- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 5 (1885) /
127

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hr Björkstens milda, »söde og blöde»
sa-longstenor rönte i både värdenunimer och
slagdängor också sin andel af
enthusias-mcn ocli lir Fischers violoncell fylde
pauserna mellan hufvudnuniren med ganska
framstående talang.

A idare är att o ni förmäla frk. Anna
Petterssons lilla tokroliga soirée, derifrån
jag kan förvåna med underrättelsen att
frk. P. uppträdde som — Webers Agatha

— likvisst endast i 2:dra aktens duett.
Anna sjöngs af frk. Sigrid Arnoldson,
som vann lejonparten af qvällens bifall
genom sin numera ganska godt utvecklade,
väl timbrerado mezzosopran, sitt liffulla,
pointerade föredrag och sitt anslående lilla

— skälmeri. I en Chopintnazurka gaf

hon derjeuite prof på sina framsteg i
danskonsten, var jag nära att säga,
koloratursång skulle det vara. I Offenbachs
lilla, relativt oskyldigt pikanta »Bagatells
slog den älskvärda soireegifverskan ut sin
bästa trumf och — triumf, att spela ung
viveur, fru Cysch gaf en Judic-rol med
sin deruti långt drifna talang och den
unga studentpubliken var öfverlycklig
öf-ver så mycket vackert! Aucun.

Ockelbo den G Oht. 1885.

Förliden söndag hölls konsert i
kyrkan härstädes af fru Kristina Boos född
AA’iekmann, som idkat sångstudier i Neapel
och Paris.

De verkligt goda saker, som hennes ,

program hade att bjuda på, utfördes på

det sätt, som man kan fordra af den

verkligt bildade konstnären. Utom det

att hennes röst har en vacker klangfärg

och en varm timbre, så är den äfven af


stort omfång, med jemn och fyllig into- |
nation hela registret igenom — just
passande för en sådan lokal som vår stora,
prydliga kyrka, som nu visade sig vara
fullt lämplig till konsertsal. Konserten
var besökt af mellan 2 — 300 personer

— mest allmoge — som med rörande

enfald uttalade sin belåtenhet med och
tacksamhet för det tillfälle till sann
vc-derqvickelse som var dom genom denna
konsert beredt. Måtte flera goda
sångkonstnärer, likt fru Boos, nedlåta sig att
äfven på rama bondlandet gagna med det
pund som blifvit hvar och en af dem
förlänadt! Det skulle visserligen ej blifva
olönt. J. F. L.

Fröken Gina Oselio (As) berättas
vara engagerad vid operan i Budapest
frän 1 Okt. 1886 mot ärligt honorar af
15,000 kronor. För delta spelår är
fröken Oselio engagerad vid teatrar i
Spanien och Italien.

I)e kringresande teatersällskapen
befinna sig vid oktober månads ingång:
Berndts i Norrköping, Carlbergs i
Karlskrona, Fröbergs i Trondhjem, Hanssons
i Sala, Landegrens i Hernösand, Bjarne
Lunds i Jönköping, Nymans i Malmö,
Banfts i Kristiania, Kylandors i
Östersund, Sjögrens i Linköping (från den 4
oktober), Smitts i Uddevalla, Stieglers i

Arboga och Sundvalls i Söderhamn.
Rydbergs sällskap, som senast besökt Borås,
börjar nu sin verksamhet å Göteborgs
stående teater. Ett förut ej omtaladt
sällskap, det Stjernbcrgska, har
uppenbarat sig i Luleå, der det den 1 oktober
skulle börja efter en framgångsrik sejour
i Piteå.

––4–-

Musikbladet Figaro, utgifvet på k.
hofmusikhandelns i Köpenhamn förlag,
föranstaltade för någon tid sedan en
pristäflan mellan skandinaviska
komponister, till hvilken ej mindre än 43 arbeten
inlemnats. Sedan prisdomarnc, livilka
utgjorts af hrr Fr. Rung, Beehgaard och
Otto Mailing, granskat dem, liafva de
den 12 d:s i skrifvelse till
hofmusikhan-deln meddelat sitt utslag, ur hvilket vi
meddela följande:

Bland de insända kompositionerna ha
vi ieke funnit något arbete som kan
sägas fullt uppfylla do i inbjudningen
upp-stälda vilkoren, och vi kunna derför icke
föreslå något arbete till premieutdelning.
Deremot finna vi anledning till att
sär-skildt framhålla dels ett häfte
pianostycken, under märket »llococo», såsom
värdefullt i musikaliskt hänseende, men som
ieke uppfyllor det faststälda vilkoret att
vara »under medelsvårighet», och dels att
nämna de två första sångerna af häftet
»4 Sange i Folketone» (motto: »Ja, for
at vfiidc») såsom särdeles lyckade arbeten.

