Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viilfulbordhclika
1090
vällust
man velforetenckther medh sine kera hustrw
samtyckie och råde ok vploth Peder timberman ...
thet samma vpbögda stenhus STb 3: 276 (1496).
stode Lasse Nielsson velforetenckter fore sittiende
rettin ib 3: 420 (1499). Mandagin post Katherine
stode hustrv hustrv Kadrin Oleff Laurensson
skomagares met sit frie modh och welfortenckthom
hogh ok gaff sin deel j sin gardh hon vtj bodde til
Helge lijchama gilde HLG 3: 149 (1505).
"viilfulbordhclika adv. alldeles, fullkomligt,
fullständigt. äro the ey alstingis rene och
wälfulborde-lige samen wärkadhe medh then rene jordene
PMSkr 611.
välfärdli f. välgång, glädhi aff annars mothe
gangh, sörgh aff annars wälfärdh JMPs 214. viidh
therres woningh och welfärd STb 1: 113 (1477); se
våning.
välfärdhogher adj. L. fullt rustad, forbödhz
butna-karlana vtfare ... vtan medh skel ath hwar och en
haffuer en welferdich man j sith huss, som kan tale,
göre och swara til alle handa, hwat her pa ferde
warda kan STb 3: 291 (1496).
välgärning /. välgärning. Sighiandis qwinnonna
wälgärningh wara bäthra enom ondhom månne
SpV 415. täcke wij eders nåde ... ffor eders nådes
welgerninge oc gode tilscriffelse j oss altid
bef-f uisth oc beteth haffue STb 5: 354(1522). betencker
gudtz welgerninger monge lundh Gyll.år(\9l0) 511.
"välgödder p. adj. väl gödd, gödslad, sätyes swa
nidher j godha wälgödda jordh PMSkr 321.
välgöra v. göra väl, vara snäll, visa godhet, hwat
hiälpir thik at annar wälgör Bil 374. bidher jak
hedherliga ok welfornwmpstoga men
borgamesta-rene ok raadet i Stockolm athe welgöre ok läthe
witterlighan hengia stadzsins secretum nidhan
ffore thetta breff SJ 2: 60 (i480). — part. pres.
bätre är manzsins oiämpnadhir ällir orätuisa, än
wälgörande (benefaciens) qwinna SpV 415. — part.
pret. n. välgärning, riddaren tok orloff aff greuanom
ok takkadhe honom for wälgiort oc helsadhe ban
oc alt hans folk Prosadikter 213.
"välgörare m. välgörare, benefactorius
skönno-gher ok vel gora(re) ok mildher GU C 20 s. 53.
"välhördher p. adj. Auritus ... stoor hördher
eller wäl horder GU C 20 s. 45.
"välhövas v. passa väl, anstå väl. o herra gudh,
thino hwse wälhöffwis häloghet i daghanna
langh-likhet JMÖ 41. alz wallogher herra, tik wälhöffwis
loff oc hedher ib 52.
välia (pres. wäl. impf. welde. part. pret. wolder)
v. L. välja, gudh är ey wildoghir oc wäl ey swa en at
han wrakir annan Hel män 174. Sådant mynt som
är gångbart i Värend och så gott att man kan köpa en
wäliandis oxa för 4 mark och en wäliandis ko för 2
mark BP 2: 147 (1387). och thet mera gaff han
helga likame altare fore sina siel ther han welde sin
lägcrstaadh som breffuit ther pa vtuisar Svartb 377
(1439). Tha klokkare wolder är Småst på Fsv
2: 57 (ÅK). — Jfr töre-, utvälia; ut valder
(utvaldas-ter).
välilse s., se iitvälilse.
välis interj. väl, hell. Wäli sidhan then til
liikningh biuder, ok bygge sidhan thet bäzta han
ma MESt (Schlyter Bd 11) 135. Se E. Wessén,
Välis dej! (i: Nysvenska Studier Årg. 45, 1965,
s. 30 /.).
