Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wagner-Devrient, dramat, sångerska, y i
Berlin, 80 år.
Weber, Edmund, pianist och komponist,
f. 1838 i Strassburg, T derst. 9/a-
Wieek, Albin, musikpedagog, f. 1821, f
8I/|0 i Dresden.
Widén, Jonas, tenorsångare, kyrkoherde,
t ’V.o, 55 år.
Zarembski, Jules, konservatorielärare i
BrUsscl, pianist och komponist, f ■
Schitomir 34 år.
Zink, A, tenorsångare i Köpenhamn, f
ders tii des.
Från Scenen och Konsertsalen.
M|l^ Stora Teatern.
15. Bizet: (’armen (Carmen, José: fru Edling,
l,r Klocd, fortf. deb.;
Esea-millo: hr Forstén).
1 19. » » (Carmen: frk. Almati-Fich
l:a uppträdandet).
20. o » (Carmen: frk. Almati-Fich;
sniugglarhöfdingen: hr
Rosén).
10, 18. Massé: Paul och Virginie (frk. V.
Andersson).
21, 23.
25, 30. » ii (Virginie: frk.
Grabow).
17. Halévv: Judinnan (Rachel, Eudora; frkn.
(irabow, Ek; Eleazar, Eeopokl, Kard.
1’rogni, Ruggiero: hrr Sellman, Torslmv,
Strömberg, Lumlqnist).
20. Xaumann: Gustaf Vasa.
2-1. Wagner: Kemi, Den siste folktribunen,
stor opera i 5 akter (Rienzi. Stef.
Co-lonna, Orsini, Raimondo, Baroncelli. Cecco
del Vecchio: lirr Sellman, Strömberg,
Lund-quist, Grevillius, Ohlsson, Sellergren; Irene,
Adriano Colonna, fridshärolden: frkn. Ek,
Wellander. Karlsohn).
27. G:e Symfonikonserten.
28. (lounod: llomeo och Julia (frk. Ek; Lo-
renzo: hr Sellergren).
Nya Teatern.
10, 20. Offenhaeh: Fortnnios risa.
24—31. Genée: Nanon, kom. operett i 3 akter
af F. Zell, öfvers. af E- Wallmark
(Xa-non 1’atin. Xinon de l’Enclos, Gaston,
Xinons page: frk. Sjöberg, fm Cvsch, frk.
Lund; marquis d’Aubigné, mar(|uis de
Marsillae, vieomte de Marsillae, Abbé La
Plätre: hrr Castegren, Ringvall, Svedlierg,
Gardt). l:a ggn.
Södra Teatern.
24, 28. Hervé: Lilla Helgonet (Denise: frk.
A. Petterson).
29—31. Audran, E., Stora Mogul,
opora-bufl:l i 3 akter af Chivot & Dum, öfvers.
af E. Wallmark (Irma, prinsessan
Benga-line: frk. A. Petterson, fru Jensen; prins
Mignaponr, Xieobar, Joei|iielet, kaiiten
Crakson; hrr Rundqnist, Wagner,
Bergström, Abjömson).
Vetenskapsakademiens hörsal.
23. Marie Wieéks Sclmmann-konsert.
Musikaliska Akademien.
26. Konsert af dc k. engelska klockspel arne,
(The royal Hand-bell-ringers: hrr AV. och
II. Havart, A. Berridge och T. AVilliams;
direktör: Duncan S. Miller).
Berns’ Salong.
23. Au g. Meissners benelice-konsert.
25. Ossian Hamrins musikal, deklam. matiné.
28. Maria Laurins matiné.
Stora Teatern har åter upptagit
Halé-vys »Judinnan» med samma rolbesättning,
som då operan senast gafs hos oss i slutet
af November förra året, med undantag af
att herr Torslow nu innehade prins
Leopolds rol. Detta Halévys förnämsta
operaverk (först gifvet i Paris 1835) har ett
par decennier tillhört vår första scen och
väcker alltid intresse genom sin stort
anlagda, i många fall gripande ehuru något
tungt pompösa musik. Hufvudrolerna äro
i ganska goda händer, särskildt förtjena
de båda hufvudpersonerna, fröken Grabow
och herr Sellman, allt beröm. Hr
Torslow skötte äfven sitt parti ganska
tillfredsställande, om än röstresurserna ej
numera äro fullt tillräckliga för rolen.
Det säges att fröken Grabow skall med
detla spelår lemna scenen; man kan ej
annat än beklaga om så sker, då man
dermed går miste om en talang af så
hög rang, som särskildt hennes utförande
af Rachels parti ådagalägger. Fröken
Grabow har nu också låtit höra sig som
Virginie i Massés opera och mottog äfven vid
detta tillfälle rikt erkännande af publiken.
I Wagners »Rien/.i» har herr Sellman
fått en ny rol, hvilken likasom Eleazars
i Judinnan visar hans stora dramatiska
begåfning och äfven livad sångpartiet
beträffar gör honom heder, helst som dessa
båda roler kräfva en förmåga af första
ordningen och herr Sellmans
konstnärs-skap ännu står under utbildning.
