Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säng den mindre tidsenliga handledning,
som f. n. bestås våra
konservatoric-elevcr i sångklasscn. Det är något
famlande och osäkert i tonansatsen, något
beklämdt och tillbakahållet i sjelfva
tonen, och en öfverhängande
dotonations-fara genom ett vibrato-manér, som låder
vid denna sångerskas föredrag, som i
andra hänseenden visserligen icke saknade
fortjenster. Aldre personer härstädes
erinra sig ännu det skälfvande
»känslo-maneret» hos en Roberts, en Raouls första
representant i vårt land, och måhända
går det nu igen. Afven hos en härstädes
första gången sjungande barytonist, hr
Lejdström, gjorde man samma beklagliga
observation.
Sångsällskapet »O. D.» härstädes har
till rival »Arion», som vid en för en tid
sedan anstäld konsert lät höra en redan
långt kommen enscmblc-sång, ehuru tills
vidare underlägsen sin renommerade
kollega. En ung elev vid K. teaterns skola
lät höra sig i diverse soli och bjöd på
en äkta tenor-stämma, som torde komma
att göra lycka. Aucun.
Konserten i Gefle 14 jan., gifven af
hrr Petrus Blomberg och Ragnar
Gre-villius, var angenäm och lyckad. Del
öfvervägande intresset tillföll hr
Grc-villius, hvars i och för sig ypperliga röst
i alla afseenden vunnit högst betydligt
under den skickliga ledning, som han på
senare tiden åtnjutit. Kraftig, fyllig och
tousäker, gjorde hans sång det bästa
intryck. Hr Petrus Blomberg hade, sin
vana trogen, lagt i dagen en väl långt
drifven musikalisk finkänslighet vid
valet af sitt program, i hvilket han
försmått upptaga mera kända och populära
sångstycken, som hafva den praktiska
fördelen att slå an på alla. Hans
föredrag vittnade om den goda musikaliska
uppfattning och den sympatiska
röstkaraktär, som, då de rätt gjort sig gällande,
inbragt honom så mycket erkännande.
N.-P.
‘ En kyrkokonsert gafs 24 jan. i
Hudiksvall af norske basbarytonsångaren
Niels Jansen, som vid konung Oskars
besök i Norge för några år tillbaka väckte
dennes uppmärksamhet genom sin präktiga
röst och på konungens uppmaning
sedermera i Stockholm utvecklat den samma.
Till organist och lärarinna i Vallby
har antagits fröken H. V. L. Ström,
född i Listlena 1858. I7.-P.
I Paris befinner sig nu en hel liten
svensk musikkoloni med gamle Fritz
Årl-berg i spetsen: sångerskorna fröknarna
Jägerhorn, Hervor Torpadie, tenoren
Björksten, basen Sellergren in. fl.;
dessutom ditväntas fröken Sigrid Arnoldsson,
barytonen Lejdström, Augusta Öhrström
och ett par till.
Mathilila Graboiv medverkade vid
filharmoniska sällskapets konsert i
Petersburg och gjorde stor lycka. Hennes
första uppträdande pu italienska operan blir
i »La Traviata».
Profsjungning. Hr S. Steinnictz, som
i flere år studerat musik i Berlin, Wien
och Rom samt med stor framgång
upp-trädt på teatern i Koblenz i Faust, Lucia,
Zarnpa m. fl. partier, är här för att
profsjunga å Stora teatern för en
blif-vande debut.
Arrigo Boito, »Mefistofeles» författare
och kompositör, arbetar på en ny opera
»Pier Luigi Farncse», till hvilken han
sjelf skrifvit text.
Svendsens 4:e rapsodi spelades på 2:a
abonnemcntskoBsertcu i Basel, Griegs
stråkqvartett ä Hcckmanns första soaré
i Köln.
Paris. Paul Massenets nya opera
»Manon Lescaut» har gått öfver scenen
för första gången på Opera Comiquc.
Marie Ileilbronn skördade stort bifall
för utförandet af hufvudrolen. Massenet
skall för stora operan skrifva ett nytt
verk med titeln Montalto, hvartill hrr
d’Ennery och Gallet lemna text.
Wien. Direktionen för hofoperan i
Wien har på förslag uppförandet af
följande på denna scen nya operor:
»Ben-venuto Cellini» af Berlioz, »Nero» af A.
Rubinstein och »Richard 111» af Salvayre.
Vidare nyheter, som äro bestämda att
gifvas i början af året, äro Grisars
en-aktsopera »Der Hund des Gärtners» och
balletten »Carnevalsabentheuer in Paris».
