Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröken Grabow uppträdde <len 18 mars
flir sista gängen pä kungl. teatern i Kjöbenliavn.
Köbenhavnstidningen Dagbladet vttrarom denna
representation: Ojierarepresentationen i gar af-
ton, som tjenade till afskedsrepresentation för
teaterns utmärkta svenska gäst, fröken Mathilda
Grabow, var äter en »gran misoellanea» på
italienskt sätt. Först gafs den vackraste akten i
Wagners »Lohengrin», den 3:dje, med fröken
Grabow som Elsa. Naturligtvis var hennes
framställning bäde i dramatiskt och vokalt afseende
rik pä utmärkta detaljer, i synnerhet på de
lidelsefulla ställena; men det tycktes dock, att
striden med den brusande W.ignerska orkestern
föll sig litet svår för henne. Efter Tyskland
kom ordningen till Italien, representerad! af l:sta
och 3:dje akterna af »Norma», i hvilka bäda de
svenska konstnärinnor, livilkas gästspel nu i
längre tid har gladt den kungl. teaterns puhlik,
lyste i de efiektfulla arierna och duetterna.
Fröken Pyk var väl disponerad, och efter den stora
duetten mellan Norma och Adalgisa inropades
båda damerna under entusiastiskt bifall.
Slutligen kom aftonens glanspunkt, fröken Grabows
utförande af vansinnighetsseenen i 4:de akten af
»Ilandet», hvilken prestation kan betecknas
såsom rent af genialisk och i går såsom vanligt
Itelönades med stormande applåder. Till slut
inropning och inkastning af buketter.
Ingeborg .-fs, som i Paris under madame
Marchcsis ledning fulländat sina här grundlagda
studier, är nu engagerad för en operatoumö i
Italiens storre städer. Sin debut i »il liel canto’s»
hemland gjorde hon i Padtta såsom Azucena i
Il Trovatore. I oss derifrän tillhandakomna
tidningar yttras om den unga löftesrika
konst-niirinnan:
Född hland fjordarnes is har dock den
ung.i konstnärinnan i sina ådror 111a1 fett sacrö».
På debutaftonen var hon synbart besvärad och
gaf ej allt hvad hon egde; men ni skulle pa
repetitionen sett henne hängifva sig at
(»issinnens alla våldsamheter, med otålighet eggande
kori stemas allt för utpräglade tröghet, rycka upp
dem som en sannskyldig energisk scenisk
instruktör. — Med ett ord en fullkomligt
sydländsk natur, fysiologi och latitud till trots. —
Konstatera denna förmåga af sann artistisk
sentiment, så torde ni ha gifvit henne de
amplaste loford, som kunna henne egnas i konstens
hemland. Väl var det första gängen i Italien
hon gick i elden, men det oaktadt har denna
siillspordt intelligenta unga qviuna presterat en
fullkomligt individuell tolkning af rolen. Hon
var icke nagon af de vanliga
»ehoooludtigur-Asmcenorna»; hon hade släppt till något af egen
fatabur, en anstrykning af poesi, en doft af
idealet.
.Samtidigt med fröken As lemnade också
fröken Georgine Sommelius fäderneslandet för
att fullkomna sina sångstudier i samma skola.
Derifrän hafva de som våra Hyttfoglar pläga
följts pä tåget »till söder». Om denna Nordiska
lärka innelndla tidningjrne idel loford.
Vid den matiné som i går gats i
Filli.-siillsk. lokal — heter det t. ex. i en tidning från
Floren/. •— hade det talrika auditoriet icke väntat
sig att fa höra en sangartist af så framstående
egenskaper som Signorina Sommelius, en
ung svenska, hvilken vi hoppas snarast få
applådera på någon af våra teatrar. Hon besitter
en stämma af siillspordt varm timbre och
mäktig af ett glödande passioneradt uttryck, som
tidar till hade sinne och hjerta. Ehuru helt
ung tyckes hon redan vara mästare i sångens
konst, då hon vet att behandla och lieherska
de stora gåfvor hon lått på ett sätt som vi förr
ej hört. Hon besitter en mönstergill drill och
»tilerar» tonen på ett sätt som endast låter
förklara sig af hennes utomordentligt respiration.
Filh.-sällsk. publik, vanligtvis lugn, gränsande
till kyla, sprang med ens öfver till stormande
förtjusning, som skulle Signorina Sommelius’ sang
l>å dem hafva gjort samma verkan som en
liomb.
