- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 1 (1881) /
139

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

serenad, sjungen af in:me Trebelli med
accompag-nement af violin och piano jemte hennes duo med
fröken Hebbe ur Profeten samt slutligen Brindisin
ur I.ucrezia Borgia af Donizetti voro aftonens
glansnummer. Efter Trebellis föredragande af det
sist-nämda numret tycktes jubelropen ej vilja tystna.
Konstnärinnan visade sig da nog artig att gifva
ett dacaponummer, om vi ej misstaga oss af Bizet.
— M:r Musin uppväckte en fullständig storm af
applåder med sin berceuse och Zelia mazurka, och
denna lade sig icke efter det han utom
programmet spelat Paganinis Carneval de Venise, tvärtom
skallade da-capo-ropen nu starkare än förut, och
han lystrade dertill samt spelade med öfverlägsen
virtuositet en variation på samma carneval, full af
den finaste humor och behag. Vi tveka ej att
sätta m:r Musin som en violist af första rang. —

(trätt vore, att icke också nämna signor Bisaccias
förtjenstfulla accompagnemeut. Äfven hans
solonummer emottogs med stor tacksamhet af publiken.

Fröken Louise Pyks konsert i Marienlyst den
3 aug. var talrikt’ besökt. Pianisten Schousboe
spelade bland annat stycken af Beethovcns ryktbara
Sonata appassionata. Af fröken L. Pyks nummer
nämnas juvelarian i Gounods Faust och grefvinnans
aria i »Figaro». Fröken Hanna Pyk föredrog bl.
annat några svenska folkvisor, dem hon sjöng med
»Skælmeri og Gratie», säger Ilels. Avis, och som
beredde henne åtskilliga framropningår.

— Thursbykonsertcn i Bergen för Ole Bulls
minnesmärke var en storartad succés. Inkomsten
för monumentet nära 2,000 kr. Senare konserter
utsåldt hus. Entusiasmen kulminerade, da vagnen
blef dragen till hotellet af den hänförda
publiken. Det ändlösa jublet och lefveropen
besvarades slutligen af divan med en sång från hotellets
fönster.

-«8-

Z i mer ikonser ter torde blifva den rubrik,
säger Sydsv. Dagbladet, som i tidningames
musik-afdelningar kommer att efterträda de nu hvarandra
allösande rubrikerna »Trebellikonserter» och »Thurs
onserter». Enligt hvad som meddelas oss, hafva
nemligen att vid höstsäsongens början vänta
ännu en skandinavisk konserttournée af utländska
näktergalar, hvilken äfven kommer att beröra
Malmö. Medlemmarne af det ifrågavarande
artistsällskapet äro madame Mathilde Zimeri frän Covent
Garden i London, den förut i värt land bekante
tenorsångaren signor Benfratelli och pianisten signor
Rafaele Bracole. Primadonnan, madame Zimeri,
lär vara en särdeles framstående koloratursångerska
och tör närvarande en af Covent Gardens stjerner.
Född 1856 och redan vid 16 ars ålder gift ined
en rik köpman i London, började hon kort efter
sitt giftermål studera sång, och med anledning af
den framgång, hon rönte vid en konsert för
välgörande ändamål, beslöt hon sig för att lemna sin
make och samhällsställning för att uteslutande egna
sig ät artistbanan. Hon begaf sig till Paris, der
hon utvecklade sig i sin konst. »Kolossala
röstmedel, finess i föredraget och en till det underbara
gränsande lätthet för koloratur äro de egenskaper
som känneteckna madame Mathilde Zimeri» —
heter det i det oss tillhandakomna meddelandet.

-vt!–-

Paris. »Frangoisc de Rimi ni», den nya
operan af Ambroise Thomas som skulle öppna stora
operans saison lär ej blifva färdig till uppförande
förr an senare, hvarföre man i stället kommer att
göra början med Saint-Sacns’ »Henry VIII».
Ro-lerna i denna opera äro sålunda fördelade:

Henri VIII mr Lassalle.

Kardinal Wolsey » Boudouresque.

Catherine d’Aragon m:lle Kraus.

Anne de Boleyn » Richard.

För »Frangoise de Rimini’s* parti har mr
Vau-corbeil engagerat mille Salla. Konstnärinnan
erhåller 100,000 fres i årligt gage och tvä månaders
ledighet.

— En »charmante» polsk sångerska mille
Scharwenka, kusin till pianisten och
kompositören med samma namn, haller för närvarande på
att utbilda sig hos mime Pauline Viardot. Mille
Scharwenka, som lärer vara i besittning af en
särdeles stor och sympatisk röst, bereder sig att
debutera såsom Ophelia i Hamlet*.

— Tenoren Tamberlick har anländt till
Trouville att der tillbringa några veckor. Man
talar om en stor välgörenhetskonsert derstädes,
vid hvilken den ryktbare artisten skulle biträda.

