Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strängande produktiv verksamhet kände jag
mig ofta uppmanad; många nya betydande
talanger förnummos, en ny kraft i musiken
bebådades, hvilket styrkes genom senaste
tidens många högtsträfvande konstnärer,
om än deras arbeten äro
kända blott inom trängre
kretsar. Jag tänker här
på Joseph Joachim, Ernst
Naumann, Ludvig
Norman, Waldemar Bargiel,
Theodor Kirchner, Julius
Schäffer, Albert Dietrich,
den om djupsinnig
storslagen konst sig beflitande
andlige tonsättaren C. F.
Wilsing icke att
förglömma. Såsom kraftfullt
framskridande förebud böra
här äfven nämnas Niels
W. Gade, C. F. Mangold,
Robert Franz och St.
Heller. Jag tänkte, under
det jag med största
deltagande följde dessa
utvaldes banor, att efter
sådana förebud, en skulle
och måste visa sig, som
vore kallad att på idealt
sätt gifva det högsta
uttrycket åt sin tid, cn, som
bragte oss mästerskapet
icke gradvis under sin
utveckling, utan som lik
Minerva fullt rustad
sprun-ge fram ur Kronions
huf-vud. Och han har
kommit, en ung man, vid
hvars vagga gracer och
hjeltar höllo vakt. Han
heter Johannes Brahms,
kom från Hamburg, der
han i stillhet verkat,
vorden underkunnig om
konstens svåraste grepp
genom en förträfflig och
anderikt undervisande
lärare (Eduard Marxsen)
och nyligen mig
rekommenderad af en ärad
be-j kant mästare (Joachim). Sittande vid
pi-| anot började han afslöja underbara regioner.
| Dertill kom ett särdeles genialiskt spel, som
Redaktion:
ADOLF LINDGREN.
FR. VULT von STEUERN.
Stockholm den 15 Maj 1881,
Pris: Helt är f> kr. llalft år 4 kr.
Q var t al 2 kr. Lösn:r 25 öre.
Lösrnr med musikbilaga 50 öre.
Johannes Brahms.
(J. Brahms und seine Stellung in der
MusiU-geschichte, von !.. Köhler, Hannover 1SS0.)
■gpm Johannes Brahms har mycket
skrit-•5^- vits sedan år 1853,
då han såsom tjugoårig
yngling för första
gången uppdök med
offentlig rekommendation af
Robert Schumann, men
det synes ändock som om
man ännu icke trängt ned
till djupaste grunden af
hans natur. Så vidt mig
är bekant har man alltid
bedömt Brahms blott efter
intrycket af hans från
för-läggarne till redaktionerna
insända eller tillfälligtvis
uppförda verk: på sådant
sätt kommo väl under
debatt enstaka produkter,
men icke derjemte den
grund och botten, från
hvilken de uppvuxit. Brahms’
natur förblef derföre i sin
egendomlighet en
hemlighet: komponisten
om-gifves af en estetisk
nimbus. Om man läser de
olika, till och med ganska
sakkunniga och noggranna
referaten rörande honom,
ser det understundom ut
som om det hos Brahms
funnes ett något, hvilket
man på sin höjd anar,
men som man icke
förmår göra riktigt klart för
sig. Till och med
Schu-manns vackra omdöme
öfver Brahms’ första
sonater innehåller
uppenbara uttalanden i den
antydda meningen, och
Schumann var dock ett kritiskt
hufvud — visserligen en
svärmisk konstnär, som
då stod blott ett par år
före sitt tragiska slut. Jag återgifver här
ordagrannt, hvad den vördade mästaren
skrifver i »Leipziger Neue Zeitschrift ftir
Musik», 1833, band 39, n:o 18, den 28
oktober:
»Nya Banor.
År hafva förflutit — nästan lika många
som jag egnade den förra redaktionen af
dessa blad, nämligen tio — sedan jag
någon gång lät höra något från mig på denna
uppå minnen så rika terräng. Trots an-
JOHÄNNES brahms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
