Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lohengrin», utlnast Wagner förargat I:
»Ah! . . . Lohengrin, Lohengriii», hvem liar
tänkt pä Lohengrin!» Och sä försvann
han, knappast lyftande pä hallen.
* #
*
Ett vackert drag i Wagners karaktär
var hans välgörenhet, som öfverallt
sökte lindra nöden och eländet; talrika
unga musiker har han understödt med
hjelp och rad samt rekommendationer.
»Har också varit en fattig satan; vet
också hur det käns!» var alltid den
refräng, med hvilken han ledsagade sina
ofta ganska rika gäfvor.
* *
*
Wagners beundrare hade för afsigt
att köpa godsvagnen n:o 6.625, i hvilken
mästarens lik fördes från Venedig till
Bayreuth. Vagnen är redan dragen ur
rörelsen. Fru Wagner hade också yttrat
en önskan att fä ega den gondol,
hvilken hennes aflidne man dagligen brukade
begagna i Venedig. Gondolen är redan
inköpt och förd till Bayreuth. För det
bord, vid hvilket Wagner brukade sitta
och åhöra militärmusiken pä
Marcusplat-sen, har en främling bjudit 300 lire,
men egaren till det samma vill ej sälja
det.
Från scenen och konsertsalen
uppskjutes för denna gång vår öfversigt,
i anseende till så väl inskränkt material
som tidningens hårdt anlitade utrymme.
Orgeln är märkligt nog ännu i dag för
inånga organister till sin inre struktur blott föga
liekant, och for mangen fiachian uppstå ur denna
bristande kännedom förargliga olägenheter. Kn
organist af detta skrot frågade mig en gång, om
hasunengeln i orgelns prospekt verkligen blåste,
och vid Vox humana gjorde han den
anmärkningen att hon inte lat konsonanterne tydligt
nog höras.
Att orgeln lider af vissa
väderleksförhållanden, att den genom dam och smolk tillfogas
men, att månget otyg innästlar sig i densamma,
att obehöriga händer stundom till dess nackdel
förgripa sig på honom, iiro kända saker; nytt
torde åter vara att orgeln, enligt den upptäckt
en musiker i —köping nyligen gjort, har ännu
en fiende, hvilken man hittills ej tilltrott sådan
inverkan. Sagde musiker påstod nemligcn att
sväfningen och tremuleringen uti orgeltonen i
stadens kyrka komme sig deraf att orgeln i
ara-tal varit spelad af en gammal dar rh än dt
organist.
I höstas försökte sig en nobel, konstiilskande
dam allt ibland under min och pianolärare X:s
ledning pa forsamlingens nye orgel. Dervid
hade jag registreringen om hand och lät, allt
efter musikstyckets karakter, styrkan ibland göm
sig gällande. Dit tyckte hr spelmästam: »Det
der ä’ allt bra kraftigt för att vara af ett
fruntimmer, inte sannt?» Ty lian höll före att
styrkan i orgeltonen lierodtle pa den spelandes större
eller mindre kraft. Samme herre försäkrade en
gång i ett sällskap hland liere musikaliska
)>er-soner och ined djupaste allvar, att orgelmästaren
Kinck i sin ungdom hade, för att kunna fa rätt
kraftig ton pa orgeln, bundit hlyklampar vid
tingrame! (T. f. Kvrkin.)
Från in- och utlandet.
Med HiH röster (80 i Första och 70 i
Andra) mot 145 (öl i Första och Ilt i
Andra) lieviljades den öl mars åt hnfka|>ellmästaren
F. W. L. Norntan ett fiersonligt understöd a
2,(101) kronor ärligen. Minoriteten ville afsla
berörda framställning.
Emil Sjögrens »llacchanal» väckte stort
uppseende a 1’. Bas konsert.
Marta Reimnert, »Storliertiglig sachsisk
kamma rvirtuos» fran Weimar, väntas till
Stoek-holm i denna månad for att gifva konserter.