viilkoma f. lycklig ankomst, än alla män hans
woro fägne hemkomo hans ... ok drwkko tha
wäl-koma hans KarlM (El) 43.
välkoniin p. adj. välkommen. Thu haffwer
fram-gangit widh täkkeligasto måtto ok lop, mik mykit
wälkompno SpV 165. Thet är alt wälkomith
(gratum), ää hwath thu giffwer til födho medh wi
ärum j wäghenom ib 326. alle hans män waro
fegne hans hemkommo ... Och drötningen gik til
hans och badh han wara wälkompnan gudhi och
sino egno. Ok drukko tha allä hans wälkommit
KarlM (Ver) 42: 10.
välla v. koka, sjuda, smälta (inträns.), swa som
vällande (candens) järn är forenath medh eldenom
Mecht 7 4. Take keysaren i morgon fyrä klimpa bly
och stöpe thet wellande j kätlä och låte j eth kar
KarlM (Ver) 22: 4. — välla up sjuda upp. ängla
brödh, hwilkith som wälder wp af iordhiare
SkrtUppb 135. — Jfr for-, invälla.
välla v. koka, uppvärma (träns.), tha läter han
wcllä thet j pannu, ther til ålder moster är wr thy
Prosadikter 35 3.
välla f., se saltvälla.
välllnger m. välling, gröt, soppa. Aplauda vel
aplud(a) gryther wällinger GU C 20 s. si. Polenta
... vällinger ok böno moos ib s. 403. somme plägha
blanda samman blaa leer oc wathn swa ath thet
bliffwer som en tyn wälling PMSkr 340. tunt som
velling är (= vällinger) Småst på fsv 2: 271. sal
armoniacum oc osläkther kalk röris samman
som en tyok wällingh ib 429. Odensdaghen til
middagh primo stoffisch med miölk eller söth
wellingh Vitt.-Ak. Månadsblad 1885 s. 6 (Brask). —
Jfr risvälllnger.
vällukt /. vällukt, do/t. swa som rökilse ...
wp-fyller alth himerikis rike medh sins wäl lvvcthz
söteli(g)het Mecht 291.
vällukta v. sprida vällukt, dofta. Aromatizare ...
välloktha GU C 20 s. 36. Oleo ... lokta ...
Redo-lere vällokta Subolere framwäxa ib s. 378. Hon
(Kristi jung/ru) blomstras ok wälloktar, sancte
opinionis exemplo, thet är medh hälghe frägdhz
äpthirdöme Sp V 105. Hwar rosin är wäl lwktandhe
medh lilionne ib 154. aldra handa wällwktande
yrther JMPs 34. Ok markis mädh thy wälluktande
blomster ödhmiwkt, som wälluctandes är for gudhi
SkrtUppb 120.
"välluktan f. vällukt, doft. Alla andhelika sidha
lärdoms ok näpsilse wäl lwktan SpV 154.
vällust /. [efter Mit. wollust] njutning, nöje,
glädje, jak sialfuer som thic hauer j swa store
wäl-lyst oc glädhi framfostrat oc vpföt Prosadikter 62.
äpther alla thinna astwndan oc thins hiärta wällust
(delectamentum) Mecht 93. medh alla thins hiärta
wällusta (cum omni delectalione cordis tui) ib 109. —
särskilt om världslig glädje, förnöjelse, naar
fför-skrifne hustru Bireta wil noget siith haffua pa
öwersta botnen heller haffua sine wellöst meth
fförscrifne sin mog, dotter heller gode wener
fflere ... tha skulle henne tet ingelund sönias SJ
2: 283 (1495). then sietthe boden ... schal for:ne
magh och dotter haffue ... medh swa schel och
forordh, at nar for:ne hustrv Birgitta wil nagat sit
haffue pa öffucrste botnen eller haffua sine wellöst
med for:ne sin maagh och dotter eller gode wenner
flere, och swa kunde hende om sommertijd, ath tet
schulle henne jngelunda swnth warda STb 3: 251
(1495).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
