Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Florent. Detta alldeles originela, såsom »Piano»
betecknade instrument, är sammansatt af 20
af-långa till form och storlek olika flintstenar,
livilka medelst snören och i kromatisk tonföljd
ordnade aro upphängda pä en jernstang.
Tillverkaren af detta instrument har under
årtionden arbetat pä detsamma, emedan
åtkorn-sten af rätt ton gifvande stenar varit förenad
med mycken möda och tidsutdrägt.
— En ny »Don Juan»- opera är att
förvänta, en »Don Juan frän Marana». Sädan är
titeln pä en textbok, som licrr Paul Millet och
W. Busnaeh nvss förskallät M:r Vaucorbeil
direktören för stora opran i Paris. Författarne
räkna mycket pä Verdis ankomst till Paris
för att fä honom att sätta musik till detta verk,
helst detta redan är honom bekant och siiges
ha vunnit hans bifall.
— Maestro Ponchielli, som är
sysselsatt med fulländandet af sin nya ojiera »Marion
Delonne», tänker redan pä komponerandet af
en större libretto med namnet »Janko».
— Frän förläggaren E. W. Fritzsch i
Leipzig har man snart att förvänta tionde och
sista bandet af Wagners »samlade skrifter.»
Detta kommer att innehalla de under mästarens
sista är af honom lemnade bidragen till
Bay-reuther-Blätter, vidare nägra bref till Weber,
Wulzogen, Stein, Fritsch och Schön samt texten
till Parsifal.
––+––
Paris. Marie Yanzandt, som tycktes vilja
öfvergifva Mar Carvalho och Opera Comitpie har
nu, sedan direktören hotade med
eonventional-strafl’ för kontraktsbrott, ätervändt frän Homburg
till Paris och blef med jtdK’1 emottagen af
publiken vid sitt äteruppträdande i »Lakme». M:ll
Yanzandt pästär sig ha erhållit de mest lysande
anbud af engagements, om hon ville bryta sitt
kontrakt, men vägrade att göm detta. Nästa
är skall hon vara engagerad vid italienska
ope-ran i Newyork för 7 månader mot 700,000 fris
jemte fri resa och fri bostad för sig och fyra
tjenare.
— Direktör Leon Carvalho vid < tpéra
Co-mique har tillsammans ined I I andra personer
bildat ett kommanditbolag flir 7 år. Firman
lyder »LCarvalho et C:ie» och kapitalet är
be-stämdt till 300,000 frcs, af hvilka geranien herr
Carvalho ensam svarar för 60,000 frcs.
— Komponisten Salvayre arbetar på en
o|>era »Egmont» (texten efter tiöthes Egmont af
VVolfl’ och Millaud), hvilken skall vara färdig
till vintersäsongen 1884—5 å Stora operan,
således flire Massenets »Ciil», hvilken först säsongen
derpå kommer öfver scenen.
— Den af maestro Muzio upptäckte och
utbildade franske tenoren Durot (ital. Durotti)
bar med stor framgång sjungit på flera scener
i Italien och kommer troligen att i vinter låta
höra sig å italienska operan i Paris.
London. En ny komisk opera »The isle
of Beauty» med musik af Seliira, libretto af
Avan, Standard-teaterns kritiker, är snart titt
vänta. Seliira har skrifvit Hera mindre ojicror
och gjort sig förtjent om den engelska operan,
som han först införde 1842. — På
Surrey-tea-tern gifves med framgång en operett »The
private ivire» af Keeve, som snart får en ny opera
»The White Queen» uppförd a Albambra-teatern.
— Konsertsäsongen böljade 6 Okt. med
kristallpalatskonserterna under Manns ledning.
Tre Richter-konserter ega rum den 29 Okt., 3
o. 10 Nov. De populära mändagskonsertema
vara från 5 Nov. till 7 April, Albert
Hall-konserterna frän 6 Nov.—11 April. Sacred
Harmo-nic-Society-konserterna och Ballad-konserterna
(under Bonsy) under samma månader. Extra
konserterna af enskilda konstnärer äro
oberäkneliga.
