Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aren. För att uppfylla ett gifvit löfte iimnar
Mad. Artöt, frän Jul till Maj månads utgång
gifva en sängkurs för de elever, som derstiides
vänta hennes återkomst. Intill nämda tid —
slutet af Maj — iir hennes adress:
Landgrafen-strasse N:o 17, till efterrättelse fiir dem som
möjligen vilja begagna sig af denna lyckliga
chance, sä mycket mera gynsam som det i
Ilerlin lärer finnas tillgäng pä mycket goda och
billiga pensioner fiir främlingar som der studera.
Mad. Artöt har alltid varit hyllad vid
Berliner-hofvet och uppburen af publiken derstiides; ej
underligt dä att hon trifves der. Dock har hon
icke velat antagit plats vid nugot conservatorium,
dä hennes oberoende karakter skyr tväng och
Itänd och aldrig velat underkasta sig
nödvändigheten iitt antaga elever utan anlag, fallenhet och
verklig musikalisk begäfning.
Paris. En ny operett af Hervé, "Le
ver-tige», har vid första framträdandet pä
Kenais-sancc-teatern icke rönt synnerlig framgang.
Bättre lycka gjorde en musikalisk bagatell, som
s[tekules fornt och som har titeln »Fru Chopine»
med text af Erkinann-Chatrian och musik af
Sellenick.
— Bouttbs Parisiens har bjudit pä en ny
operett: »Madame Boniface», komponerad af Paid
Lacorne till text af Ernest Depré och Charles
Clairville. Musiken siigcs vara liflig och
inne-hälla flera stämningsfulla saker. Ilufvudrolen
uppbars af den ryktbara operettsängerskan iK’h
parisarnes favorit, den vackra Theo, som
nyligen återkommit efter ätta mänaders gästspel i
Amerika och som nu visade sig ha qvar sin
förmäga att hänföra publiken.
— Pä stora 0[>eran har M:lle Isaac med
framgäng uppträdt som Ofelia ix-li kommer
sedan att sjunga Margaretas parti i »Faust» och
drottningens i »Hugenotterna», i hvilken opera
M:lle Kraus gjort sitt äterinträde säsom
Valen tine.
London. Robert Planquette, kompositören
till den sä allmänt omtyckta operetten
»Corne-villes klockor», och hvars senare operett »Rip
var. Winkle» med nästan lika framgäng [-up]>-förts-] {+up]>-
förts+} pä Royal Comedy-teatem, har nu
fullbor-dat en tredje (qierett »Nel Gwyne», med text af
Farnie, och skulle denna samtidigt gifvas i
London och Paris. Herr Planquette erhäller
ensamt af förläggarne till det engelska partituret
ett honorarium af 75,0U0 francs.
— Adelina Patti lemnar England i slutet
af Oktolier för att begifva sig till Amerika.
Enligt kontraktet med herr Maplcson skall hon
viil denna tid infinna sig i Newyork, der
hennes första uppträdande liir ske den !> november.
— En framstående läkare i London D:r
I,en-nox-Brown har gjort en uppfinning, som kan
blifva af intresse och vigt fiir sä väl läkare som
sänglärare <x‘h sångare. Medelst en s]>cgel kan
han inleda ett starkt elektriskt ljus i striqien
och är derigenom i stånd att fotografera
sångorganet under sjelfva sjungandet. — Det vill
säga: han hoppas komma till detta resultat, ty
hans försök iiro ännu i begynnelsestadiet
Wien. Tristan och Isoldegafs första
gången d. 4 okt. och väckte naturligtvis
entusiasm hos Wagner-partiet. Utförandet var
förträffligt med fru Materna och herr Winkelmann
i titelrolerna. Afven fru Papier vann mycket
bifall för sin sköna röst och sitt goda spel.
— Strauss’ senaste o[>erett »En natt i
Venedig», som i Berlin mottogs nägot kyligt, gjorde
stormande lycka i Wien, der den uppfördes d.
9 okt. å Theater an der Wien. I det storartade
bifallet läg väl till oj ringa del en demonstration
mot Berliner-publiUtm.
— I Slottskapellet härstiides har gifvits en
messa af Mozart, förut ej hörd i Wien. Den
förskrifter sig frän 1771, då Mozart endast var
15 år. Omens vingar röra sig doek redan här.
