Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämna 1119 än
ämbitzman SD 10: 9 (iS7i). Jjr mit. Jk Bo Jonsson
en ammetman des edelen vörsten köning
Albrech-tes ib 10: 21; lat. Bo Jonsson officialis generalis
Swecie ib 10: 22. ib 10: 11, 34. (Vi) forbiwdhom
allom warom ämbitzmannom hwa the helzt äru
ib 10: 53. (De infödda män, som rikets råd) sättia til
foghata oc til ämbitzmän ib 10: 63. (Konung Håkan
förbjuder) allom foghatom oc ämbitzmannom (att
inkräkta på ett laxfiske, som han upplåter) ib 10: 75.
"Wj Margareta ... sändom allom ok hwariom vm
sik foghwtom, lensmannom varom
ämbetzman-nom JämtlDipl 141 (1389). at wi taghum ... herra
Henrik ... ärkebiscop j Vpsalom ... hans kirkior,
profast, klerka ok ämbetzmen ...ib 141. Haquon
Olafson, ämbitzman j Iämptalande ib 202 (1441).
Ingolfwer Joansson, Wastena klosters ämbitzman
VKJ 3 (1436). tha skal abbadisan äller annen
ämbitzman swara ther till, äpter thy som landz
lagh wtwisa NMU 120 (1448). Thy forbiude wi
allom worom tiänarom, foghtom ok
ämbitzmannom, andeliga ok wärdxliga ... ib 121 (1449). tha
sattis tässe jn for borgomästara, radmän ok andre
ämbitz män ATb 66 (1456). ta sattis tässe in for
borgomästara ok radmän thetta sama aar ok andre
ämbitzmän här äfftir nämpnas ib 96 (1458). Lasse
Olaffson, her Cristiärns tiänare ok ämbethis man
BSH 3: 293 (1470). k. (= konungen) eller hans
ämbitzmän G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64.
Embitzmanna edher aa bokenna Arnell Brask Bil
I: 8. 2) skråbröder, hantverkare, medlem av ett
hantverksskrå. Kötmangere, fiskare, bagare ok alla
andra embitzmen giffwa mögelik köp epter
tidana STb 1: 438 (1460). ib 1: 434, 452, 460, 480.
Jtem om swa hende ath nager embetzman henne
(papegojan) affskywta kunne lönliga eller
vppen-barlica ib 2: 340 (jfr s. 626). (I brevunderskrift)
Lasse ssnikare eder ämbetess man GPM 2: 400
(1502?). — *ämbetis rum n. ämbetsrum. Officina
loca vbi fiunt officia ämbetis rwm GU C 20 s.
37 6. — *äinbetis värf n. skråets angelägenhet,
ärende, alt screddere embetet schal böte then
zacöre xx mark, som theris olderman wort
felter fore medh sine bysittiara, epter tet war
embetz verff och ey theris egit the epter ginge STb
3:466 (1500).-—*ämbelis äskiare m. man som
begär inträde i ett skrå. SO 80. — Jfr
bardskära-ra-, bältara-, fodiiermarsk-, glasmakara-,
grytogiu-tara-, gulsmids-, klokkara-, källarn-, köpmanna-,
lekara-, marska-, predikara-, prelats-, prästa-,
pungamakara-, skinnara-, skomakara-, skomara-,
skräddara-, smidha-, strids-, tunnobiudara-,
tliiä-nara ämbete.
iimna (ämpnu) v. 1) förfärdiga, tillreda, utföra.
Mathiare (trot. fel för materiare) ämpna GU C 20
(hand 2) s. 123. swa som een leerkruka makare
ämpnär ena kruko aff leere ... ok aff sama leere
gör ena andra kruko SvKyrkobr 226. Sidhan vart tu
empnader (factus) aff aldraslemaste materia j thins
moders jnelfwom J Buddes b 164. swa brat som
wj faam visseliga wetha aff them clärickom oc
synamannom som tiid koma at almoghen hauer
ämpnat och giort prestebolet Svartb 400 (1442). —
skapa, forma. Medhen thet samblandet kan ey skee
vtan kötzsens orenan lusta ok barnet ey än empnet
eller formerat kan ey mothe sta foräldromen Huru
är tha barnet orent SvKyrkobr 190. 2) utrusta, förse.
