Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
SVENSK MUSIKTIDNING.
på samma bas som dur-anslaget, men
moll-ackorden halva, såsom vi förut sagt,
liten ters i stället för stor, sålunda ess
och ass i stället för e och a, men fjerde
ackordet är lika för bibehållandet af
in-ledningstonen (här till c-moll), så att i
detta ackord begge parallelskalornas (Ess
och c) inledningstoner förekommer:
tersen
9«–-
■-#-
Fingersättningen
ackordens.
Närmast beslägtade (egande de flesta
gemensamma toner) med en tonart äro
tonarterna som börja med dennes qvart
och qvint, likaså parelleltonarterna samt
dur- och moll-tonarter med samma
begynnelseton. Så är en tonart närmast slägt
med näst föregående och näst
efterföljande. C-dur sålunda närmast slägt med
.F-dur, G-dur, a-moll, c-moll; Z)-dur med
G-dur ocli yl-dur, //-moll, d-moll o. s. v.
Efter säkert inlärande af tonarternas
anslag^ackord, må lärjungen öfvas att i
4:e rummet insätta
dominanlseptimackor-det genom att till det förutvarande
dominantackordet tillägga septimatonen, som
är underdominanten (bär tonen f, =
anslagets andra baston). Detta septimackord
bildas af treklangen på skalans qvint med
Ac-
?>
-gf }
l:a.
Z:a,
I
3:e ställningen.
tillägg af liten ters, alltså ulgöres det i
-fi J—
C-dur af ä \ • Delta har sålunda
4 lägen, dem lärjungen bör öfva sig att
laga ut. Det vigtiga septiinackordet är
en dissonans, som ej tillfredsställer vårt
öra förr än det upplöser sig i tonartens
treklang. Vid öfvergång frän en tonart
till en annan leder oss den senares
septimackord lätt till treklangen på dess
hufvudton, förmedlande öfvergängen
mellan dem. Septiinackordet är lika för
dur-och moll-skala på samma ton, t. ex. för
C-dur och c-moll.
Ett annat vigtigt ackord, som
lärjungen har lätt att lära sig och hvars klang
är karakteristisk är det förminskade
septiinackordet (af nyare teoretici
an-sedt för ett litet nonackord). Det är
sammansatt af tre små terser, består
sålunda af fyra toner och har alltså lika
många lägen samt kan ha tre ställningar.
Utan vidare harmoniska funderingar öfvcr
detsamma kalla vi det till lättnad för
nybörjarens uppfattning deraf:
småters-ackordet, och taga till grundton förde
särskilda ställningarne c, ciss och d;
nästa halfton ess eller diss hör till första
ställningen, alldenstund det blott är l‘/4
tons afstånd mellan ackordets toner,
k ordet framställes här sålunda:
emedan vi för hvarje lon i ackordet,
hvilken sankes en half ton, erhåller ett
septimackord, som leder oss till nya
dur-och moll-tonarter. En tablå deröfver
skall framdeles här blifva meddelad.
Att ingå i närmare betraktande af de
särskilda kapitlen och punkterna i
pianoläran är ej afsigten med denna
artikel-följd. Jag har endast med den velat
lenma en rationel basis för den första
undervisningen, en metod, som
grundligare, genare och lättare, än den (eller
de) som af gammal vana gemenligen följes,
leder till målet, och hvilken jag sjelf
be-pröfvat såsom häst. Må nu den, som
finner den rationel och pedagogiskt riktig,
göra bruk af densamma; jag tror att det
skall ske till båtnad för så väl läraren
som lärjungen. Jag torde vidare
återkomma till det rika ämnet under
årgångens fortsättning. Fr. H.
Den af —t utsatta Pristäflingen.
Jnoin den till 1 Juni bestämda tiden för
ls‘ inlemnande af täflingskompositioner ha
följande fyra sådana jemte namnsedel
blif-vit insända:
af E—t 181 ^85: melodier till
psalmerna 5, 88 och 77;
utan signering: melodier till ps. 88
och 77;
med motto: »Sången är af sorg
upprunnen» etc: »Herre förbarma dig», »Med
dig vare ock Herran» och »Amen»; af
sign. »C. Hess: mel. till ps. 5, 77, 88
samt förkortadt »Kyrie», »Med dig vare
ock Herran» och »Amen.»