— Jacques Offenbachs marmorbyst,
hvilken några af hans vänner låtit uppsätta i Saint-

Gcrmain, aftäcktes d. 29 juli vid tonerna af
Offen-bachs-melodier och bengaliska eldar.

— Massenets nya opera »LTIerodiade ■
kommer att för första gången gå öfver scenen på
Monnai-teatern i Briissel, der densamma skulle
komma till uppförande i december. — Man
omtalar ock att Massenet kommer att skrifva
musiken till en operatext af Busnach och Millet efter
Dumas’ d. ä. dram Don Juan de Marana».

London. Sammandragningen af de två
italienska operorna i London : »Covent-Garden» och
Iler Majestys teater torde redan vara en »fait
accompli*. Det nya bolaget för denna affär Royal
italian opera, Covent-Garden, Compagnie (limited)»
skulle bildas med ett kapital af 300,000 pund,
fördelade i 30,000 aktier ä 10 pd. Direktörer äro
grefve de Lathom (president); grefve Gleichen;
baron Ferdin. de Rothschild; J. H. Renton, esq.;
Eaton, esq.; Ernest Gye, teaterns administratör.

Mil ano. I början af september komma de
historiska konserterna, till hvilka programmet
redan är meddcladt, att utföras i en af
expositions-husets annexsalar. Sjelfva den musikaliska
utställningen befinner sig i konservatoriet. Bland
anmärkningsvärda böcker i denna utställning nämnas:

Capclla De musica (Modena 1500).

Aiyuino La illuminata di tutti i tuoni di
canto fermo etc. (Venetia 1502).

Aaron De institutione harmonica libri tres.
(Bologna 1516) etc.

I en stor sal exponeras stränginstrument från
alla tider. I lär får man se violer af Stradivarius,
Amati (171de årh.), Gaspard Duiffoprucgar (1531),

G. Stainer (1585), Gaspard de Salo (1607) etc. — I
en spinett af Berneri (1595)1 ett psalterion från
1500, violiner i faience af bröderna Rubati m. m.

I de mindre, närbelägna salarne får man se
märkvärdiga samlingar af messböcker (missaler) med
målade illustrationer, didaktiska arbeten, antifonier
från löide århundradet, missale romanum, 1474,
det gigantiska Graduale chartusianum från samma
epok m. m. — Vidare hafva vi autograliska
partitur af de förnämsta komponisterna, de
sällsyntaste upplagor från alla sekler jemte nyare
författares verk.

Vi vända oss nu till instrumenten igen.

Detta blygsamma piano är Donizettis. Med
fingrarne skyndande fram öfver dessa gula
tangenter har kompositören till »Lucie* på detta
framtrollat sina förtjusande melodier. Vid sidan deraf
kan man undersöka kompositörens hufvudskål i
gipsafgjutning och betrakta hans lärares
anteckningar om hans uppförande och framsteg.

Ilär finner man instrument från de mest
af-lägsna orter och tider, af hvilka de flesta äro
ut-stälda af prof. A. Krauss i Florens: den grekiska
flöjten, aulos; romerska infanteriets bueeinæ o. a.
rom. stridsinstrument, judarnes schofar etc., de
flesta reproduktioner, men mästerligt utförda. —

Af instrument från andra verldsdelar visas
yama-gairo ghin taico stridstrumma, förfärdigad åt
Oooici-Kurannesche, kinesisk general under förra seklet;

— Rappakai, krigstrumpet i form af en stor snädka;

— Koo, en praktfull guitarr tillhörig kejsaren i
Kina; — siamesisk luta; — Hilorgan från
Bir-man, ett lustigt instrument som liknar en
persienne; — tarabuca från Egypten; — pipor frän
de gamla Aztekerna i Mexiko, funna vid
gräfnin-gar derstädes — och en hel mängd andra saker,
den ena kuriösare än den andra.

Denna utställning är sålunda äfven för icke
musici högst roande och lärorik. — Men den är
icke endast arkeologisk och etnografisk. Tvärtom
äro nyare tiders instrument pä det fullständigaste
representerade. Här finnas således: pianon af
Rousselot; Kaps (Dresden); Pleyel, Wolf & C:o,

A. Dumas (Paris); Brizzi e Nicolai (Florence);
violer af Marchetti (Turin); Rossi & Bajoni
(Milano); Benecke (Stockholm); Postiglione (Neapel);
Davini (Lucca); — flöjter af Rampone (Milano);
Mahillon (Briissel) etc. etc.

— Af nya operetter från Wien hafva vi ej
mindre än tre stycken att förvänta. Suppé arbetar
flitigt på sin Ilerzblatt» för Carl-teatern, Millöcker
på Die Jungfrau von Belleville ; Strauss lär redan
i november få Det lustiga kriget uppfördt på
Theater an der Wien. Ja den sist nämnde lär
redan ha > beredskap en ny libretto »Le prince
charmant* af Busnach och Gaslineau, bearbetad
af Julius Hopp under interimstiteln Caviar .

