- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 5 (1885) /
79

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Paul Eckhoff med pianonunmier och herr
Maurice Dcngrcmont som violinist. Svenska
kör- och solosånger af Ad. Lindblad,
Josephson, Hallén, Norman, Sjögren,
Vallentin utgjorde första konsertens program.
A don sista, vid hvilken de främmande
artisterna biträdde, gåfvos saker af Wagner
(kör ur »Meistcrsinger»), Saiut Saens,
Berlioz, llimsky Korsakow
(fruntimmers-körer). Massenet, Gounod, Max Bruch
och J. A. Josephson.

Vid det nya tcaterföretaget som herr
Sternvall och Skotte till nästa säsong
förbereder å Mindre teatern i Göteborg, lära
fru Elisab. Iljortberg och herr Oscar
Byström vara engagerade, hvarjemte herr
G. Hjortberg äfven kommer att medverka
så mycket hans tid som sånglärare
med-gifver.

–-+––

Prof. Wilhelmj gaf den 9 maj
konsert i handelsinstitutets salong, likasom
första gången här för blott halft hus men
under entusiastiskt bifall: äfven herr
Nie-mann belönades med varma
bifallsyttrin-gar. Åtminstone en konsert till ämna
konstnärerna gifva här.

Den nya sommarteatern i Wcrnerska
trädgården i Liuköping är nu färdig.
Den upptager 700 sittplatser och
utmärker sig för mycken elegans i utstyrseln.

Bref från Lund.

Studentsångföreningens vårkonsert den
22 April i Universitetets aula inleddes
med ett urval ur Händeis Samson, —
ouverturen, Samsons första aria, Dalilas båda
arier, sorgmarschen samt 4 stora körer,
hvarigenom man fick en rätt god inblick
i detta oratorium. Utan tvifvel hör
Dalilas aria: »Vertrau’, o Samson, moincm
Wort» till det mjukaste och innerligaste,
på samma gång slutkören, detta präktiga
halleluja, måste räknas till det mest
storslagna. som Handel skrifvit. Dalilas parti
återgafs synnerligen förtjenstfullt af
fröken Diderichsen från Köpenhamn, och
såväl körens som orkesterns talrikhct
motsvarade fullt denna grand style, som den
gamle mästaren kräfver för att hans
imponerande enkelhet skall få sitt värdiga
uttryck. Förutom några studentsånger
och den bekanta h-moll-arian ur Paulus,
föredragen af herr Salomon Smith,
upptog programmet Beethovens symfoni i
d-dur samt till slut tre nummer ur Ludvig
Normans »Humleplockningen». Det
första, balladen Kung Hakes död, tillegnad
hr Salomon, är en storslagen, dramatiskt
liflFull tondikt, som ställer stora anspråk
på sångaren — anspråk som på ett
vackert sätt fyldes af hr Smith. Det andra,
Signes visa, en liten äkta perla af skär
poesi, begärdes da capo. Minst tacksamt
syntes oss det sista numret i cykeln, Adils
gästabud. Utförandet af det hela lände
såväl ledaren, hr Henrik Möller, som de
medverkande i allo till heder.
Konserten var besökt af 1,200 personer.

Torsdagen den 30 April gäfvo de
danske qvartettspelarne, herrar Anton

Svendsen, Nicolai Hansen, Christian
Petersen och Frans Neruda sin tredje soaré
för kammarmusik. Oaktadt åtskilliga
ogynsamma omständigheter var salongen
fyld af en åhörareskara, hvars förtjusning
tycktes växa med hvarje gång, vi här få
höra denna frejdade qvartett. Hr
Neru-das violoncellspel är för väl kändt för att
behöfva några vidare rosor, och i hr An- ,
ton Svendsen eger denna qvartett en
primo-violin. hvars nobless och finhet både
i uppfattning och utförande ställer denna
qvartetts prestationer på höjdpunkten af
sannt konstnärsskap. Programmet upptog,
förutom Schuborts d-moll qvartett, andante
och Scherzo af Rubinstcin, Ludvig
Normans sista qvartett a-dur, hvarur
andan-tet gafs vid hans jordfästning. Det
entusiastiska bifallet lönades med ett nummer
utom programmet, ett scherzo af
Cheru-bini. Det var en glädje för Normans
vänner och beundrare här nere att se hans
minne så hodradt och att kunna
konstatera, att hans sista verk stå i jemnhöjd
med det bästa han skapat. —t.

__ _

Fröken Bertha Wichman, bekant för
vår publik sedau hennes engagement vid
operan härstädes, har under längre tid
vistats i utlandet och nyligen uppträdt
på teatern i Wismar som donna Anna i
»Don Juan» och utfört titelpartiet i
»Fi-delio». Kritiken slösar på henne det
största beröm och Mccklenburger
Tagc-blatt anser »hennes konstnärliga talang
stå på höjden af sin utveckling».