Kristina Xilsson i Cincinnati. Härom
skrifter Cincinnatitidningen The Commercial
Gazette bland annat: Kritiken star handfallen,
då den vill söka finna de sannskyldiga uttrycken
för de loford, hvarmed den vill prisa henne,
och den erkänner öppet, att Kristina Nilsson,
då hon var lur 1871, sjöng sig sjelf så in i
detta folks hjerta, som ingen annan qvinna gjort
hvarken förr eller sedan, och som, på ett
oförklarligt sätt, liksom lenmat efter sig en giddomlig
glista, som genast vaknar till nytt lif vid hennes
blotta tusyn. Den vackra svenskan var vid en
utmärkt röstdisposition, och den i sin hänryckning
nästan skälfvande publiken elektriserade henne.
Efter eavatinan ur Trubaduren sjöng hon en
svensk sang, »Fjärran i skog», af hr I. A. Berg.
Han var Jenny Linds förste lärare och har tifven
varit det samma åt den nnge lofvande tenoren
hr Th. Björksten. Opinionen har redan vågat
äfventvra det påståendet, att hr B. med tiden
skall blifva en af våra ledande tenorer. Så väl
hans ungdom som hans naturliga begåfning iiro
bägge lians goda och trogna bundsförvandter.
Louisa Coquetti heter en ung neapolitansk
pianist, som i dessa dagar lär komma att under
den kände artistforaren Kob. Strakoschs ledning
frän Paris företaga en konsertresa till Skandinavien.
Fjerde Peabodg-konserte.n i Baltimore
om-liämnes salunda i tidningen The stm:
»Inled-liiugsimmret var Asger I lameriks »Symphony
poetique» op. 29. Den komponerades och
utfördes för två år sedan, hvarefter tonsättaren
har fulländat Here andra betydande verk,
särskild! »The May dance» för fruntimmerskör, solo
och orkester, »Opera without words» för piano
eller orkester, »The Christian trilogy» för blan- ;
dad kör, solo, orkester och orgel samt en
»Symphony tragique», hans sista verk, nyss
fulllior-dadt. I betraktande af dessa arlietens längd och
musikaliska vig synas de sista två åren hafva
varit de mest produktiva i lians lif. Bäda
symfonierna äro i verkligt sträng klassisk stil
och utveckla eflekten af Hitigt arliete och
studium i denna svåra gren af musikalisk
komposition» — o. s. v. — Edm. Neupert far äfven
mycket beröm; lian spelade hl. a. Griegs
a-moll-konsert.
—+––––
IM Farsifalrepresentationer komma nu
verkligen att ega rum i Muncheu mellan den
8 juni och den 30 juli, sedan såväl konungen
af Baiern som Wagners enka lemnat bifall.
–-+-
Richard Wagner-cgkel. Alla den aftidne i
kompositörens musikdramer uppföras i Miinclien
strax efter påsk. Samtidig härmed gifver
hof-operateatern i Wien hela raden af Mozarts
operor.
–-+–––
’ En okänd symfoni af Mendelssohn lär
af en herr Alb. Cahen blifvit lemnad till
Association artistique i Angers för att uppföras.
Mendelssohn säges ha komponerat den vid 13 års
ålder och tillegnat Edw. Rietz den saniina.
–-*–––
Leipzig. Violinisten Paul Viardot liar
gifvit en konsert härstädes under mycket bifall.
Hans »smakfulla, spirituella,
musikaliskt-intelli-genta» föredrag äfvensom rena intonation och
goda teknik berömmes.
–- SIW»–
Fa ris. C a m i 11 e S a i n t-S a e n s’ länge
förberedda och väntade opera »Henri VIII» ined
text af Léonce Detroyat och Armand Silvestre
gick öfver stora operans soen i början af föreg.
månad, och blef väl emottagen af publiken.
Uppsättningen är naturligvis lysande, och m:r
Eugthie Lacoste har på teaterns bekostnad gjort
en särskild resa till England för sceneriets och
kostymernas skull. M:lle Krans, herr I .asalle
och m:lle Richard voro förträffliga i
hufvud-rolerna. Beträdande musiken finner man, livad
man väl kunde vänta, att Saint-Saens hyllar den
Wagnerska stilen, men han är lyckligtvis lika
om ej större licundrnre af Mozart, och liar
der-före visat sig som melodist i sin nya opera.
