Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Svendsen liar af den danske
teaterdirektören, kammarherren Fallesen, erhållit
anbud om anställning såsom kapellmästare vid den
k. teatern i Kjöbenliavn frän den 1 niistk. juli.
I s ulen är (1,000 kr. om aret med jK’nsii msriitt.
1 Morgenbladet oHéntliggöres en inbjudning till
allmän subskription for att kunna tillförsäkra hr j
Svendsen en sä stor ärlig inkomst, tills vidare
for fem är, »att lian ieke af ekonomiska skäl
skall se sig nödsakad att söka sin utkomst ut- j
omlands». Inbjudningen iir undertecknad af lt! I
damer och 20 herrar.
Svendsen liar sedan definitivt antagit an- |
budet om knpellmästarebefattningcn i Kjöben- i
bavn. Iamen lär vant bestämd till H,0u0 kr.
med utsigt för Svendsen att bli anstiild säsom
k. tjensteman, hvilket vill säga det samma som
rättighet för honom att i sinom tid erhälla
i>en-sion. Skulle dock riksdagen ieke vilja gä in |
härpå, säges det att Svendsens lön skall bli j
7,01)0 kr. om aret. Platsen skall tillträdas den j
1 juni.
Fröknarna Gr abom och Pyk uppträdde den
Ö dennes till sammans i operan »Nornia» pä k.
teatern i Kjöbenliavn, som redan dagen förut hade sält
alla biljetter till dubbla pris. De Kjöbenhavnstid- 1
ningar, som kommit oss till banda, äro enhälliga
i sina loford öfver de häda sångerskorna. Sä
yttrar Dagbladet om vära tvä landsmaninnor:
Man kan knappt tänka sig — skrifver nämnda
tidning — någon konstnärinna, som bättre egnar
sig att framställa den galliska, heroiska
prestin-nan, än just fröken Louise Pyk med hennes
imponerande tigur, hennes storartade plastik och
väldiga röstklang. Inför dessa konstnärliga
egenskaper, som forma att göm ett stort och
varaktigt intrvek, emedan de öfverensstämma med
rollens oeh sängstämmans vigtigaste kraf, är man
benägen att lugga mindre vigt pä de fä brister,
som finnas. Dock kunde man ieke alldeles undgä
att märka, att fröken Pyks för öfrigt väl
utbildade sopran rör sig litet tungt i koloraturer, att
ieke alltid den tillbörliga renheten finnes, dä
röstens högsta register användes, slutligen att hon
sjunger vackrare mezza voce, än när hon läter
sina vokala medel utveckla sin fulla styrka, dä
man äfven med bästa vilja ieke kan underläta
att anmärka, att deras klang är nugot ansträngd. I
Om fröken Grabows framställning iir ingenting
annat att säga iin ovilknrligt beröm. En af
naturen ypperlig röst, utmärkt sängkonst,
innerlighet i uttrycket samt skickligt och inspireradt -pel
— allt detta förenar sig till ett verkligen utmärkt
atergifvande af Adalgisas rol.
Grabow som »Ofelia» i Kjöbenliavn.
Kjölienhavnstidningen Dagbladet yttrar om vär
landsmanarna: Ehuru det mellersta oeh det lägsta
registret i fröken (irahows röst läto litet licslöjadt,
oeh ehuru hennes mezza voce ieke verkat sa
hänförande, som ofta hos andra sångerskor, mäste
hennes vokala medel betecknas säsom öfvermattan
vackra; sä vackra, klara, höga soprantoner iiro
sannerligen ieke nagot, som man triiftär pa alla
dagar, och deljämte använder hon sin röst pii
ett sätt, som ieke har nägonting med
dilettantism att göra. Hon intonerer i allmänhet
ypperligt, sjunger koloraturer med lätthet och förmår
dessutom i hög grad lägga uttryck i sängen.
Alla dessa egenskaper utvecklades vackrast i
nyssnämnda stora scen i 4:e akten, hvilken utgör
liksom en oas i den Thomaska operans länga
sandsträckor, och den svenska sängerskans sätt
att ätergifva den sängmonolog, hvars kärna iir
den svenska folkmelodien »Djupt i liafvet», och
som slutar dermed, att < )felia störtar ned säsom
liflös, mäste rent af betecknas säsom mästerligt
både livad det vokala och det dramatiska angär.
1 synnerhet var foredraget af s<■enens sista strofer
mycket gripande, prägladt af stor innerlighet,
ja, lidelse, oeh Kristina Nilsson kunde säkerligen
icke ha gjort det bättre.