––1––
Mnsiknghet. Fran Ka al k1 A Plothows
förlag i Berlin har i dessa dagar utkommit ett
fullständigt klaverntdrag med text af Andreas
Hallens forlidet ar a Stadtteatern i Leipzig
uppförda opera Harald der Viking. Kom
bekant har den tyske skalden Hans llerrig
skrif-vit texten till denna o|>era, som definitivt
antagits till uppförande a Stora teatern härstädes.
Värkonserten å Karolinasalen i Upsala
iir bestämd att ega rum instundande pingstafton,
och lär man ha hopp om att da fa höra
Men-delssolms oratorium »Paulus», som senast
utfördes i Upsala 1876 och da under professor
Josephsons ledning.
I Upsala har O. D. uppfört Antlgonekö
rema. — Hr Heintze har pa en orgelkonsert
framfört ett intressant stycke af Widor, som
äf-ven kommer att gifvas i Stockholm.
Stora teatern i Göteborg.
Upprätthållandet af sceniska föreställningar på denna teater
torde under nästa säsong, skrifver (i. H. T.,
komma att öfvertagas af ett aktiebolag, bestående
af for den dramatiska konsten intresserade
personer inom samhället, hvilka velat pä detta sätt
försöka att åt (inteborg lievara en »stående
teater». Det aktiekapital, som ansetts såsom
minimum, för att företaget skall kunna komma
till stånd, lärer vara fullteoknadt. Ett företag
sådant som detta maste naturligtvis för att hafva
utsigt att genomföras knvta sig till en person
såsom ledande man, och en sådan person har
det nya bolaget funnit uti hr Lorentz
Lundgren. — Enskildt ha vi hört berättas att
åtminstone musiken ej skulle komma att göra
någon vinst pä det nya företaget, enär det
musikaliska idealet lär blifva — Oflenbach.
Musiksällskapet Coneordia i (lefle gifver
i denna månad en andra konsert till förmån för
sin nitiske och talangfulle anförare, direktör V.
Björkgren. Vid konserten kommer hland annat
(lades Elverskud att återuppföras.
Elfrida Andrée liar uter med en nv
komposition väckt mycket bifall i Göteborg.
Ilona Eibcnschutz, hvars brådmognn
talang vi redan för länge sedan (i n:r 6) omtalat
och som nu äfven hos oss väckt fortjent
upp-seende, berättas vara tödd den 8 maj 1872 i
Pest, der hennes far var känd såsom sångtre.
Vid fem års alder fick hon redan undervisning
af Carl Marek och följande år åtföljde hon
modern till Wien, der hon af Frans Joseph fick
ett stipendium och studerade några ar för Ilans
Kchmitt. hvarefter hon hastigt vann rykte i
Tyskland och Paris.
S. steinmetz uppträdde den 22 mars å
en konsert i »Berliner Flora». Om honom
yttrar Teatralischc Kundsehau följande: »Hr
Stein-metz, en hjeltetenor af eminenta röstmedel,
föredrog Wolframs »Prcislied» ur andra akten af
»Tannhäuser», en svensk visa och, till sammans
med fröken Baur, den första duetten ur
»Nattlägret i Granada». Sangaren hade att glädja sig
ät ett lifligt bifall och förtjenade det. Framfor
alt utmärker han sig för en särdeles ren
intonation och ett mycket vardadt föredrag.» —
Sångarens lärare är professor Heinefetter.
Paris. Om Saint-Saens »Henrik VIII»
skrifver »Franz. Korr.»: »Andtligcn har efter en
hel rad af missöden stora ojieran i Paris kunnat
anteckna en fullständig framgång och denna sa
mycket större, som den vunnits med endast
legitima medel, genom enkelhet och soliditet. Sällan
har för en vigtig premiöre sa liten reklam hlifvit
gjord, som för Saint-Saens »Henrik VIII», under
det komponistens motståndare, som ville gifva
honom ut for att vam en Wagnerian, hvilket
han aldrig varit, förespådde operan endast lialf
framgång. Oaktadt detta, och iäsiäii o]H’nin icke
liestickcr publiken med någon lysande halett och
dekorationsprakt, samt dertill första tenoristen
Sellier helt hastigt hlef hes och måste ersättas
af undre tenoristen Dereims, gjorde Saint-Saens
lycka med sitt verk, hvarigenom han första gangen
beträdde stora operans svära mark, ehuru han
redan är 4K ar gammal och i om kr. 15 ar räknats
till första rangens kompositörer i Frankrike.»