— Härvarande Shaksiieare-sällskap har
gifvit en konsert, å hvilken sånger af den
store diktaren ur valda kompositioner (frän
tiden 1597—1883) föredrogos. Dirigenten för
denna historiska konsert, Mr Greenhill, hade
indelat programmet i 5 perioder. Sångernas
karakter vidhölls med historisk trohet.
— Ett aktiebolag har bildats här flir
byggande af teatrar helt och hållet af jern, äfven
hvad seenens konstruktion beträffar, så vidt som
möjligt. Hydrauliska maskiner skola användas
flir dekorationsförändringnr. En sådan mot
eldfara betryggad teater skall först uppföras i
London, och bolaget tänker sedan uppföra andra
dylika teatrar efter beställning.
Leipzig. Webers »Oberon», i ny
bearbetning för tyska scenen af Franz Grandaur och
nya recitativer af Franz WUllner gafs å
Stadt-teatern d. 30. Sept. för första gången. En
recensent i »Die Signale» finner arrangementet
mindre väl lvekadt, den musikaliska
bihandlingen något tung, och förordar hällre en
förkortning och omarbetning af dialogen.
Dresden kommer, (såsom förut är sagdt)
att återupptaga Lortzings »Undine». Med
anledning luiraf yttrar »Die Signale»: »Den som
vet att rätt uppskatta komponisten till »Czar
und Zinnnermann», »d. Waflbnschmied» och
d. Wildschiitz» samt »Die beiden Schiitzen» o. a.
hans operor, den måste af hjertat glädja sig
öfver att han varder hedrad. Full af qvickhet
och munterhet, gedigen och konstnärligt allvarlig
utan prunk och falskhet, sökte han aldrig verka
genom frivola retningsmedel och pikanta
effekter men lemnade alltid sin friska liuraor fria
tyglar och muntrade alla af hjertans grund».
(Det är längesedan Lortzings namn stod på
»Stockholms opera-repertoar.)
— En ung violinsjielerska från Paris
Arma Senkrah har latit höra sig på
hof-teatern och vunnit utomordentligt bifall för sin
rena ton, sitt smakfulla och i alla detaljer
fulländade föredrag, som endast saknar den styrka,
hvilken man ännu ej kan fordra af den unga
konstnärinnan.
— Kretschmers opera »Heinrich der Löwe»
har efter två åra livila återupptagits å
hoftea-tern och mottogs af publiken med varma
bifalls-yttringar.
Berlin. Johan »Strauss’ nya operett »En
natt i Venedig, uppfördes under hans ledning
den 3 Okt. på Friedrieh-Wilhelm-stadt-teatem.
Musiken berömmes mycket, men texten af Zell
och Genée lär vara högst underhaltig, så att
framgången endast var medelmåttig.
— Deutschcs Tlieatcr, som skall motsvara
»Theatre Franyais» i Paris, afsedd för tyska
dramatiska konstens och språkets höjande,
öppnades och invigdes d. 29 »Sept. med »Schillers
»Kabal und I.iebe» efter en prolog af Jul. Wolff,
framsagd af fru Niemann—Kaalie under stilla
musik frän den fördjupade och osynliga orkestern.
— A sällskapets för »den tyska teatern i Berlin»
vägnar kungör Adolphe L’Arronge, att alla
inropningar äro vid denna teater förbjudna »i
det allvarliga sträfvandet att komma konstens
sanna mål så nära som möjligt». Ej blott för
öppen rida utan helt och hållet är sålunda
in-ropning afskafläd med få undantag, såsom dä
en författare inropas efter första representationen
af hans stycke och vid andra utomordentliga
tillfällen.
— Nästkommande vår ämnar man
föran-shilta en stor musikfest i ändamål att för
inkomsten deraf bilda en grundfond till uppresande
af en Beethoven-staty i Berlin.
I Wortns kommer att, såsom naturligt är,
firas en större Luther-fest med utförande i
kyrkan af en dramatisk föreställning, en dikt
af Hans Herrig: den kallas ett »kyrkligt
festspel» och är ett slags deklamatoriuiu med
bifogad andlig mnsik, samt kommer att utföras
genom stadsinnevånare af alla klasser. Ämnet
är hufvudmomenterna i Luthers
utvecklingshistoria: Luther i klostercellen, de 95 tesernas
uppspikande, bannbullans förbränning, riksdagen
i Worms, Luther på Wartburg, tillrättavisandet
af svärmarne och bildstormarne och slutligen
Luther pä gamla dagar i sitt hem, omgifven af
de sina. Worms kommer sålunda att göra
försök med det första protestantiska andliga
skådespelet.