Hona EibenschUtz, den lilla 11-äriga
pianisten, som i Tyskland viickt mycken
uppmärksamhet, lät första gängen höm sig den 20 febr.
på Kasinos lilla sal. »Dags-Avisen» säger om
henne: »Hon är alwolut ett alldeles allenastäende
fenomen, som sätter en i förvåning öfver ett ej
blott för hennes alder, utan äfven annars
sällsynt ypperligt spel. Mangen vuxen pianosiielare,
som uppträder pa konserter, kunde finska sig
hennes klangfulla anslag, eleganta teknik oeh
otroligt intelligenta uppfattning. Särskildt är
hennes användande af |iedulen mönstergill.
Denna märkvärdigt tidigt mogna talang synes
häfva en stor framtid för sig.»
Edvard Grieg hade, enligt Aftenpostens
korrespondent i Faris, mycket stor utsigt att bli
vald till utländsk korresponderande medlem af
franska institutet. För tillsättningen af den efter
den nyligen aflidne kompositören von 1’lotow
lediga platsen hade musiksektionen en
sammankomst och uppsatte listan pa de namn, som
enligt reglementet skola föresläs att väljas. Ofverst
pa denna lista stod Grieg; först efter honom
kommu Bralims, ryssen Tschaikovski samt
liel-gierna I.imnander och Peter Benoit. Prof. Gade
är den ende nordiske musikus, som iir medlem
af Institut de Franee. — Enl. senare
underrättelser lilef I>imnander vald.
M:mc Héritte- Viardot har, enligt
utländska tidningar, blifvit kallad till lärarinna i säng
vid musikkonservatoriet i Frankfurt.
Nya musiktidningar. Figaro heter ett
norskt »Fgeblad for kunst, musik, theater og
literatur», som utgifves i Kristiania af P.
Ilå-konsen och kostar 4,80 pr ar. De oss tillsända
ti numren iiro mycket omvexlaude oeh innehälla
lil. a. biografier med |iorträtt af Selmer oeh Erika
I.ie-Nissen, korrespondens fran Stockholm (af
fiir Sv. Musikt. välkänd jienna), några mycket
ampra artiklar rörande var lyriska scen, en
vänlig anmälan af Sv. Musikt. jämte reproduktion
af var novell »Ett konstniirslif», m. m. rörande
musik, som hittills intagit lejonparten. — Den
glade pianisten kallar sig ett hiirstiides
af Tli. Ahlberg utgifvet 4-sidigt blad om 20
nummer pr årgång, som kostar Ö kr. Illadet
vill vara »ett organ till uppmuntran och
undervisning för alla pianospelare pä alla
utvecklingsgrader». Huru det fyller denna uppgift kunna
vi af blott tva oss tillsända nummer ingenting
döma.
——*s––-
Paris. Stora operan har upptagit
»Judinnan» af llalévy med mail. Montalba som Kachel
oeh Salomon i Eleazars parti.— Xouveautés
har för hundrade och sista gängen — tills
vidare — gifvit I.tTiic<js »Fe coetir et la main»
oeh derefter en ny operett »Le droit d’Ainesse»
af Francis Chasseigne, hvilken operett haft riitt
god framgång. Komjiositöreii har förut varit
anstiild vid Eldorado, och hans musik lär smaka
något af kafé-konserterna. — Folies
drama-tiijues ha att bjuda på en ny opera af Lecoei|
»La princesse des (änaries». Texten af Cltivot
och Dum lär sakna all originalitet, men musiken
är behaglig. — Menus-Plaisirs annonserar
ock en nyhet, operettfeeriet »Iæs pommes d’or»
med musik af Andrån.
— Fru Anette Essipoff bar med stor
framgång konsorterat i Paris.
— En ny mnsiktidskrift “Musii|iio-<
Suzette» har utkommit hiirstiides.
––+––
Leipzig. Den 2 nästkommande April firar
konservatoriet hiirstiides sin 40-äriga tillvaro, och
denna omständighet liar gifvit anledning till en
jubelfest, som — något antici]ierande — böljat
med en rad ofléntliga elevuppvisningar kallade
jubi leumskonsertcr.
— Direktionen fiir Stadtteatern hur till
härvarande WagnerfÖrening öfverlemnat 1245 mark,
inkomsten af en Wagnerfest, såsom bidrag till
en fond för upprättande af en minnesvärd öfver
den aflidne koni|ionisten.
