovitande,
van-vitande.
vita (pres. vitir, impf. vitte) v. [Isl. vita]. 1)
bevisa. ÖgL ES 16: 2 (jfr Tamm, Uppsalastudier s.
2 8). tha skulde her Thure vitha at the morgon
gaffuor vare vthguldna ... oc vthen jac kunne sa
beuisa thät tha vare her Thure mic entet mer
plictigh Arjstv 36 (1461). Sades aff for rette, tet
Mårten i Farsta scal vithe sin broders barn federne
i fasta grvndhcn her i staden STb 3: 92 (1493).
Samma dach stode Olaff scriffuer fulmechtok
giorde fore retta Niclis Biörnsson och Mans
scrif-fuere j östra botnen ath withe om hans federne
och möderne j östra botnen STb 3: 95 (1493). the
dannemen som ther til skickede wore stadzins del
wita som tha ffans 4J aln SJ 2: 254 (1494). Per
Olsson ... giorde sin maag Henrik Bysterfell
myn-doch och fulmechtok ath vppa thala och
vth-kreffuie, rantzake och withe lijcherwijs som han
sielffuer nerstadder ware STb 3: 367 (1498). Thät
vithum wy medh ware Secretis och jncygle Arjstv
95 (1461). 2) anklaga, beskylla, tillvita. Nisse
Päd-herson haffde with hanom eth drap äpter en man
ther heeth Thormodher SD NS 3: 521 (1419).
äpthir thet at ey flere vithne waro ther til som
sagho ath han thet vithe henne en ecn man ... Tha
dömpde vi drängen saklösan ATb 243 (1466).
drängen sagde ney fore at han henne inthe vitthe
nokon tywfnan ib 244 (1466). Jfr a-, til-vita.
vitan f. Jfr forevitan.
vitande pari. pres. Jfr ovitande, vanvitande.
vitare m. Jfr mädhvitare.
vitare m. Jfr avitare.
vite 71. [Isl. víti]. L. 2) straff; böter, vite. Tha pa
thet sensta bad hela nempden min Herre ville
legge noget merkeligit viithe vid att the ecke skulle
swa lengre slaas oc drages pa Kyrkegarden HSH
15: 4 (1525? Brask). —Jfr a-, Modh-, liäl-vite. Jfr
E. Olson, Appell, subst. s. 381, 395 /.
viteliker adj. Jfr avitelikcr.
viter adj. [Isl. vitr] L. kunnig, förståndig, vis.
Scius ... wiis oc veter GU C 20 s. 554. Roland är
röster, och Olo är witer KarlM (Ver) 56: 23.
Maktuger och witer skal then wara, som swa
myk-lom här skal styra ib 6: 15 (jfr 7: 15 El), wäl haffuer
thu talat a witro radhe ib 84: 7. pa faar, höns,
änder han (bonden) skal vara vether PMSkr 193
(i rim med gether). -— Jfr iämviter.
viterllka adv. förståndigt, klokt, vist. Fastlikes
ärw oc kompanana pliktoghe, wm the tilstädya
skipith lödha (lasta) vitherlika tha skiparen är
sywker PMSkr 99. ok framdelis viliom (vi)
vitther-ligare bespörie ok rantzake nw epter xiiij dagha j
the sochner, ther the barnfödde äre STb 3: 149
(1494). — höviskt. Tha helsadhe k.m.k. HuginK.
wäl och witerlikä KarlM (Ver) 12: 10.
viterlika adv. vetterligen, uppenbarligen, tydligen,
påtagligt, enlig man Anders Jonsson ...
witther-ligan vploth sinom kera swoge[r] eth stenhws SJ
2:66 (1481). jach ... witterligan sel ok vplater
mynom kera stiwffader ... allan myn fadernis deol
ib 2: 96 (1487). Tess til ydermero wisso och bätre
forwaringh lather iach witerlige henghe mith
inszigle nädhen for thette breef GPM 2: 53 (1495).