— Den romantiskt-komiska operetten
»Rip van Winkle» af Planquettc,
kompositören till »Cornevilles klockor», har
gjort lycka på Theater an der Wien.
Texten, en dramatiserad novell af Wash.
Irving, sluter sig ej till den slippriga
Pariseroperans schablon, utan är en
folk-pjes med flera vackra scener; musiken
är karakteristisk och melodisk.
Operetten gafs första gången i London 1882 i
okt. och gjorde stor lycka.
–-.|.–
Leipzig. På Gewandhaus-konserten
d. 10 Jan. uppträdde Henrik
West-berg, som är bosatt i Köln. Herr
West-berg, säger en kritiker, är en sångare,
som besitter en skön, förträffligt bildad
tenorstämma, hvilken gör sig gällande
genom varmt föredrag och godt textuttal.
Ilerr Westberg har sedan begifvit sig på
konsertresor i Schweiz, hvarefter han i
slutet af månaden skall sjunga i »Messias»
och »Matthäus-passionen» uti Köln och
Aachen.
—»––
Hamburg. Heinrich Marsch ners
efter-lemnade opera »König Hiarne», som
upptogs sistlidne år på Miinchens operascen,
gafs här den 2 jan. under stort bifall.
Berlin. Kongl. operan har från
säsongens början d. 14 Aug. till årets slut
gifvit 115 föreställningar med 45 operor
af 25 komponister. De operor, som
gåf-vos de flesta gångerna, voro: Carmen (8
ggr). Flygande Holländaren (G), Muraren.
Aida, Lohcngriu, Fidelio (5 hvard.), Faust,
Undine (Lortzing), Afrikanskan, Don Juan,
Figaro, Friskytten och Muntra fruarna
(4). En balettnovitet förestår i februari:
»Nourjahd» af den nye ballettdircktören
Guillcmin med musik af kammarmusikern
Eichelberg.
—+—
Rassel har nyligen fatt sin
konsertsäsong invigd med två konserter af
violinvirtuoser. Mäster Wilhelmj följdes
tätt i spåren af »violinelfvan» Terusina
Tu a. Båda, säger en kritiker, höra till
de ocmotständligcn fängslande
konstnärs-naturerna — och dock är verkan af
deras spel så olika. A ena sidan den
trotsiga kraften, patos, bredd och fyllighet,
å andra det lekande behaget, den
förtrollande grazien och lifligheten. Vid
jera-förclsen mellan dessa båda konstnärer
fäller oss en sak genast i tankarne: det
är ej den stora tekniken, som gör
konstnären, utan den gudomliga gnistan: den
inre harmonien, den egna individualiteten,
som bildar konstnärsskapet, såsom hos
dessa båda hvarandra annars så olika
naturer.
Mainz. På stadskapellcts 5:tc
symfonikonsert gafs en intressant och pikant
symfoni (D-dur) af den i Rom lcfvandc
komponisten Sgambati. Novitetcn, som
blcf gynsamt cinottagcn, har utkommit
af trycket hos Scbotts Söhnc.
Frankfurt a. M. Enligt redogörelsen
för teateråret 1882—83 har Stadtteaterns
inkomster uppgått till 1,088,446 mark.
utgifterna till 1,155,472 mk. Ett
deficit förefinnes sålunda af 67,026 mk.
Staden har emellertid tillförsäkrat
teatern en subvention af 80,000 mk,
hvar-igenom detta deficit således är botäckt.
Då staden derjemte under året har
haft en biljettskatt af 89,584 mk och
dessutom är egare till alla nya
dekorationer, kostymer, instrumenter m. fl.
tillbehör tyckes staden ej vara så olyckligt
lottad. En ansökan har inlcmnats till
stadsstyrelsen om subvention för längre
tid än ett år i sender, då af
besparingarna å understödssumman skulle
bildas en reservfond för teatern.
Briissel. Den 7 jan. uppfördes här
för första gången Reyers »Sigurd» och
hade stor framgång. Madame Karou och
hrr Jourdain utmärkte sig mycket i
Bruu-hildes och Sigurds partier.
INNEHÅLL: En resande virtuos, (med
sil-huett). — Musikkonservatoriet. Af T. -4. — Från
mnsikliiraremötet i Jönköping. — Förliållningsregler
vid sångstudier. — Egendom eller stöld. — Ur en
danserskas lif. — Från scenen och konsertsalen. —
Insändt. — Från in- och utlandet. — Annonser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