London. Det nya konservatoriet »Royal
college of music» i London (Kensington),
tillkommet genom prinsens af AVales initiativ,
kommer att öppnas i maj. Antalet friplatser vid
anstalten är 50. Lärarepersonalen är redan
fullständigt engagerad och utgöres af följande musiker:
för violin: hrr Henry Holmes och Gompertz;
för violoncell: mr Edv. Howell; för piano:
Arabella Goddard, hrr Patter, Franklin Taylor
och John Barnett; för orgel: hrr Parratt och
Martin; för sång: Jenny Lind-Goldschmidt, miss
Mazzucato och herr Alb. Visetti; för komposition
och orkesterklass: m:r C. Villiers; kontrapunkt
och orgel: d:r Bridge; musikhistoria och
kontpo-sitionsliira: d:r Party, italienska: signor
Mazzucato; deklamation: mrs Kendal.
— Under titel »The national English
Opera-Company» har bildat sig ett aktiebolag,
som ämnar fullborda den länge afbrutna
operabyggnaden vid Thamcs-kajen och kalla till lif
en engelsk nationalopera, som hålles iippen ft
månader af året. Hufvudsakligen engelska operor
skola gifvas der, med inhemska samt amerikanska
sångkrafter. De tre andra månaderna komma
att gifvas »Promenadkonserter» efter mönstret af
Bilses Berlin-konserter.
■—■—+––-
Leipzig. »Die vornehmen AA’irthe«
heter en komisk opera i 3 akter af Bernhard
Kcholz, som uppfördes första gangen d. 10 mars
på Stadtteatern i Leipzig. Texten är en
bearliet-ning från franska operalibretton af Jouv »Les
aubergistes de qualité», som, satt i musik af Charles
Simon Catel 1812, gick öfver scenen pa Salle
Favart (opera-comkpie) i Paris utan varaktig
framgång. — Texten till ojieran är ganska roande,
musiken vitnar om studier och förmåga men
röjer hrist pä talang och mycken ojemnhet, än
för trivial än för tung.
— Bland konservatorieelever, som uppträdt
på de s. k. »Jubileumskonserterna», omtalas med
beröm fröken .Tennv Kaiser fran Götelxirg,
som sjöng en aria ur »Barberaren» med god
intonation och utbildad koloratur.
Dresden. Johannes Elmhlad har som
sagdt definitivt tagit farväl af hofoperan, der
intendenturen ej gaf honom något att göra. I
konstkretsame här licklagas detta såsom en stor
förlust, da herr Elmhlad genom sina storartade
röstmedel och ovanligt konstnärliga och gedigna
bildning vunnit stora sympatier i den sachsiska
lmfvudstaden. — 1 Leipzig sjöng herr Elmhlad
nyligen i Beethovens »Missa solennis», hvarvid —
såsom det heter — hans mäktigt organ med dess
sonora klang och omätliga djup gjorde stort
intryck. Man har ej pä länge i Leijizig hört en
sa storartad, ädelt utvecklad röst.
Neapel. Kommissionen för upprättande af
en minnesvård öfver Bell i ni har öfverlåtit
utförandet af denna ät bildhuggaren Jerace. Den
kommer att uppställas på Sant’ Antonielli-platsen
och representerar i en grupp »Melodien* och
Bcllini. Fyra basreliefer anbringas på
monumentet, af hvilka en föreställer »Xorma», en
»Sömn-gangerskan», en någon person ur »Puritanerna»;
om den fjerde är ännu ej liestämdt, från hvilken
annan af lians ojieror tlen kommer att tagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:35 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1883/0065.html