På Kgl. teatern i Köpenhamn har
altsångerskan fröken Dons debuterat som
Azuccna i »Trubaduren» och gjort stor
lycka.

En ung norsk »pianistinde», fröken
Hanka Schjelderup, har gjort uppseende
såsom sådan i Paris. Le Figaro råder
henne att snart skaffa sig ett annat
familjenamn, hvilket icke narrar den, som
skall uttala det, till att — nysa.

Den i flera in- och utländska
tidningar synliga berättelsen om att engelske
komponisten Jul. Benedict skulle ha
af-lidit har befunnits ogrundad. Den gamle
komponisten har träffats af en svår
sjukdom, men ännu ej af döden.

Paris. Christina Nilsson, som nyligen
med oerhörd framgång uppträdt i London, !
lät den 9 Maj för första gången efter j
lång mellantid höra sig i Paris och firade
då en glänsande triumf. Hon sjöng på
Trocadéro å en konsert till förmån för
en asyl för blinda. Genast vid första
framträdandet på konserttribunen helsades
hon med starka applåder, hvilka dock
föreföllo svaga mot dem, som följde efter
hennes utförande af Rossinis
»Inflamma-tus.» Den stora Trocadéro-salen med
dess 6,000 åhörare liknade ett haf i
uppror, och det torde knappast ha funnits
någon enda af de närvarande, som icke
på det kraftigaste bidrog till bifallsstor-

men. Fem gånger iuropad, sjöng hon
utöfver programmet juvelarian ursFaust»,
hvilken artighet belönades med en ny
bi-fallsåska under flera minuter.

Konsertens slutnummer utgjordes af
Gounods nya oratorium, »Gallia», som
anfördes af mästaren sjelf, och hvari
Christina Nilsson utförde det förnämsta
sopran-partiet. Och hvarje gång hon sjöng växte
bifallet i styrka, tilltog entusiasmen,
under det att tribunen formligen
öfversål-lades mod praktfulla buketter, vid hvilka
voro fästa visitkort, bärande namnen på
medlemmar af den högsta Paris-soeictetcn.

Före konsertens början hade Christina
Nilsson befunnit sig i ett mycket nervöst
tillstånd vid tanken på att snart åter stå
inför den kritiska verldspublik, för
hvilken hon icke på länge sjungit. Men som
af ofvanståeudc framgår, var hon redan
efter det första numret viss om sin
seger, gestaltande sig till en af de största
triumfer, som hon någonsin upplefvat.

Bländande slön var hon äfven denna
dag i sin praktfulla toalett af brocat lilas
med upphöjda silfverbroderier på lif och
kjol.

Bland de öfriga vid konserten
medverkande belönades äfven herr Theodor
Björksten med rikligt bifall.

Trocadéro-salen var rikt prydd med
flaggdekorationer i de svenska och franska
färgerna.

Efter konsertens slut hade en väldig
folkmassa samlat sig utanför
Trocadéro-palatset, hvilken, då Christina Nilsson
trädde ut, helsade henne med skallandc
hurrarop.

— I ett bref från fru Marchesi till
»Siguale» berättas att den komiska operan
»Chevalier Jean», af Jonciéres vunnit
mycket bifall och ger goda hus. En ny
tenor Lttber och en af fru M:s elever
Emma Calvé ha eröfrat publikens
ynnest, och i synnerhet ett af den senares
nummer »Bikten» slår mycket an.
Operan tros komma att resa veriden rundt.
Samma bref talar om M:e Krauss
(hennes förra lärjunge), som i »Rigoletto»
firar triumfer mod sin brillanta koloratur.
Denna parisernas högt uppburna
primadonna, som sades vara undanträngd af
fru Fides Devries, tyckes alltså
fortfarande stå i lika hög gunst hos publiken.
Om Marie van Zandt, som ej kan fägna
sig åt samma lycka utan fått lemna Paris
och för nästa säsong erhållit lysande
engagement i BrUssel, yttrar hon att denna
nyligen och senast i »Lakmé» så
entusiastiskt hyllade sångerska stött sig både
med sina kamrater, publiken och pressen
genom kapriser, oförsigtiga yttranden och
ofta inträffande återbud i sista stund.
Moralen i denna historia, säger fru M.
är följande: »hvarje sångerska bör blanda
sitt vin med vatten och lefva stilla och
blygsamt i sin lycka.»

Den 11 Mars gaf fru Marchesi i Salle
Erard sin årskonsert till förmån för
»Association des artistes musicicns» och
biträddes dervid af de framstående
konstnärerna M:c Marx (pianist), hrr Bttrger
(violoncel!.),Taffanel (ttöjtist) och Perugini

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1885/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free