Pluraliteten af prisdomarena, hvilka
utgjorts af Direktörerna Joh. Lindegren,
C. R. Humbla och Albert Lindström, har
icke ansett något af det insända värdt det
i enlighet med prisuppgiften bestämda
priset. Dir. Humbla har ej gifvit pris åt
något af det insända. Dir. Lindström
har ansett följande förtjena pris: »Kyrie»,
»Med dig vare ock Herran» samt »Amen»
i V, takt af mottot: »Sången» etc. samt
psalmerna 77 (dock ej med de i 1)
föreslagna harmonierna) och 88 med 1) ad.
libit. och föreslagna takterna b och c.
Dir. J. Lindegren har gifvit vilkorligt pris
åt G. Hess’ »Herre» samt Mention
liono-rable åt densammes »Amen» i c-dur.
De insända priskompositionerna kunna
jemte ouppbruten namnsedel återfås efter
anmälan hos Svensk Musiktidnings
redaktion.
Det kan omöjligen vara musikens
uppgift att förvåna genom ledighet i fingrarna
eller att visa huru intetsägande
obetydligheter kunna utföras pd ett underbart
sätt. — Och likväl förödas ofta tid,
penningar och helsa för att inöfva det tomma
och intetsägande. thibaut.
Alltefter som ackordets toner äro höjda
eller sänkta kan det skrifvas på Ilera sätt
och är mycket användbart vid modulation
(öfvergång från en tonart till en annan),
Man bör komponera så, att musikens
intryck stannar qvar i åhörarnes hjertan.
HAYDX.
Om vilkoren för en Svensk
Musiktidnings bestånd.
»et torde vara en bekant sak att flere
försök med utgifvande af en Svensk
musiktidning blifvit gjorda, men att
företaget gång på gång strandat af brist på
uppmuntran från allmänhetens sida. Det
kunde vara intressant nog att lemna en
historik öfver alla dessa försök, och vi
torde framdeles komma att göra det
fullständigare ; vi vilja nu blott nämna denna
tidnings närmaste föregångare. Dessa
hafva varit »Ny Tidning för musik»,
redigerad af W. Bauck (1853—57),
»Tidning för Teater och musik» under
medverkan af Norman och Rubenson (1859),
samt »Teater och Musik», utg. af J.
Grön-stedt och redigerad af Edv. Bäckström
och »Necken Svensk Musiktidning»,
utgif-ven af Alfr. Lindgren, af hvilken sista
tidning en årgång utkom 1880, året
innan »Svensk Musiktidning» började
utgif-vas. Af dessa under loppet af 30 år gjorda
försök att skaffa vårt land musikalisk
lektyr finna vi den först nämda existera i
5 år, den derpå följande lefde endast ett
år och den af Grönstedt utgifna icke ens
så länge. Denna var, som man torde
erinra sig, till formatet liten och lockade
med porträtt och originalmusik af svenska
komponister i hvarje nummer. Också
kostade den från Juli till årets slut 7 kr.,
50 öre pr lösnummer. Den förstnämda
illustrerades ej, hvarken af porträtt eller
musikbilagor, och kostade, ehuru mindre
än denna tidning, ändock 6 kr. 75 öre
— och detta för 30 år sedan, då
penninge-värdet var dubbelt större än nu. 1
jem-förelse med ofvannämda tidningar måste
Svensk Musiktidning med sitt stora
format, sin utstyrsel med porträtt och
musikpremie af prisbelönt musik, äfven med
afseende på att några af nämnda
tidningar voro veckotidningar, anses för den
billigaste af dem alla, ett vilkor som
faller tungt i vågskålen beträffande
framgången hos allmänheten. Gifva vi akt på
utländska musiktidningar, af hvilka de
tyska äro talrikast, så äro nästan alla
sådana, ehuru ej illustrerade, dyrare än vår.
Neue Musikzeitung, som utgifves två
gånger i månaden, försedd med porträtter
och musikbilagor (dock ej till hvart
nummer), är mycket billig, men innehåller
mest noveller af mindre strängt historisk
halt och har naturligtvis ett stort fält för
sig i »Das grosse Yaterland» samt
upptager mycket annonser. »Musikbladet»,
som utgifves i Kjöbenhavn med 8 sidor
i hvarje veckomunmer utan illustrationer
och musikbilaga, kostar 6 kr. pr år och
utgifves af musikförläggaren Hansen.
»Nordisk Musiktidende», som utgifves i
Christiania, räknar i år sin 6:e årgång. Den
utgifves en gäng i månaden, till
formatet mindre än Svensk Musiktidning, stor
tvåspaltigt oktav om 16 sidor hvarje
nummer, försedd med porträtt och
musikbilaga i samma format till hvarje nummer.
Den utgifves af musikhandlaren och
instrumenthandlaren Carl Warmuth och
kostar endast 3 kr. pr år, ett pris, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