Jfr oviterlika.
viterllker adj. L. känd, bekant, til forinne war tet
kunnoght ok witirlikit giort aff them helgha anda
MP 5: 14 8. þetta seä allom wiþerlikt SD 8 s. 4 94
(1346). thet wari allom witurlekith ib s. 314 (1363).
et laghleghit oc witterleghit skiptc ib s. 413 (1363).
þa skal þet allom mannom widärlikt varä ib s. 4 32
(1364). Thet skal alla dandemen vetelikit wara som
nu ära ok koma skola Gadolin Pants Bil. 266. Gior
jäk thet allom witterlikt, at jäk hawer...SD
10: 139 (1372). thet skal allom mannom witerlikit
wara ib 10: 140 (1372). Thet wari allum mannum
witerlighet ib 10: 166. thet skal allum mannom
wit-likt ok konnegt wara Vg Fornmt I: 4—5: 65 (1390).
jak Esbiorn blapanna ... gör allom weterligith SD
NS 3: 101 (1416). Tha giordo biskedelike men eet
viterligit jordaskipte ib 3: 182 (1416). Tha läth iak
laglegha feesth känna vppa eth vitherlikith
iordhaskipthä ib 3: 571 (1420). iak hafuer ... giort
ett witterligit ok oppenbart jordaskipte medh ...
fru Birgitto ib 3: 574 (1420). Thet skal allom
mannom weterleketh wara ib 3: 622 (1420). gör iek
vetlierleith ath...DiV 14: 105 (1478). er mik
veterleith ath min ffader bar up ffysthe peninge ok
sedasthe ok alle ther j millan ära ib 14: 105
(1478). eth rett witterliget köp SJ 2: 87 (1482). Sin
skadha widhirgjorde han i swa mattho at han redh
i hans gardh ok trängde honwm aff eth witherlikit
fängelse FMU 3: 69 (1434). The andra erligha
herrer ... skolo och magha aff ghaa med liiff och
swndh til eth wytterligith fengilse Rydberg Tr
3: 491 (1502). medh huilke wyderkennilse hon
thöm bedit hade och fulmechtich giorde samma
her Erick sit vpbögda hwss pantsethie ... medh
grvndh och waningar til en full vittherlig pant
fore rettin STb 3: 412 (1498). forscriffne her Hans
skulle niwte, brwka oc beholla forscriffne gordh for
sith frij witherligit panth til swa lenge han finge
forscriffne swmme peninge igen Svartb 556 (1504).
for(nempn)de Holmsgard ... huilken mynerätte
witerlikä morgongafwa är GPM 2: 65 (i508). jak ...
gör veterligit mik saalt haffua ... doctor Hanss
domprostenom i Lincheping ... ena helfft aff thee
aabodhinne iak med minom syskenom ärffde epter
waan fader Brasks Kopieb 12 (1509). war ok thea
kyp sa lagaljga gjorth ok samthygt meht
hannaband ok operjgthelja staffestelse som dj goda man
thil vitheljg hethe herfyr DN 14: 228 (1520).—
Jfr ovlterliker.
♦viti m. märke; vårdkas, ath Jon Bencson i Aker
skulle haffua brenth vethan som plägha staa i
Brunflo sokn ... tha han thet brendhe kom eellin
aff thet svedhith ok i then nidherrotne vetan
DN 14: 145 (1492).
viti m. Jfr o-, van-vitl.
viti f. el. 71. Jfr forvitl, samviti.
vltla v. [ Isl. vitia ] L. uppsöka, besöka; se till, la sig
an. at han wille witia then galna mannen Lej 3: 226.
nw är iach her kornen at witia tik KarlM (Ver)
12: 17, ath witia thin ib (El) 13: 17. then daghen
gik oc wetiadhe Briseida Diomedem j sin
sotthe-säng j moth syn faders wilie Troj 214.
vitllse, se forvitilse.
vitin, se forvitln.
♦vitlingc m.? förty ath han är en vitlinge STb
1: 88 (1477).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
