Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ände
1121
ände
äptir thet at han ey ville framhalla sin klagamal
ellir ända som lagen vtuisa, tha dömpde vi hanom
aff iij mark ATb 206 (1465). ty han talade vppa
änth maal ok sätt STb 1: 179 (1478). FM 281
(1506). och raadeth bleff besetiandes ath ransaka
och eendha sakarna alt wt til mörkeret ... Men
konungen wille icke, ath forscriffne sach skulle i
Rom frcmias eller endas ... Thaa böd han [-ärche-[biskopen],-] {+ärche-
[biskopen],+} ath thenne sachen schulle heller
rand-saches her i richet och endas HT 38: H9 (1523?).
2) avgöra, avhandla, avtala, bestämma, göra upp
(träns.), alt thet wndhirsamligha som ändadhis
j tabernaculo SpV 18 3. Mädhan wi ändhom
(agi-mus) här om siälinna ok kropsins omskipteligha
wanskilse ib 412. wm thet ärandet min herra mich
budhet oc byfollct hafdhe, at enda medh enom
konungslechom doom SD 10: 106 (1371). swa at
jac wart thes sama Jäppä lädhugher oc löss vm
then saköre oc vm brut, ther jac medh honom
ändat häfde oc wtfäst FMU 1: 370 (1378). tha
lofwm wi ... at widherläggia honom ... swa got
jordhagodz ... thet första wi ... thet ända kunnom
SD NS 3: 374 (1418). han maa oc skal owir them
laglica döma oc mädh rät ända och athskilia
Smäsl pä Fsv 2: 186 (1442). thu haffuer at ende
mykit medh myn hustru broder STb 2: 533 (i49i).
3) sluta, la slut, upphöra; utgöra gränsen (inträns.).
oc visto þe fyr än stiþin byriadis, huru hon
ända-þis Bir 4: 182 (aut.). intil bäkken Jebocli kalladhan,
hwar Amon söner ända sin aghadel (qui est
ter-minus filiorum Ammon) MB 2: 34. Ath han maghe
finnas j dödhzens stundh perfecte consumatus wäl
ok fulbordheligha ändadher Mecht 285. — J/r for-,
ful-ända.
ände m. L. 1) spels, ände, hörn (av ett föremål).
en skiffwa som eth liggiande hiwl widher annan
ändan oc widher then andra ändan som en tridza
PMSkr 504. öffwersth widher ändan warj som en
lithen kistha oc j them andra andanom aff kistonne
warj fästher en trästake ... oc j nidhermere
ända-nom aff stakanom ... oc göris wm kringh ändan en
järn holker ib 541. 2) ända, gräns, slutpunkt, (en
öre jord) widh westra ändan (av Mörby i Lagga sn)
SD NS 3: 509 (1419). thy är han närwarandis
allom stadhom, han är ändhom j mällan (attingit
ergo a fine usque ad finem) SpV 506. huru takir
han ändom j mällan, aff enom ända ok j annan ib
506. 3) slut (i motsats till början), ther medh fik
thet örlögh en ända äpter hans eghin wilia
Prosadikter 163. hänne grathir skulde taka ända...
liänna ytherste liffs dagh skulle göra ända oppo
hänna graat SpV 333. wthan omskiptilse ok wthan
ända ib 59. (Människolivet) nalkas ä nermer ok
närmer sinom ända ... skyndar sik til fore
ska-padhan ända ib 432. Än hörom ändan j ware talan
(finem loquendi) ib 472. jak är, sigher han, alfa ok o,
första ok sidhzsta, opbörianen ole ändhin ... Han
är ok ändhin, äptir hwilkin enghin findz ... Han
är ändhin, j hwilkom the ändas. Christus är
laghanna ände... han foreser wthan ophoff ok wthan
ända... han wthan opbörian ok wthan ända
bliffwandis ib 514. iak är alpha oc o, förste oc
ytarste, opphoffuet oc ändhen JMÖ 154. Alt thet
som begripande är medh fulkomplikom wisdom,
j liffsins ända (fel för: anda; lat. spiritu vitae) SpV
545. Queldet är een ändhe til giorda gerninga
SvKyrkobr 128. jn moth verldenne ändhä ib 150.
