- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 4 (1884) /
55

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig det mest odelade intresse. Fru
Basi-licr-Magelsen hade valt jemförclsevis mänga
koloraturnummer, och utan tvifvel liar
hon bland sådana sitt bästa område. Fru
Baeker-Gröndahls spel Ur forunderligt.
Hon liksom talar tonernas språk såsom
sitt modersmål, och talet flyter såsom från
cn som har mycket att säga, varma och
kraftiga, bevekande och hotande saker
att uttala och som aldrig behöfver söka
efter sina tankars form. Men med nöje
anteckna vi, att konsertsalen denna gång
var nästan fyld.

En edition forberedes af A. F.
Lindblads oftcrlcmnado instrumentalverk.
Början kommer att göras med hans
pianostycken.

Tyske musikanter, den ena kåren efter
den andra, hemsöka Kristinehamn, säger
Vermlands Allehanda. De äro på väg
norrut, förstås.

För 2o öre såldes ett piano vid en
auktion i Vernamo socken i förra veckan.
I)ct var förstås ingen konsertflygel,
anmärker Smålands Allehanda.

–-*–-

t>Bellm,am, Suppés under arbete
varande operett, blet" i förra numret af denna
tidning uppgifven vara komponerad af
Millöcker, hvilket härmed rättas.

Adelina Patti reser med Colonel
Ma-pleson och hans operatrupp i amerikanska
vestern och har gjort furore i
San-Fran-cisco samt bland mormonerna i
Saltsjöstaden, der hon äfven på återvägen frän
Kalifornien kommer att konsertera.

—+—

Paris. Det för någon tid sedan
försiggångna första uppförandet af Massenets
nyaste opera Manon å Opera comique,
hvilket säges vara mönstcrgiltigt, föranleder
de franska tidningarna att meddela några
uppgifter om förste kapellmästaren vid
nämnda institut Jules Danbé, hvilken
hedern af denna operas lysande framgång
i ej ringa mån tillkommer. Bland annat
läses i La France ett bref från
tonsättaren Massenet till Danbé af följande
lydelse: »Min käre Danbé! Jag tackade
dig säkerligen ej tillräckligt i går vid
första uppförandet af min Manon för den
vänskapsfulla omsorg och den konstnärliga
ifver, du egnat instuderandet af detta
mitt arbete. Var öfvertygad, att jag är
lifligt rörd deröfver och jag rönte en stor
tillfredsställelse vid att se cn så
aktningsvärd talang som din ånyo erkänd af
publiken. Jag vill, om det är möjligt, i
dag afbörda mig återstoden af min skuld
till dig och din förträffliga orkester, och
jag är lycklig öfver att kunna intyga,
att jag endast är ett eko af hela pressen,
då jag till dig och alla frambär mina
lifligaste och erkäunsammaste lyckönskningar.»
L Art musical innehåller Danbés
fotografi och framhåller den förtjenst, han
haft om att bringa Opera comiques or-

kester till den höjd, der den för
närvarande befinner sig. Särskildt lofordas
Danbé derför att han betydligt förbättrat
orkestcrmcdlcminarncs ställning i
ekonomiskt hänseende. För närvarande är
Danbé direktör Carvallms högra hand
och kan sägas vara meddirektör vid Opera
comique.

— Wagners »Loheugrin» kommer snart
att äfven i Paris gå öfver scenen, men
oj på stora operan utan på Opera comique,
hvars direktör M:r Carvalho afslutit
kontrakt med herr Brandt för Wagnerska
arfvingarnes räkning, llerr Brandt, son
till den berömde teatermaskinisten som
haft sä stor del i den effektfulla
framställningen af operorna i Bayreuth, är
nyligen gift med Wagners styfdotter
Dani-éla von Biilow. — Att man i Paris
börjar. mor och mer förstå sig på Wagner
bevisas deraf, att första akten af »Tristan
och Isolde» under Lamoureux’s ledning
gifvits på Chateau d’Eau-teatern redan 3
gånger med kolossalt bifall.

-— Opera populaire, som af staden
åtnjuter en subvention af 300.000 fres och
derför har kunnat sätta ned sina pris så, att
man till oeh med för 1 fres kan få cn god
plats — dyraste platsen kostar 5 fres —
har den 7 Mars gifvit sin första novitet,
en komisk opera i 3 akter: »Le Roman
d’un jour». Text af Masson och Lafrique,
musik af Anthiome, lärare vid
konservatoriet. Operan är ett underhaltigt
arbete särdeles hvad texten beträffar;
musiken förråder snarare eleven än mästaren.