Uppsättningen af Rienzi är mycket praktfull
och särskildt utmärker sig i detta
afse-ende 2:a akten, hvars musik äfven torde
taga priset i operan. Fröken Ek gaf en
vacker framställning åt Irenes parti,
fröken Wellander tillfredsstälde oss mindre
som Adriano Colonna än i föregående
roler; ett väl skarpt markeradt minspel
störde intrycket af framställningen. De
svåra körerna utfördes med berömvärd
ensemble och kraft.
Fröken Almati-Fich, som förut med
ovanlig framgång uppträdt på utländska
scener, i Berlin, Pest, Köpenhamn och
| senast före sin hitkomst i Hamburg, har
nu låtit höra sig här hos oss i en af
sina förnämsta roler, Carmens i Bizets
opera af samma namn. Fröken Almati
har i denna rol en medtäflarinna å vår
scen i fru Edling, som både till röst och
spel vunnit välförtjenta lagrar i denna
rol, och vi kunna ej finna att hon blifvit
öfverträffad af vår nya Carmen. Fröken
Almati väckte emellertid rätt mycket
intresse så väl genom sitt efter sin
uppfattning väl genomförda spel som för sin
särdeles i mellanregistret och de lägre
tonerna välklingande och stora röst samt
om en mycket god skola vittnande
sång-föredrag. Då vi snart få höra fröken
Almati i en annan af hennes hufvudroler,
Azucenas i »Trubaduren», torde vi få
tillfälle att yttra oss mera om fröken
Almatis talang än hvad som nu af
bristande utrymme är möjligt. Naumanns
»Gustaf Vasa» har ännu en gång
fram-trädt på scenen, detta af särskild
anledning till firande af Svenska Akademiens
100-årsjubileum.
Samma afton som reprisen af »Rienzi»
skedde å Stora teatern hade Nya teatern
att bjuda en större nyhet, nämligen
Richard Genées komiska operett »Nanon»,
hvilken mottogs med mycket bifall af en
fullsatt salong och sedan har gifvit fulla
hus. Libretton till denna operett är ganska
roande och musiken innehåller flera vackra
ehuru ej särdeles originela saker. Man
känner i den väl igen det moderna tyska
operettmaneret. Genée är nämligen ej,
såsom hans och pjesens namn tycks
an-gifva, fransman, utan äkta tysk, född
1823 i Danzig och bosatt på en villa
nära Wien, der han, efter att ha varit
kapellmästare vid (lera tyska teatrar, nu
slagit sig i ro, egnande sig åt
komposition och textförfattarskap. Rolerna å Nya
teatern gåfvos efter der varande resurser
på bästa sätt. Fröken Sjöberg har med
Nanons rol ytterligare höjt sig i publikens
gunst. Hennes täcka och friska utförande
af densamma kan ej annat än verka i
hög grad anslående och äfven hennes
utförande af sångpartiet är förtjenstfull. En
god handräckning har teatern erhållit i
fru Cysch, hvilken som gäst uppträder i
Ninons rol. »Stora Mogul» af Audran
är Södra teaterns nyhet. Naturligtvis
har densamma lockat fulla hus sedan den
framträdde första gången <1. 29 Mars.
Fröken Anna Petterson lär, som vanligt,
sköta den qvinliga hufvudrolen på ett
mycket tillfredsställande sätt. Då Södra
teaterns styresmän ej beredt oss tillfälle
att bevista denna premiere, kunna vi ej
närmare referera densamma.
Den 6:te symfonikonserten å Stora
teatern, som efter vanligheten gafs inför en
fullsatt salong, inleddes med Haydns
Symfoni C-dur op. 83, hvarpå följde,
troligen som en gärd åt den nyligen aflidne
skalden Edvard Bäckströms minne, hans
ballad Sten Sture, komponerad för
tenorbaryton oeh orkester af Fritz Arlberg,
hvilket nummer föredrogs af herr
Landquist, åt hvilken den är tillegnad af
komponisten. Denna förut här gifna ballad
är ett arbete af rätt stort intresse,
fördelaktigt vittnande om komponistens förmåga
att frambringa harmoniska och orkestrala
effekter, hvilka stundom framträda väl
dominerande. Balladen sjöngs med uttryck
och kraft och väckte mycket bifall. Griegs
Melodier för stråkorkester; »Hjertesår»
och »Våren» (op. 34) äro förut bekanta,
sedan de under Ludv. Normans anförande
gåfvos på en påskkonsert 1882, och egde
nu som då samma förmåga att tjusa
publiken med sina intagande melodier.
Kon-serterns hufvudnummer, Joachim Raffs
storslaget geniala programsymfoni (op.
153) »I skogen», afslutade aftonens rika
musiknöje. Då densamma senast gafs hos
oss d. 1 Mars 1884, hade vi tillfälle att
yttra oss om detta intressanta verk såsom
ett af de förnämsta på den nyare
instrumentalmusikens område. Att närmare
skildra detsamma måste vi här afstå ifrån.
Alla dess tre afdelningar: 1) Om dagen:
allegro (intryck och känslor); 2) 1
skymningen : largo (drömmeri) och allegro assai
(dryadernas dans); 3) Om natten:
allegro (nattens stilla lif, vilda jagten,
daggryning) innehålla så många skiftande
poetiska tonmålningar, att man skulle kunna
skrifva en hel broschyr om hvad som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