Ordbok
4) slut, avgörande. Blanzaflor, giff här en ändha,
swa at dödhen matthe mik til thik sända Flores
(ed. E. Olson 1921) v. 415 (hs B), oc thy brinna
the for vtan enda i heluite MPFr 242. thär wart
giort en full ende pa Arvstv 41 (i46l). om forma
geldh oc peninga summa, som han mik til een
fullan enda hawer väl betalat FMU 4: 313 (1459).
tha wort swa offuerthalit och til enda forlicht i
dannementz nerwaren om theres lössöra SJ 2: 105
(1487). Thy låter jak henne oc alla her Henrix
arfwa frij oc qwiith for all ytermere tiltalningh om
for:da peninga summa, som hon mik til godo at
nögio ok fullan ända hauer wel betalat FMU
4: 313 (1459). ther medh kwnne här Knwt Alfson
täss frijere begaa sine ärende til ände GPM 2: 45
(15 02). hopess oss ath nw nästh Gudz hielp skole
al tingh komma til een godh ändha ib 2: 72 (1511).
Pedhermessadagh förestech til endan a bordet
Brasks Matordn 11. ath han thet nywte ath ende,
ath han haffuer honum nogct gott ath giffue
Arnell Brask Bil I: 33. 5) avgörande, beslut, avtal,
uppgörelse, första som jac hafuer fangit en endha
med thetta fästit som fiendena hafua her fore
byght RP 2: 339 (1398). Thoch giordhes ther
enghen mere ände wpa ok ey hälder sagdhes ther
nokon doom ower SD NS 3: 471 (1419). Pedher
köpman oc Olaff Pedhersson hans granne kiendos
sick endrekteligan och wel forlikte wara til en
fulkomen ända SJ 2: 12 (1475). the äro therom
aathskilde til en fulkomen ända SJ 2: 73 (1 4 81).
STb 2: 223 (1487). — Jfr dikis-, forsätis-,
lands-(land-), landsidhis-, polöxa-, siostanga-, stokka-,
tlirads-ände. — *ändabyggiare m. bonde som bor i
utkanten av byn (jfr ändakarl £.). Conter minalis
id est confinalis ända byggiare GU C 20 s. 144. —
ändalagh n. jord som ligger i utkanten av byalagets
ägor. thetta liger i ändlagino aa bynom VKJ 25 3
(1447). först i Ballirsta eth halff marek land jord
korn gil liggiandis mytt j bynom, eth halff marek
land jord j Ekeby oc korn gil j östre ändelagit siw
ortog land jord oc i westrc ändelagit fäm ortogha
land RA 19/1 145 5 (enl. fotostat).—- ändalanger adj.
ändalångs, hwar skal eyga firi sino landhä til
midiä diwps och endalongom stondom JämtlDipl
235 (1437). (gränsen går) sydhan ögsyn rät ath
ändhalangha ath holman (d.v.s. längs efter holmen)
AktKungsådr 18 (1458). — *ändalangs adv.
ända-långs, längs efter, på längden. Göris manga smaa
järn naala, swa ath the kwnna sätias j axwllen
ändalangs PMSkr 510. j nidhermere andanom aff
stakanom göris ändalangs jn eth holl ib 541. j en
liten bäck ther watnitt löper sagtelige ändalångs
att the klädeno ib 59 8. — ändalykt f. 1) slut,
upphörande, utgång, o är en rundher bokstaffwer,
ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt JMÖ 15 4.
äronnas konwngher ... giordhe ändelykt oppa wara
ysäldh ib 78. ändelykt komber JMPs 43. Thy
segher Seneca, räthwisan är alla dygdha
droth-ningh, sederna ffäghrindh, gärningha ändelykt
ib 289. licawäl see hon them thil onda
ändalykt SkrtUppb 193. huat tekn är til thinna
til-qwämd älla wärldinna ändalykt ib 308. O härra
Ihesu Christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh
oc godhet SvB 91. 2) livets slut, döden, huat skal
vardha hans ändalykt Prosadikter 24. Thetta war
Gwenelz iärlz cndelykt KarlM (Ver) 108. j sinne
ändalykth skal han aldrigh frestas äller draghas
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