––+––
Hamburg. Den ungerska
koloratursanger-skan, fröken Herniinc Belv har gastenit vid
Stadtteatern tx*h med stor framgång upptradt
såsom »Dinorah». Den unga damen har ett
intagande utseende, ganska utvecklad kolonitur och
en vacker, ehuru ej stor, röst.
Venedig. Staden har Iteslutat att uppsätta
en minnestafla öfver Richard Wagner a palatset
Yendramin, der han slutade sina dagar.
––*––
Briissel. Théatre de la Monnaie har till
karnevalsopera upptagit Aubers »Clieval de
bronze», senast gifven der 1878, och operan har,
tack vare den intagande musiken och smakfulla
uppsättningen, gjort lycka.
Köln. Operan hiirstiides har under Julius
IIoHinanns direktion höjt sig till lietydande rang.
llevis derpå lemna de bada karnevalsforestii
11-ningarne »Profeten» oeh Boildieus »Johan af
Paris». Bland ojienms förmågor är baritonisten
Maver att anse som en konstnär af första rang
bade i afseende pa röst och föredrag.
Wien. »Muzzeddin» iir namnet pa en nv
romantisk-komisk opera i tva akter, som
framgångsrikt gått öfver ojlerans seen helt nyligen.
Musiken är af S. Baohrich, texten af J. Sehnitzer.
— Direktionen för hofoperan förliereder en
Mozartcykel att gifvas från slutet af Mars till
början af April med ojierans biista sangkrafter.
––––––-
Dödsfall.
Hammel FAisabeth, född Köckel, enka efter
den Ijeröinde komponisten oeh pianovirtuosen
Joh. Xepomuk 1 Tummel (f. 1778; d. 1837) död
V3 i Weiniar 90 ar gammal. Elisabeth Röekel
var en kort tid engagerad vid operan i Wien,
der både Beethoven och Ilummcl visade den
intagande sångerskan sin hyllning. Hon
föredrog Ilummel oeh lemnade scenen, da hon gifte
sig med denne, oeh lefde sedan 1820 med
honom i Weimar, der han då blef kajx*llmästare.
Lenz Wilhelm von, musikalisk skriftställare,
död d. 3,/i » 8:t Petersburg, 80 år. E. var stor
Beethovenkännare och författare till det berömda
arbetet »Beethoven et ses trois styles» (1*53),
som under titel »Beethoven» af W. von Lenz, 5
delar, utkom i Tyskland och är öfversatt på Hem
sprak.
––+–-
Reissiger F. A., norsk tonsättare, död i
Kristiania 2/3 vid 74 ars ålder. K. var född i
Beldzig nära Wittenlierg, lieg-.if sig 1830 till
Berlin att studera teologi, undervisade der i
pianospclning för att kunna upjiehalla sig oeh
egnade sig slutligen helt oeh hullet åt
musiklärarekallet. 1840 blef han musikdirigent vid
Kristiania teater oeh flyttade till Fredrikshald
som organist 1850, da han ersattes af Sperati i
den norska hufvudstadcn. Hans vackra
mans-(piartetter och solosånger samt andra tondikter
hafva gjort honom mycket bekant och värderad.
––4.–
Rigant-Pallar Antoinette, Eugen ie,
värderad sångerska, född 1797 i Paris, död i
Fon-tainebleau. Annas rol i »11 vita frun» af
Boiel-dieu ereenuks 1825 i Paris af henne.
Stern Julius, grundläggare af »(
onserva-torium der Musik» i Berlin och den efter honom
lieniiinnda sångföreningen, flkld 1820 i Breslau,
död ";/2 i Berlin. Hans sångförening grundades
IS 17, sedan han först gjort sångstudier i
Dresden oeh efter att hafva i Paris bildat en tysk
sångförening återkommit till Berlin.
Konservatoriet, grundadt jemte honom af Kullak oeh
Marx 1850, stod i sin högsta blomstring för
omkr. 20 år sedan, då Hans v. Bulow var en
af dess lärare. Från 1857 ledde han det ensam,
till dess han fiir sjuklighet drog sig tillbaka för
omkr. 0 år sedan.
INNEHALL: Ekonomiska missförhållanden. II.
— Teatc ranslaget. Af A. L. — Briinuamle frågor.
Efter O. Lessmann. — Wagneriaua: Wagners sista
dagar. — Ukbegiingelsen i Bayreuth. — Miunen från
min konserttur i Kaukasus. Af D. Artut. — Insiindt.
Af ./. F. Lagergrtn. — Från scenen och konsertsalen:
— M c* ti stofel es. Stora teaterns symfonikonsert. Af
A. L. — Från in- och utlandet. — Dödsfall. — Annonser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