Wien. Bösendorfers koncertsal, som nu
framträder nvdekorerad i det prydligaste skick,
kommer att vara den företa koncertsal i Wien
hvilken belyses med elektriskt ljus.
Manchester. Den engelska operan
»Esme-ralda» af Goring Thomas har vid företa
uppförandet på Prince’s-teatem af Carl Kosas
opera-siillskap haft en storartad framgång.
Hannover. Den tyska Citter-fö
reningen hade sin sjette kongress i denna stad d.
15—17 Sept. Efter förhandlingarne anstäldes en
stor citter-koncert med en orkester af 60
citter-spelare, hvarvid man hade det egendomliga
nöjet att fä höra melodier ur en Haydns symfoni,
marscher ur Tannhäuser och
Midsommarnatts-drömmen m .m. för endast detta instrument. En
!>edal-cittra, uppfunnen af operasångaren Weigel
liärstädes, väckte stort intresse för sin betydande
tonrikedom och stora klangfullhet.
Miinehen. Det är nu afgjordt att en
separatföreställning af »Parsifal» för konungen af
Bayern kommer att ega rum frän 29 April till
9 Maj 1884 i Miinehen och med samma
rolbe-sättning, orkester, kör och dekorationer, som i
Bayreuth.
Warschau. Den berömde tenoren
Mierz-winski är en lika stor som patriotisk och
oegennyttig konstnär. Engagerad för 12
föreställningar å Warschau-teatern har han öfverlemnat
inkomsten af de sex till den polska teaterns
fond.
Petersburg. Rubinsteins opera
»Kalaschni-koft", köpman i Moskva», som för några år
sedan efter andra representationen förbjöds af
censuren, emedan zar Iwan den förskräcklige
i pjesen ansågs anspela på nuvarande ryska
hoffdrhällanden, får nu, efter kejsar Alexanders
personliga meddelande åt komponisten, fritt
gifvas och skall snart uppsättas i Moskwa och
Petersburg.
Newyork. Christina Nilsson har nu
an-liindt hit; Etelka Gerster och Adelina Patti
väntas med det snaraste. Fru Geistinger kommer
innan kort att uppträda på Thalia-Teatem i
»Tiggarstudenten», som är ny för Amerika.
För komiska operor har Newyork derjemte
Bijou-, Casino- och Cosmopolitan-teatrarne.
Chineserna här hafva beslutat underhålla
en egen teater. Tjugu konstentusiaster ha
bidragit med 500 dollars hvar till en grundfond
för att få den lierömde tragikern Ling Lao och
den lika lierömde tenoren Ting Lay med deras
trupper till Newyork frän »San Francisco, der de
med mycket bifall uppträdt.
Dödsfall.
Kuntze, Carl, musikdirektör och
kompositör till muntra sånger för mansröster (»Pelle
var bara modig», m. fl.) d. den i Delitzsch.
Siraudin Paul, vaudeville-författare, t <1.
8 Sept. i Paris 71 år. »S. skref oftast i kompani
med andra och endast muntrande saker för
Varieté- och Palais-royalteatrarnc m. IL, såsom
»Madam Angots dotter», »dlofvet i Biberaeh»
ete. Ar 1860 uppsatte han på Rue de la Paix
en konditoributik, men sålde snart denna aftär;
skylten: »Siraudin Confieeur» står ännu qvar.
INNEHÅLL: Augusto Brogi (med porträtt). —
Stadsfullmäktige, pressen och — Offenbach. Af A. L.
— Orgelfrägan i Malmö. — Förslag till reformer i vi’»r
tids musikstudium. (Slut.) — Qvartettsangen i
Sverige. (Forts.) Af A. L. — Koralfrågan pä kyrkomötet.
— En from önskan. — Frän scenen och konsertsalen.
— Frän in- och utlandet. — Dödsfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
