47 (Svensk Musiktidning / Necken 1880)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. 15 Mars 1880 - Musik och Teater - Från utlandet - Olika slags verldar, poem af J. L. - Det Sköna. III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Samma sparsamma vidrörande se vi oss
lämpligast föranledde att egna Herr Rob.
Lindströms lyckade qvartettsoire’ i Kongl.
vetenskapsakademien den i:sta innevarande
månad, sedan rikligt med redogörelser
härför redan förebringats af de dagliga
tid-ningarne. Der speltes: Gmollqvartett af
J. Haydn, Beethovens Septett, samt Mozarts
s. k. bondsymfoni. Stämningen animerad.

Enligt öfverenskommelse mellan
kapellmästaren C. Nordqvist och följande af K.
lyriska scenens artister, nemligen hrr
Arnoldson, Lundqvist, Lange, Strömberg,
Rundberg och Sandstedt, fruarna W.
Strandberg och O. Torssell, fröknarna Ek
och S. Carlsson, samt ett större antal
medlemmar af kören och orkestern
komma, såvida ett förbehållet abonnement
åvägabringas, i Göteborg äfvensom i
Kristiania under Juni månad att uppföras
operorna ’Faust*, ’Mignon*, ’Ernani*.
"Hvita frun’, * Carmen’, ’Barberaren i
Sevilla’, ’Advokaten Pathelin’,
’Ntirnberger-dockan*. ’Vikingarne’ och ’Kronjuvelerna*.

Lecocqs opéra-comique Vackra
Perfiskan har å Mindre Teatern erhållit en
praktfull uppsättning samt ett utförande
sådant att man med nästan oblandad
tillfredsställelse kan lyssna till den särdeles
täcka musiken. Libretton är slipprig men
nöjsam. Hulla’n (Herr Gardt) sjunger
ganska musikaliskt. Namn na (Fröken
Hjelmdahl) bör undvika detonation;
Ba-kauche (Fröken Löfgren) charmant;
Prinsen (Fröken Petterson) behagade tillegna
sig en betydligare abandon.

A Nya teatern har operetten Boccaccio
gått 41 gånger.

Lecocq representeras äfven der
förmedelst Madame Ångats datter, och det pä
ett ingalunda oäfvet sätt.

Musikpressen. De begge första häftena
af Musik till C. M. Be Urnans samlade
skrifter (Ny, af J. A. Josephson,
redigerad upplaga) hafva utkommit samt
presentera sig så i inre som yttre hänseende i
allo till sin fördel. Priset ytterst billigt.

Musikdirektor Gustaf Stolpes matinée i
Berns salong lördagen den 20 Mars (Maria:
Bebådelsedag) kl. half 2 e. m. erbjuder så
mycket större intresse som matinéegifvaren
presenterar sig i den dubbla egenskapen af
kompositör och exekutör. Större delen af
programmet utgöres af egna kompositioner.

Mälaresångföreningen gifver den zoale
Mars (Mariæ Bebådelsedag) kl. half 2 e.
m. en vokal-matinée å Tekniska skolans
hörsal, Mäster Samuelsgatan N:o 36.

M:me L. Héritte- Viardat gifv er
Palmsöndagen den 21 Mars kl. 2 e. m. i Kongl.
Akademiens stora sal en matinée. hvartill
programmet utgöres af matinéegifvarinnans
egna kompositioner och hvarvid så väl
orkester som kör anföras af henne sjelf.

Från utlandet.

Suppis nya operett Juanita har på
Karlteatern i Wien haft lika storartad framgång
som Boccaccio.

Den på kyrkogården i Bonn redan
uppresta minnesvården öfver Robert Schumann
skall högtidligt aftäckas den 2 Maj.
Samma dags afton blifver i Beethovenhalle en
stor vokal- och instrumentalkonsert,
hvarvid de förnämste konstnärskrafter
medverka; dagen derpå skall följa en matinée
för kammarmusik. Flere af tondiktarens
mest framstående verk komma att utgöra
programmet.

Till detta års Schlesiska musikfest den
13—15 Juni i Görlitz hafva till dato,
utom de tre Görlitzer-föreningarne,
deltagare anmälts från Breslau, I.iegnitz.
Frei-burg. Schweidnitz, Altwasser, Waldenburg,
Landeshut, Hirschberg, Schmiedeberg och
Lauban, .hvilka tillsammans representera
en kör at 600 röster. Orkestern skall
bestå af 50 violiner, 20 altvioliner, 18
violonceller, 12 kontrabasar, 4 flöjter o.
s. v. i dubbel besättning, så att hela
antalet medverkande beräknas till omkring
750 personer.

Max Strakoseh har med sitt italienska
operasällskap gjort så dåliga affärer i
New-York, att det icke torde blifva honom så
lätt att i staterna inbringa, hvad han
förlorade i hufvudstaden, och Mapleson skall
vid slutet af sin italienska operasäsong
skatta sig lycklig, om han kan komma
helskinnad ifrån Amerika; svårligen skall
han få lust att försöka experimentet om
igen. Det ser verkligen så ut, som om
den italienska operan i New-York sjönge
på sista versen.