Faris. Gabriello K raus,
pariserope-rans firade primadonna, lemuar Paris med
detta års slut och bosätter sig i Milano.
Hon tänker dock sedan gifva gästroler i
Frankrike, Holland och Belgien.

— Emma Nevada, den
amerikanska sångerskan, som gjort så stor lycka
i Paris, gifte sig derstädes d. 1 okt. med
Dr Palmer från London. Frän d. 15
okt. är hon engagerad för en stor
kon-sorttourné i Amerika.

— Bouffes Parisien har gått
under klubban och inropats af dun berömda
operettdivan mad. Ugalde. Teatern har
sålunda blifvit räddad åt sin gamla
bestämmelse. Efter Offenbachs död gick
det mer och mer baklänges med denna
teater och åtskilliga direktörer ruinerade
sig på densamma. Man får nu se om
mad. Ugalde kan upprätthålla detta
»klassiska» hemvist för operetten.

— Madame Judics praktfulla
toaletter, som skola användas vid hennes
tournée i Amerika, utgöra samtalsämnet
i Paris. För 15 roler, i livilka hon skall
uppträda, har hon bestält 50 de
dyrbaraste kostymer, livilka kräft en
utvidgning af syartistens atelier.

Trouville. T am ber li ek, den gande
berömde tenoren, har ännu en gång låtit
höra sig å en välgöreuhetskonsert
härstädes. Den 65-årige sångaren skördade
naturligtvis det rikligaste bifall.

–-1–-

Tiovdon. Fru Weldon, Gounods
bekanta antagonist, om hvilken vi i förra
numret talade, kommer att beträda see-

nen i Birmingham och spela hufvudrolen
i en melodram »Not alone», som hon
författat under sin sex månader länga
fängelsetid.

––4–-

Briissel. T lid å t r e de la Monnai

härstädes kommer att hädanefter kallas
Thdåtre de 1 Opera, sedan det
närbelägna mynthuset fått ge vika för ett nytt
posthus.

Antwerpen. Operasäsongen här har
börjat under sorgliga auspicier. Första
föreställningen var högst tumultuarisk.
Knappt hade ridån gått upp förr än med
hvisselpipor, skrän och oväsen tillstäldcs
en vild demonstration mot direktören
Coulon. Denne har måst lemna sin plats
och efterträdts af Mr Gally, förut
direktör vid teatern i Liittich. Utställningens
andra och tredje »festival» af socidtd de
musii|ue har egt rum; vid den senare
medverkade Teresina Tua.

Rotterdam. Den tyska operan här
firar i denna manad sitt 25-arsjubilcum,
hvarvid uppföres »Don Juan», med
hvilken operan öppnades d. 5 sept. 1860.
Den hade då titeln »hoogdcutsche opera»
och stod under financiel ledning af en
komité samt hade till direktör E. de Vries,
som ursprungligen var dekorationsmålare
och fortfor att fungera såsom sådan, äfven
sedan han blef direktör, ända till 1866.

Wien. Den 26 sept. gick
»Lohen-grin» öfver hofoperans scen för 150:de
gången. Operan gafs här för första
gången 1858 och upplefdc till 1869 63
föreställningar i gamla operahuset. På det
hela taget har operan sålunda gifvits här
2 13 gånger.

— Pauline Lucca har återvändt från
Paris till Wien, men sjuklighet hindrar
honncs tjenstgöring vid operan tills vidare.
I Paris, der hon för Massenet studerat
hufvudscenerna i hans nya opera »Cid»
(hvari hon skall uppträda i Wien), har
hon varit mycket feterad, och före hennes
afresa gåfvo teaterns notabiliteter tn. fl.
för henne en soupé, som bevistades af
hennes man baron von Wallhofen samt
Massenet, Meilhac, Carvalho och
Mierz-winski m. fl.

— Den 22 sept. förmälde sig i AAien
fröken Maria Bianea Elisabetta de
Ca-strone, dotter till herr och fru
Marchcsi-Castrone, med baron Alexander Poppcr de
Podhragy.

— Hofoperaorkcstern härstädes har
den högsta stämningen bland alla
europeiska orkestrar, till stor olägenhet för
sångarena. Nu skall ändtligon denna sak
afhjelpas och ny diapason införas med d.
1 jan. 1886. Kostnaden för regleringen
af A belöper sig, alldcnstund nya
träd-och blåsinstrumont måste anskaffas, till
cirka 4,500 gulden.

— Beethovens och Scliuborts
jordiska qvarlefvor komma att flyttas frän
AVähringer-friedhof till Ccntral-friodhof
och den der för berömda män bestämda
platsen. Kistorna äro redan färdiga. Båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1885/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free