De första tre delame — Kyrie, Gloria och Credo
— iiro hallna i en bredare stil än de öfriga.
Crueifixus gör synnerligast en gripande verkan.
Instrumentationen med 4 trumpeter och 3
basuner röjer ett visst ungdomligt öfverdåd.
Briissel. Ernst Rever har inträffat här
för rådgörande om uppsättningen af sin nva
• qiera »Sigurd», hvilken skall gifvas i slutet af
de-cemlier; efter denna kominer Massenets »Manon»
såsom andra novilet. — Mille Griswold och M:r
Lorrain hafva helt hastigt lemnat
Monnai-tca-tern, men vet ej af livad skäl. Deras debut
var ej misslyckad.
Dresden. Symfonikonserterna af kgl.
kapellet fira under denna säsong sin 25-åriga
tillvaro. Första konserten d. 26 oktober hade
derlöre sannna program som den allra första af
samma dag 1858, nämligen 1)
Euryanthe-ouver-turen, 2) B-dur-symfoni af Havdn, 3)
Anakreon-ouv. och 4) C-moll-syinfoni af Beethoven.
Berlin. Herr Bilse har nyligen gifvit
»Nordisk Suite» af Asger Hamerik, direktorn vid
Peabody-konservatoriet i Baltimore. Denna
no-vitet för Berlin vann erkännande, ehuru ej
något varmt bifall. Detta verk, det femte af samma
slag som kompositören skapat, bedömas säsom
saknande originalitet och organiskt sammanhang,
ehuru egande flera vackra drag. Herr
Hamerik — siiges det — är en diktare i toner, ty
hans musik är poetisk och orkesterns
klangeflek-ter känner han väl till.
— Bland andra nyheter för dagen nämnas
en symfoni F-moll af Raucheneeker och en suite
i sex satser af Aug. Klughardt, häda af
förträfflig faktur, men fattiga på nya, friska ideer.
— Paul Taglioni har i 54 år tillhört
kgl. teatern i Berlin och i afseende på balletten
i Ilera årtionden intagit en dominerande
ställning i Europa. Hans första skapelse som
»bal-lett-diktare» var »Undine» (1836). Bland hans
mänga andra balletter må nämnas »Satanella»
(1852), »Fliek und Flock» (1858), »Sardanapal»
(1865) och »Fantasca» (1869).
— I Hötel de Rome’s sal ha systrarna
Sofia och Julia Ravogli (sopran och alt)
latit höra sig med stor framgång, utmärkande
sig för sympatiska röster och god skola.
Impressarion Merelli kommer att med systerparet
företaga en konserttur genom Tyskland.
––+––
Miinchen. Teresina Tua uppträdde här
för första gången d. 11 oktober å teatern vid
Gärtnerplatz. Det \ar dock ej nu den glada
hvitklädda »elfvan», som trädde in pä scenen,
utan med ett uttryck af svårmod och i sorgdrägt
— efter förlusten af den nyligen aflidna modern
— trädde den unga artisten fram för publiken.
Snart var hon dock med hela själen inne i sitt
spel, som ej förlorat något af sin förtrollande
makt. Lika glänsande var hennes teknik, lika
tjusande hennes toner, och publiken var här som
öfverallt hänförd så väl af den intagande
personligheten som af hennes rena, själfulla och
eleganta S|X‘I.
— Kammarsångaren Vogel, som gjort sitt
gods Deixlfurt till en verklig mönsterfarm, och
som hr mera stolt öfver den mjölk han skickar
till torgs, iin öfver sina skönaste
sängproduktioner, har nyligen fatt silfvermedalj för sina
förtjenster som jordbrukare. En sångare, som
vinner pris för landtmannaprodukter, — det är
sällsynt nog!
■–-+––
Hamburg. »Schloss de 1’Orme»,
romantiskkomisk opera i 4 akter, komponerad af Richard
Kleinmichel, uppfördes för första gången på
Stadt-teatern d. 8 okt. med en framgång, som
torde liereda den tillträde till alla Tysklands
teatrar. Texten af författarinnan E. Ilenle, förut
bekant genom sitt lustspel »Durch die
Inten-danz», är talangfull och underhållande, och
musiken, som förrader stora anlag för den komiska
operan, innehåller mänga vackra melodier,
tacksamma ensemblenummer och effektfulla finaler.