Mest anslog i denna: lat akten, en förtjusande
duo i 2:a akten, åtskilligt i 3:dje aktens
Synod-scen och den förträffliga qvartetten i 4:e akten.
Man kan säga, att kompositören med denna
ojiera debuterat såsom operakomponist i Paris,
ty hans »Etienne Maryel» har ej kunnat spelas
•ler oeh »Timbre d’argent» har ej gått på
Thé-ätre Lyrique. Texten till operan var först
lem-nad åt Gounod att komponeras men öfvertogs
sedan af Saint-Saens. Gounod liar med sina
låd oeh stort intresse understödt kompositören
och nu afstått från en tillämnad resa till Italien
för att såsom musikreferent i tidningen »Voltaire»
(efter Saint-Saens) egna sig åt redogirelse för
operan inför allmänheten.
Wien. Charles Gounod väntades i slutel
af Februari inträffa här for att leda sista
repetitionerna af sitt oratorium »I -a redemption». som
1 mara skulle gifvas under lians ledning till
förmån för hofoperans pensionsfond.
Berlin. Den »akademiska
Wagnerförenin-gen» i Berlin har nyss konstituerat sig. IIvarje
vecka skall en afton egnas uteslutande ät
gif-vande af Wagners kompositioner. Två gånger
om aret föranstaltar föreningen offentliga
konserter med biträde af framstående konstnärer.
— En Richard-Wagner-gata kommer Berlin
att erhålla i ilen nya stadsdelen, hvilken gata
kommer att gå ut ifrån Beethoven-gatan.
Breslau. Atig. Wilhelmj, som nyligen
fiir första gangen efter återkomsten från
Australien uppträdde i Berlin och der blef temligen
illa liehandlad af kritiken, liar konserterat i
Breslau. »Ingen här kunde tänka», skrifves
härifrån, »att en sådan konstnär skulle kunna
förvildas. Hans första stråkdrag öfvertygade oss
ock om. att antingen Wilhelmj eller kritiken i
Berlin ej varit vid stämning. Han visade sig
nu ej blott såsom en af våra största violinister,
utan han tyckes till och med, om möjligt, ha
iin mer fullkomnat sig i sin konst.»
-—♦––-
M iin (hen. Adams komiska opera »Bryg-
garen i Presson» (gifven i Stockholm 1810) har
med ny uppsättning gått öfver scenen å
hof-teateni. Den vackra musiken och pa roliga
pointer rika libretten anslog publiken i hög grad.
Petersburg. På den italienska operan har
för första gången här gifvits Ponchiellis
»Gio-conda» med text af Arrigo Boito och operan
hade fullständig framgång. Detta verk gjorde
på sin tid knmjmsitören populär i Italien.
–-+.—
Moskiva. Om teaterprogrammet vid
kejsar-krnningen berättas att å galaföreställningen
kommer att gifvas: l:a akten och epilogen af filinkas
»Lifvet för czaren» oeh derefter en ny ballett:
»Natt och dag.» Flere musiker af Petersburgs
operaorkester komma att medverka. Under
krö-ningstiden gifvas endast ryska operor, hvaribland
Rnbinsteins »Dämon».
Fru Ai.na Versiny-Hauptinann förtäljer
i »Erinringar om lifvet vid liofvet i St.
Petersburg»; Sångerskan Grisi och sångaren Mario
älskade hvarandra innerligt. En dag mötte
kej-sar Nikolai sångerskan på Newskyplatsen, hvarest
hon spatserade med två älskvärda barn.
Czaren tyckte mycket om skämt och sade leende,
i det han pekade pa barnen: »Ah, Madame,
les jolies petites Gris-ettes!» Men den
geniala konstnärinnan hade svar till hands:
»Votre Majesté me pardonnera, mais
ce sont des Mario-nettes.»
INNEHÅLL: Desirée Artöt. — Melusina på
scenen. — Wagneriana. — I teaterfrugan. Af A. L. —
Fr. v. Flotow. — Minnen från min konsertturné i
Kaukasus. Af D. Artat. — Teateroskick. Af IF. —
Musikanterna och deras raser. — En stämgaffels
inflytande på spindlar. — Från scenen ocli konsertsalen.
Af —d—. — Från in- och utlandet. — Annonser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