— Charles Gounod har komponerat
nntsik till Byrons »Maid of Athens» och
detta till förmån för mistress Black,
hvilken som ung flicka vid naiun Therese
Macri inspirerade skalden till denna sång.
Dä nämligen Byron kom till Athen 1810,
tog han in hos enkan till engelske
konsuln Theodor Macri oeh blef förtrollad
af hennes äldsta dotters, Thercses,
skönhet. När han skulle letuna dem skref
han dikten »Maid of Athens», som i
glänsande färger målar skönhetens förtrollning.
Då Gounod fick veta att denna Therese,
nu Mstrs Black, lcfver i fatliga
omständigheter i en af Londons förstäder,
komponerade han en melodi för »Maid of
Athens».

London. Anton Dvorak dirigerade i
medlet af Mars uppförandet af sitt Stabat
Mater i Albert-IIall och var föremål för
stor hyllning af den talrika publiken.
Den upptill öppna eireumflexen öfver r
har vållat förlägenhet i
tidningstryeko-rierna; på programmet stod namnet
emellertid rätt tryckt, emedan direktionen för
Albert-IIall låtit gjuta den krångliga
bok-stafven särskildt för programmet.

— Sacred llarmonie Society påtog
sig nyligen den enorma uppgiften att
under en och samma afton utföra Bachs
hela Weinachts-Oratorium i (i delar —
ett stort tålamodsprof för ett modernt
auditorium. Bach sjelf har aldrig
ifrågasatt att detta verk skulle utföras pä cn
gång; komponistens afsigt var att första
delen skulle utföras på julafton (Wcih-

nachtsabcnd), andra och tredje delarna på
St. Thomas dag och derpå följande, fjerde
delen på Nyårsdagen, femte på Söndagen
derefter och sjette på Trettondagen. Man
tror ej att företaget skall upprepas, ehuru
utförandet var lyckadt.

— M:r F. II. Cowcn liar gifvit cn
konsert livars program utgjordes af hans
egna sånger, 23 stycken. En engelsk
tidning liknar detta program vid cn
middagsmatsedel, som bjuder på socker, socker —
ingenting annat än socker.

Rom. På Costenzi-fcatern har man
gifvit Marchettis »Ruy Bias» med fröken
Synnerberg (Casilda), hvilken betecknas
såsom teaterns förnämsta stöd.

Briissel. Saint-Säens’ bibliska dikt i
3 afdelningar: »Syndafloden» (Le deluge),
liar på en folkkonsert vunnit stort bifall.

— Första noviteten för säsongen
på »Monnai»-teatern var Ernest
Beyers »Sigurd», som nyligen gått öfver
scenen med berättigad framgång.
Partituret innehåller många verkligt framstående
saker oeh en lysande uppsättning
förhöjde det hela.

Meiningen. Hans von Biilow har
efter den obehagliga sensation han väckt
i Berlin (då han kallade operan »Cirkus
Ilttlsen»), begärt sitt entledigande såsom
intendent för hofmusiken i Meiningen.
Återstår att se om hertigen beviljar hans
afsked; i så fall kanske Tyskland går
miste om sin förträffligaste
Bccthoven-oeh Brahms-orkester.

I Skotland, don ortodoxa
protestantismens land, är en söndagskonsert en
företeelse som betraktas med helt olika
känslor, från den klerikala sidan såsom cn
gudsförsmädelsc och från den
fördomsfria befolkningens sida såsom en
härlig söndagsnjutning. Det är ej många
år sedan, då Madame Ilma di Murska i
en söndagssocictet i Glasgow sjöng
skugg-arian ur »Dinorah» till stor förskräckelse
för värdfolket, som man med all möda
sökte öfvertyga att det var »sacred
mu-sie» — kyrkomusik — hvilken till och
med i Skotland är tilläten om söndagarnc.
Under senare tid har man dock
genom-drifvit i Glasgow att på söndagar få hälla
aftonkonserter, hvilka stå under ledning
af mr Franz Groenijig, och merendels
hafva till efterspel en from kollekt i
silf-ver. Programmet består naturligtvis, for
att ej störa landsfreden uteslutande af
kyrkomusik eller sådan musik, som, om
också endast på programmet, är
öfver-struken med religiös fernissa. Sä
innehöll programmet till en nyligen gifven
konsert: en serenad för stråkorkester af

Henschcl, vidare det »djupt religiösa
verket», C-moll-symfonicn af Beethoven, och
romans ur ungersk Suite af Hofmann,
hvilken, så vidt man vet, aldrig förr blifvit
räknad till »kyrkomusik».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1884/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free