Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagen. Han tillät mig aldrig att åhöra
detta, hur mycket jag än bad honom
derom. En gäng hörde jag några toner
ifrån gatan, men då fönslema voro stängda
kunde man ej höra mycket. Endast
llöjt-virtuosen Drouet skall han en gång ha
spelat för. Han berättade mig ock, att
lian efter andra satsen i Beelhovens
F-dur-symfoni utropat: »När man hör detta,
tycker man allt jordiskt lidande vara
bortblåst !»
Han gick sällan på teatern, men
»Fi-garos bröllop» försummade han aldrig.
Helt förtjust kom han en afton ifrån
»Fi-garo» till »Englischer Hof», betonande
stilenheten i denna opera. Om musiken
talade han gerna och ofta. Reichardt
värderade han mycket såsom
sångkomponist. Schubert förstod han sig ej på
och klandrade hans falska behandling af
»Erlkönig», att t. ex. ställen som borde
uttalas hviskande, i stället skrikas fram.
»Mendelssohns kompositioner äro vackra,
men utan geni. Hans symfonier äro
ledsamma. Bäst tycker jag om »Paulus»;
den ville jag gerna höra om. Gluck har
alltid förefallit mig tråkig. Glucks
musik låter ej skilja sig från orden och det
är orätt. Musik måste verka ensam för
sig, orden äro bisaker. Musiken är långt
mäktigare än ordet. Musik och ord äro
en furstes förmälning med en tiggarflicka.
Fabeln i operan är bisak, den är
egentligen bara till för alt förnuftet också skall
ha något att säga. Rossini har drifvit
saken in absurdum och rent af förhånat
orden.®
Obs.
Med åetta nummer sändas till
våra gamla direkta
prenumeranter i Stockholm qvitterade
räkningar, hvilka mot betalning
torde behållas af dem, som ämna
fortsätta prenumerera, men
åter-lemnas jämte det förut sända
första numret af dem, som vilja
sluta. Man torde ej stöta sig
på denna åtgärd, som är på en
gång beqvämast för
prenumeranterna och oundgänglig för oss,
som i tid måste kunna beräkna
årsupplagans storlek.
Direkta
landsortsprenumeran-ter torde likaledes inom
Januari månad till vår expedition,
Huss & Beers musikhandel,
insända betalning eller, om de
ämna sluta, godhetsfullt
tillkän-nagifva detta genom att med
uppgifvet namn återsända de
bekomna numren,
Postprenumeranter böra ej
samtidigt anmäla sina namn hos
oss, för att ej få dubblä
exemplar.
Bokhandlare anmodas att
ofördröjligen insända
rcqvisitio-ner på exemplar i fast räkning.
Redaktionen.
(Instindt.)
Till Redaktionen af »Svensk Musiktidning».
Med anledning af uppsatsen
»Sveriges sångföreningar» i ert senaste nummer
tillåter sig undertecknad påpeka det
ingalunda oväsentliga förbiseende, som begåtts,
då det inom Upsala studentkår befintliga
sångsällskapet »Arion» utclemnats. Ehuru
ej äldre än sedan hösten 1881 har det
dock sedan dess utvecklat stor lifaktighet
och genom sina konserter ådagalagt, att
det i jembredd med sångsällskapet »O. B.»
på ett värdigt sätt vetat häfda
studentsångens anseende. S. W.
Från in- och utlandet.
Konungen har förärat musikaliska
akademiens bibliotek Mozarts alla
tonsättningar (Leizig, Breitkopf & Härtels
förlag). På man betänker, att desamma
öfverskrida ett halft tusende, deribland
arbeten af sådan omfattning som 23
operor, ål symfonier o. s. v., kan man lätt
föreställa sig donationens värde.
Bok-handelspriset är 1,000 mark.
Musikaliska konstföreningen har till
tryckning antagit: l:o) Andante och
Bolero för Violin med ackompagnement
af Pianoforte, af A. F. Lindroth; 2:o)
Snöfrid, Ballad af Viktor Rydberg,
komponerad för Chor, Soli och Orchester, af
Elfrida Andrée — att tryckas i
Klavér-utdrag med text.
Sigrid Arnoldson, den unga,
synnerligen lofvande och äfven i landsorten
fördelaktigt bekanta sångerskan, har
af-rest till Paris, der hon ämnar uppehålla
sig några år för inhemtande af sång- och
plastikstudier.
