Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. 1 Januari 1880 - Från utlandet - Upprop för Bayreuth - Ett nytt Requiem - Fritiofs saga - Gounods - Kapellmästaren - Direktören - Hvarjehanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synes planens genomförande dock komma
att stöta på svårigheter.
Ett nytt Requiem af Saint-Saéns,
(kallad den egendomlige fransmannen) har den
6 decemb. uppförts i Berlin. Kritiken
betecknar detsamma såsom en orkestral
tonmålning, visserligen intressant, men
hvar-uti sången är en bisak. Dessutom lär
verket vara författadt utan den minsta
af-sigt att stämma till andakt, men på det
tydligaste erinrande om ’danse des
mac-cabrés’, komponistens bekanta stycke.
Fritiofs saga, vårt berömda
nationalepos, frestar fortfarande tyska tonsättare
till operaartade försök; denna gång tyckes
det som om ett skulle velat lyckas. En ung
Paul-Geisler har nemligen skrifvit en Opera
med titeln ’Ingeborg*, hvaraf
klaverutdra-get utgifvits (Berlin, Bote & Bock), och
hvilken före den r nästk. April skall
uppföras i Leipzig. Nämde klaverutdrag har,
såsom vi finne af tyska journaler, redan
det, väckt särdeles stor förtjusning för
sin Wagner-djerfva men originella anda,
sina dramatiska situationer samt sångbara
stämmor.
Gounods företag att förbättra sin nya
opera ’Tribut de Zamora’, har satt
förläggaren i stort bryderi. Denne hade
nemligen låtit stereotypera nämde verk på tyska,
franska och italienska språken. Förlusten
härutaf torde svårligen kunna ersättas
genom vinsten på den nya upplagan.
Kapellmästaren för kurorkestern i
Berlin är en bildskön ung man, men gift.
En ung rysk enka berättas hafva gjort alla
möjliga försök att af hans äkta hälft få
tillhandla sig honom för 270,000 mrk.
Direktören för stora operan i Paris,
Mr Vaucorbeil har, till upphjelpande af
orkester- och körmedlemmarnes aflöning,
för hvardera staten anslagit 30,000 Francs.
Den trägne forskaren Albert de Lasalle
anställer i sin alltid intressanta krönika i
Monde illustré följande pikanta jemförelse
mellan stora operans i Paris ekonomistat
1777 och 1877. Summorna äro räknade
i francs.
Utgifter:
Sångartisterna.
För hundra år sedan ........... 80,000.
N11 ............................. 862,494.
Koristerna.
För hundra år sedan ........... 32,600.
Nu .............................. 168,449.
Dansartis/erna.
För hundra år sedan ........... 52,800.
Nu .............................. 230,419.
Balettkåren.
För hundra år sedan ........... 66,400.
Nu ........................... 110,436.
Orkestern.
För hundra år sedan ........... 63,482.
Nu ............................ 279,509.
Författaremedel.
För hundra år sedan ............ 4,000.
Nu ........................... 195*317•
De fattiges andel.
För hundra år sedan ........... 72,000.
Nu .............................. 275,000.
Renskrifning.
För hundra år sedan............ 2,700.
Nu .............................. 17.745-
Belysning.
För hundra år sedan ........... 14,400.
Nu ........................... 306,230.
Polis.
För hundra år sedan 10,000.
Nu ............................ 42,894.
Maskerader.
För hundra år sedan ........... 12,000.
Nu ........................... 210.220.
Etc.....................................
Inkomster:
Års-abonneniang.
För hundra år sedan .......... 130,000.
Nu ......................... 1,122,538.
Dagliga inkomsterna.
För hundra år sedan .......... 270,000.
Nu ......................... 1,872,062.
Maskerader.
För hundra år sedan ........... 50,000.
Nu ........................... 330,589.
 |
 |
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