Herr Kleinmichel har alltså haft heder af detta
sitt förstlingsverk på operans fält.
— Adolf Mohr, ka|iellinästare vid
Thalia-teatern, har skrifvit text och musik till en
fein-aktsopera »Die Loreley», som nyss blifvit
fullbordad. Operan är antagen till uppförande å
Sladt-teatem i Breslau under denna vinter.
— Anton Rubinstein är för närvarande
här för att öfvervara repetitionerna till sin
»Su-lamith.» Hans nyaste komiska enaktsopera,
hvars text är författad af Wichert, har till titel
»Unter Räubern». Båda dessa verk komma
snart att gå öfver scenen.
Karlsruhe. Bland noviteter för hofoperan
väntas Peter Cornelius’ komiska opera »Der
Barbier von Bagdad» och »Die Walkure»;
Schu-manns »Genoveva» instuderas på nytt. — En
tysk musiktidning kallar Cornelius’ opera »ein
reizvolles Werk» och förundrar sig öfver, att
de tyska teatrame ej upptaga densamma.
I Frankfurt a M. förbereder man sig
flitigt till firande af Luthersfesten, vid hvilken
Meinardus’ oratorium »Luther» kommer att
utföras under kajiellmiistare Dessofs ledning.
Kören räknar 450 medverkande och såsom solister
nämnas fruarna Sehröder-Hanfstängel och
Moran-Olden, hrr Staudigl från Karlsruhe, Baumann,
Fritz Mevi m. H.
I Italien är produktiviteten på operans
område fortfarande ganska stor. 8 nya ojieror
ha der nyligen gått öfver scenen eller iiro att
snart förvänta. Bland dessa befinner sig också
— djerft nog — en ny kompositör af texten till
»Hemliga äktenskapet», Cimarosas mästerverk,
A. Grassigne. Samme konqiositör har förut
på samma sätt försyndat sig mot »Barberam i
Sevilla.»
Caj). Under titel »The Cap Musical
Monthly» kommer en tidning att utgifvas nästk.
januari i (’apstaden med uppgift att verka för
kännedom om god musik i Capkolonien.
Tidningen utfiister pris för inhemska kompositioner
för att erfara om några musikaliska skapande
talanger finnas i kolonien.
Bernburg. Denna stad har af hertigen
af Anhalt erhållit till skänks den sedan flera
år obegagnade teatern. Denna är nu ombygd
för en kostnad af 130,000 mark och staden
Bernburg, — en stad med knapt 10,000
innevånare, som ej drager i lietänkande att offra
något för konsten — har nu fatt sig en ganska
vacker teater med platser för 800 åhörare.
— I ett resebref af fru Marchesi, som
under forliden sommar vistats på Lido utanför
Venedig, omtalar den ryktbara sänglärarinnan,
att hon straxt föra sin afresa gjorde bekantskap
med »den unge och talangfulle komponisten
Luigi Mancellini,» direktör för Liceo
rnusi-cale och kommunalteatern i Bologna. Enligt
hvad hon berättar har Mancellini varit mycket
verksam för spridningen af Wagners musik i
Italien. Han dirigerade »Lohengrin» 1876 i
Triest, 1880 i Rom och Genua och 1882 i
Bologna, och har låtit sina landsmän göra
bekantskap med stycken ur Wagners andra operor
vid Hera tillfällen. Vid Guido-festen i Arrezzo
detta är gafs af honom en hymn för kör och
orkester, som väckte stort bifall. Han har
skrifvit flera messor och har nu i Venedig,
der han lefvat som en eremit, arbetat på sin
första 0]>era, hvilken skall gifvas första gången
vid utställningen i Turin 1884. Fru Marchesi
förespår den unga tonsättaren en stor
framtid.
I San Francisco har »Vinterträdgården»,
ett populärt operahus, nedbrunnit; en
skådespelare Morgan omkom vid branden och de
»siianska studenterna» förlorade kostymer och
instrumenter.
INNEHÅLL: Martin Luthers förtjenster om
musiken (med illustration). Af //. Sauler. —
Koral-fragan på kyrkomötet. — »Gud har af sin
barmher-tighet.» — Luthersfest å Stora teatern. — Från
scenen och konsertsalen. Af A. L. — Något om
Militärmusiken. — Från in- och utlandet. — Annonser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