— Johan Strauss har den 1 augusti firat
sitt 50-års-jubileum som valskomponist, ty på denna
dag 1831 skref han vid 6 års ålder sin första vals,

hvilken tagits i förvar af hans syster och i dessa
dagar af kompositörens hustru utgifvits för
välgörande ändamål. Efter denna vals har, utom de
liekanta större kompositionerna för scenen, 39S
danser flutit ur Wiener-valskonungens penna.

Gewandhaus i Leipzig firar detta år sin
fyrahundraåriga tillvaro. Det uppstod till följd af den
i andra hälften af 151de århundradet tilltagande
handeln i Leipzig, hvilken i synnerhet befordrades
genom förbindelser med Niirnberg och Augsburg
och framkallade nödvändigheten af en större
salu-byggnad för väfnader och specerier. Det gamla
Gewandhaus kostade i uppförande 9000 gulden,
en stor summa den tiden. I nedersta våningen
vid Neumarkt befunno sig vågarne för fläsk och
ull. Den nu varande bygnaden förskrifver sig
från 1740.

— Francesca von Rim in i opera i tre akter
af Hermann Götz uppfördes för första gången på
Stadttheatern i Leipzig d. 11 aug. Denna opera
gafs för allra första gången i Mannheim fyra år
förut, strax efter kompositörens död med mycken
framgång. På Stadttheatern gjorde densamma
mindre lycka, — tiden torde ock ha varit mindre
gynsam för upptagande af en novitet. Texten,
huf-vudsakligen författad af Götz sjelf, utmärker sig
genom ädelt språk och vackra stämningar men
äfven genom brist på handling och dramatisk
anläggning. Musiken har på bästa sätt sökt
öfver-skyla dessa brister och äfven till en del lyckats
deri, hvad man kunde vänta af den talangfulle
författaren. Andra akten innehåller bland andra
nummer af betydenhet en kärleksduett af stor
skönhet.

I Berlin har sedan d. 6 aug. uppehållit sig
ett italienskt operasällskap. Vid första
representationen, i Ernani, läto sällskapets förnämsta
medlemmar höra sig; intrycket af det hela under
signor Bimbonis ledning var i allmänhet godt.

— På Friedrich-Wilhelmstadt-teatern
har en novitet — säkerligen den sista under den
närvarande direktionen — gått öfver scenen
nemligen Das verwunschene Schloss -, operett i 5
bilder af Berla, musik af C. Millöcker. Libretton
är roande och anslående, musiken, ett godt arbete
ehuru mera sökt än naturlig, gjorde lycka i
åtskilliga nummer genom sina lifliga rytmer; en
skratt-kör slog synnerligen an.

— Krolls opera. Theodor Wachtel har
begynt sitt gästspel här med -Postiljonen från
Long-jumeau» för fullt hus och hänrycktc publiken. I
kraft, uthållighet och välklang — säger
recensenten (F. Gumbert) — kan han ännu knapt
öfver-träffas och kan i sångtekniskt hänseende
rekommenderas alla unga sångare som studium.

— »Cleopatra», opera i 4 akter af W.
Freudenberg, direktör för konservatoriet i
Wies-baden, text af Pasqué, är den första novitet som
skall börja säsongen i Magdeburg.

— Af Peter Tschaikowsky har man att
vänta en ny opera Mazeppa», enligt hvad ryska
blad berätta.

— Mcyerbecrs Nordstern* blifver den
första opera i hvilken Fräul. Bianchi kommer att
uppträda på Wiener-operan efter sina ferier. Hon
har särskildt begärt att få uppträda såsom
Katharina i denna opera.

— Carlo t ta Patti-de Munck befinner sig
i Tyskland och tänker göra en konsertresa till
tyska och böhmiska badorter. Med henne resa
hennes man violoncellisten de Munck, och
pianisten Strasny, en lärjunge af Liszt.

Dödslista.

’Juli—Aug.

Agreil, y. J., notarie i Svea hofrält (f. 1804,
f liärstädes 1A. var en skicklig violinspelare
och fordom medlem al den berömda
Kalkcnholm’-ska qvartetten. A. var fader till den högt
värderade violinspelerskan Anna Agreil, hvilken efter
afslutade studier för Leonard i Paris afled här i
jan. 18S0 vid 30 års ålder.

EraJsky, kgl. domkyrkosångare och sånglärare
vid kgl. realskolan i Berlin, död i sitt fädernehem
i Rakonitz (Böhmen) d. ’-’/s- B- llar gjort sig
fördelaktigt känd som sångkomponist. En opera af
honom >Jarmita* har uppförts i Prag, och nyligen
fann hans operett • Råttfängaren i Ilameln ett
gynsamt mottagande på
FriedrichAVilhelmstadt-teatern i Berlin, i hvars musikaliska kretsar detta
dödsfall väckt mycket deltagande.

Labitzky, yoscph, den utmärkte musikern och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1881/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free