Olika slags verldar.

Måla mig en verld, der »köldernas lyror
Hängts appå pilträd rid Babylons elf.
Och der i äflan en livar för siy sjelf
Krälar likt stackens öfriga myror
Instinktens vall stråt: qvalfjettrad, böjd,
Gerna jag stunges af törntayyiy krona.
Bure min slafdrägt, yick tårfu/l att sona
Nuets intet ined vardandets fröjd.

Måla mig en verld, der njutningens bligar
Tömmes till draggen af gammal och ung,
Hög och af låg. der i lustarms ugn
Glödheta hjertan brädas, der vägar.
Öppna för vällust, förledande le!
Dock, skym med doket, 0 glömska, deröfver!
Tg sybaritiskt, ja murlikt mit/ söfver
Taflan: jag helst ber få slippa den se!

Måla mig en verld. hvars formväsens bojor
Iskallt omsluta hvart själslifvets brodd,
Qväfvande tungt öfvertygelsens sådd.
Bildande menniskor -— till blott papegojor!
Samhälls-gestaltare, hören min röst!
Är det väl nog med att ordna, fördela!
Gjut då en gnista lif i det hela,
Att ej förfinar hvar åder af tröst!

Måla mig en verld, der konstniirn dock nödgas
Sjunga farväl åt sitt sångareskap,
Sprattlande ren i förintelsens gap
Likt gladiatorn! Blickar, som glödgas,
Lystnadsfidlt spände, ock måle du käck!
Ställ så din verld, likt servisen, på bordet:
Och i ett nu stryks den ned — om du tror det,
Himlen till fröjd, och en afgrund till skräck!

Dana mig en verld, der skönhetens blomma
Funnit en ömsint, kärt hägnande vård!
Blott som offentlig, blir jordmånen hård;
lliir fordras lif, ej blott formerna tomma.
Här lyssne örat till gudomens röst.
Här höfves kärleksfullt hjerta, ett sinne
Barnsligt och godt och uppriktigt; ej finne
Af and och misstro en väg till vårt bröst!

Dana oss en verld, der ”tonernas vågor”
Gagga oss hän mot den himmelska strand.
Medan med hjertan och blickar i brand
Sjungande solgudens loj, af hvars lågor.
Himmelska, rena. vi undfå det ljus,
Värma och klarhet, som ger våra sånger
Skönhetens prägel — och så utan ånger
Nalkoms den eviga skönhetens hus!

J. L.

Det Sköna.

III.

(Slut från N:o 5.)

Gud är grunden för det sköna, likasom
han är det för det sanna och det goda.
Hvar i sjelfva verket finna det skönas idé
fullständigt innehållen om icke hos det
enda väsende, i hvars sköte motsägelse,
stridighet och miss-stämning ej finnas, hvars
vishet, vilja och allmakt utveckla sig i en
evig harmoni och icke stöta på något
hinder, hos det väsende som handlar och
skapar utan ansträngning och hvars
lycksalighet är ostörbar: Gud, som är
urbilden för den fullkomliga friheten, är alltså
äfven den högsta skönheten; all skönhet
härledes från honom. Verldens skönhet
är en afbild och ett återsken af den
guddomliga skönheten.

Genomgå vi tillvarons förnämligaste
grader, så skola vi se det sköna följa i
skapelsen samma bana som intelligensen,
lifvet och andligheten. Skönheten ligger
icke i materien; denna blir skön först
genom ordnandet och fördelningen af dess
innehåll och genom rörelsen som
meddelats henne. En regelbunden form, röreLer
som försiggå enligt bestämda lagar, ljus
och färg, se der hvad som utgör
skönheten hos de liflösa väsendena,
stjernsystemets och mineralrikets. Men det är
tydligt att hon är lånad från intelligensen.
Hvad äro väl regelbundenheten,
samstämmigheten, hvad äro rörelselagarne, om
icke yttringen af en intelligent kraft? Hvad
är ordningen, om icke det synliga
förnuftet? Hvad vi finne å denna tillvarons
lägsta grad är den matematiska skönheten;
på henne kan användas denna definition
af det sköna: enhet i mångfald, delarnes
proportion, samhörighet sinsemellan. Men
denna formel kan icke varda allmän;
till-lämpad på de lefvande varelserna och på
den andliga skönheten blefve han för
abstrakt, han är tom och litet betecknande.
Redan i det fysiskt sköna, undgår honom
ett element, färgen, som behagar oss
oberoende af dess sammanställningar samt till
och med eger en symbolisk karakter. 1
det organiska riket iemna de geometriska
liniernas bestämdhet och enkelhet plats
för rikare, mera omvexlande former, som
tillkännagifva en större frihet och en
börjande lifaktighet. De krafter, som besjäla
växten, afslöja sig under former och ge-

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svmusiktid/1880/0047.html

		Svensk Musiktidning / Necken 1880 / 47 (1880-1913) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|