pläger Westeraars altid wara wel ämpnat med
flesk GPM 2: 296 (1508?). Ty at här är icke swa
wel ämpnade kyrker som i Uplanden uthen monge
fatige ther somme äge en oc somme ij kalker oc
somme hafue aff förgyld köper theres monstrantia
HSH 13: 32 (1524, Brask). 3) ämna, avse, vilja.
hwem thu hafdhe nu ämpnat skrifua thit bref til
Hel män 170. Thy hwar en dygdh, ämpnat (relata)
til ändan, hwilkin som är Christus, hon kännis wara
gudhelikin frukt Sp V 16. — utse, förordna. (Om
den till abbedissa valda är i bann) ma allregh
offtaren til swadana ämbite ämpnas Småst på Fsv
2: 100. — Jfr fore-, til-ämna.
iinme (ämpne) n. L. 1) ämne, materia, material.
Materiola ... lithen ämpne GU C 20 (hand 2) s. 123.
locus ymnogheth makt vilkordh tymme äffna idest
occasio ib s. 95 (?). blyghlikhetzsins ämpne
(materia) SpV 9; se blyglielikliet. dödzsins ämpne
ib 136. siälff jomfrudomsins ophögilse är stort
ämpne ib 336. dygdhanna ämpne ib 150. the
materia, thet är thet ämpnith som klenaren är skuli
taka hiälp aff thy som bätre är ib 356. hans likamc
war aff ärliko empne samman sätter SkrtUppb 335.
thins licama ok kröps ämpne ib 355. Fore thänna
saak nw sagdha, war Sampson sompt ämpnith
(materia) til at qwinnan fik wunnith SpV 40.
Maria ... opläsaskolandis paradysi nykil,
opnya-skolandis wärdz ämpne (materies sæculi renovandi)
ib 199. Än ware ämpnith til ath wthlatha ok
ranz-saka thet som saman är scriffwat ib 315. Huru
myklo slemaren antiggia högfärdogh änkia ällir
liögfärdogh jomfru, hwilka mistli haffwa
blyg-hetena ok ämpnith til högfärdhena wanskas j them
ib 337. Alla siälinna plaghor ällir wanskelikhetir
haffwa wissa ämpne ok oprinnilser... Affwundinna
fafänga äran är ämpnith ib 413. aff syndeligo köthi
ok emphne SvKyrkobr 151. läth henne j förscriffna
swdhna ämnith PMSkr 399. 2) person lämplig att
ifrågakomma till ett ämbete eller en värdighet, alle the
(Sveriges barn) ähre empne aff huilkom iw någor
effter gudz försynn welies thill konungh, ty Swerige
är eij ärffue rijcke PMSkr 658 (avskr). 3) tillfälle,
utväg, möjlighet, saa moge j withe ath jach haffuer
tess icke ämpne, här widh handene GPM 2: 39
(1502). Än röffwaren ... hafldhe ey ämpne wäl göra
Sv Kyrkobr 28. Ath wi skwllom haffwa margfal
ämpne til at loffwa hans storlek SkrtUppb 36. til
ämnis möjligt? naar wij bliffwe slagne wnder rosse
fötther, her qwarre bliffwa, som mik tykker, fast til
empnes, medhen inghen bliffwer hoss oss BSH 5:
178 (1507). 4) makt, välde, myndighet, hafdhe synden
swa myklo mere ämpne ower mannin MB 1: 442.
5) pl. ställning, belägenhet, ther war ey annor
ämpne, wtan graat oc ömkelikhet I.g 3: 193. — Jfr
ara-, trä-, radhmnnna-ämne.
*ämneträ n. trä, virke. Hug ämpne trä til träller,
väler, kogger oc hiuul ved oc til Lagaqvarnena
Brasks Cal 267.
*ämning /. Jfr forätnning Sdw 1: 319
ämväl, se äm-, iäm-.
än (en) adv. L. 1) än en gång, åter igen, ånyo.
2) därtill, ytterligare, ännu. Jtem maa oc läggias en
alstingis slätter sten räth före holit äller än nidre
pa jordenne ... oc än teslikis nokor pigger äller
forma pa ognenom PMSkr 563. Nu nidergångande
at spirone war en mindre perla på hwarjo sido ...
Nu en nider bättre i hwarjo spirona ... stoodh en
roder steen G. Carlsson i Fornvännen 1956, s. 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