Bertha Wickmann, som genomgått
konservatoriet härstädes och der innehaft
Euphrosyne Abrahamssons stipendium
samt sedan varit engagerad vid k. operan
i 3l/j år, har afrest frän Stockholm till
Berlin för att vidare utbilda sig och
kommer troligen att taga anställning vid
någon tysk scen.
Tekla Falk-Hofer vistas i
Helsingborg på besök hos sin forna lärarinna
friherrinnan Leuhusen. Konst närinnan
är stadd på väg till Berlin, der hon lär
ha erhållit en särdeles förmånlig
anställning. 0. P.
Paris. I den forna Théåtre Lyrique
(sedan »Théåtre des Nations») firade d.
27 Nov. italienska operan i Paris sin
återuppståndelse med all den glans, som
hon fordom hade att glädja sig åt i Salle
Ventadour. Sedan 1878 har Paris
saknat italiensk opera. Pe nya
impressa-rierna äro bröderna Corti, hvilka förr
varit styresmän för Scala-teatcrn i Milano,
samt den franske baritonisten Maurel,
som användt sin stora förmögenhet till
att inrätta en teater efter sitt sinne, der
han sjelf kunde välja sina roler. Théåtre
des Nations har nu ej den ringaste likhet
med de ruskiga och kalla lokaler, i hvilka
direktör Bolland och folkskådospelet
logerade. Ben är alldeles ombygd efter
italienskt mönster och inredd med högsta
lyx. Huru stort behofvet af en italiensk
opera i Paris är, kan man se deraf, att
alla de bästa platserna äro för hela
säsongen upptagna af den fashionabla
verl-den. Operan öppnades med en
galaförc-ställning, som bevistades af republikens
president, Victor Hugo och en mängd
andra celebriteter i Paris. Maurel hade
valt till sin invigningspjes Verdis »Simon
Boccanegra», i hvars hufvudrol hans
ba-riton kunde göra effekt, men operan hade
ej någon framgång. Maurel, primadonnan
m:me Pevrifes och dc öfriga spelande
hyllades visserligen af publiken, men
största bifallet skördade den af Franco
Faccio anförda italienska orkestern,
hvilken redan 1878 vid utställningen i Paris
framför andra utmärkte sig i
Trocadéro-palatset.
— M:llc Figuet, den prisbelönta
eleven vid konservatoriet, har debuterat som
Amneris i »Ai’da» å Stora operan och
såväl genom sång som spel väckt goda
förhoppningar om att blifva en acquisition
för denna scen, helst som hennes talang
är förenad med ett intagande utseende.
— Opera-comique tänker upptaga
Gounods »Mireille» med m:lle Nevada i
titelrolen och med användande af de
recitativ, i stället för dialog, hvilka Gounod
skref då operan skulle uppföras i London.
— På Nouveautés väntas en ny
operett af Lecocq: »Fogel blå».
— Manzottis nya ballet »Sieba» har
vid första representationen på
Eden-teatern haft fullständig framgång.
Be-korationer och kostymer voro ytterst
praktfulla, och den stora personalen i
balletten gjorde sin sak förträffligt.
Musiken af Vcnanzi och Marcuso slog ej
så mycket an. Auguste Vitu i »Figaro»
menar, att dessa herrar kanske ha talang
för fyra, men larmat för fyra hundra allra
minst.
— På Bouffes-Parisiens-teatern gafs
nyligen för första gången en
3-aktsope-rett »La Bormeuse eveillée» (»Pen
uppväckta slumrerskan») med musik af
Audran, kompositören till »La maseotte»
(»Rosenkind»). Musiken beskrifves såsom
liflig och pikant, men texten, som mycket
påminner om »Konung för en dag»,
tröttade publiken, som börjar ledsna vid
den utnötta formen för vår tids
opc-rettexter.
— Ben länge tillämnade nya
Folkoperan (1’Opéra populaire) är nu blifven
en verklighet. Staden Paris lemnar
anslag till operan, som står under ledning
af Mr de Lagrené och en komité med
direktör Halanzier och tonsättaren
Massenet i spetsen. Ben första opera, som
man ämnar gifva, är Verdis »Ben
Vilse-förda».
— Offenbachs yngste son, en mycket
begåfvad musiker, afled i Paris i slutet
af förra året och begrofs å kyrkogården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
