- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 6 (1886) /
127

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 fröken Ellen Nordgren, elev af
konservatoriet och som sedan gjort
sångstudier i Paris, lärde man känna en
be-gåfvad sångerska med rätt stor röst af
behaglig klangfärg oeh jemn utbildning,
hvarjemte både val och föredrag af
hennes sångnummer var i allo godt. Någon
mera utbildad teknisk färdighet hade hon
visserligen ej att i dessa ådagalägga, ännu
har hon ej heller afslutat sina studier,
men föredraget var uttrycksfullt och
behagligt samt fritt från manér. Fröken
N., som har sitt föräldrahem här i
Stockholm, torde framdeles blifva en god
acqvisition för vår operascen, utrustad
som hon är med präktig både figur och
röst samt äfven, som det synes, med
dramatiska anlag. Hon ackompagnerades
förtjenstfullt af fröken Eva Lagergren
och föredrog Fides-arian ur »Profeten»,
sånger af Heise och Baeker-Gröndahl, en
folkvisa samt Hallströms »Fjäriln» och
»De rosor och dejeliga blader» ur
»Hertig Magnus och sjöjungfrun». Herr
Lejd-ström föredrog mycket uttrycksfullt
Södermans »Yärfningen» m. m. och herr Brinck
spelade solosaker för piano, deribland
några egna kompositioner, impromtu och
vals, rätt anslående.

Pianoläraren herr Fedr. Petersons
föredrag om pianospelet var,‘ underligt nog,
fåtaligt besökt; troligen till följd af de
många konserterna. Detsamma innehöll
flere goda råd angående undervisningen,
såsom t. ex. angelägenheten af att anlita
pedagogiskt dugliga lärare för barnen, och
om utbildandet af elevernas öra,
hvarjemte redogjordes för de olika anslagen,
hvilka åskådliggjordes genom
musiknummer.

Från in- och utlandet.

Direktör Willman har nu återkommit
från sin utländska resa. som föranledts
af hr Willmans inbjudning till
öfverva-rande af hofteaterns invigning i Schwerin.

En ny ballettmästare lär kgl. operan
komma att erhålla i hr Emil Hansen,
solodansör vid k. teatern i Köpenhamn.
Af de 11 ordinarie ballettmästare, som
från operans stiftelse varit anstälda vid
densamma. ha endast 2 varit svenskar, näml.
Louis Deland (1809—10, 1818—20, född
i Stockholm, men af tysk börd) samt
Anders Selinder (premierdansör 1829—46).
Af de öfriga voro 5 fransmän, 3
italienare, 1 wienare och 1 dansk (hr Lund
1856—62). Tillförordnade ballettmästare
af svensk börd hafva varit P. E.
Wall-quist och den bekante »groteskdansören»
P. J. V. Pettersson.

Till symfonikonserterna d Stora
teatern vidtagas redan förberedelser. Den
första af dessa lär på visst sätt blifva en
musikfest öfver Frans Liszt och
programmets hufvudnummer lär komma att blifva
hans stora symfoniska tonskapelse »Tasso»,
hvilken ej uppförts här förut.

En ny tenor för vår opera lär man
tänka på att engagera, och då vårt eget
land ej anses kunna prestera en sådan,
säges dir. Willman under sitt besök i
utlandet tänkt se sig om der efter en
sådan, hvilken säges i de fall, då hr
Od-maun af sjukdom är hindrad tjenstgöra,
vara nödvändig för att hålla repertoaren
uppe. Engagerandet af utländska tenorer
har emellertid visat sig mycket vanskligt
och torde knappast vara välbetänkt just
nu, då kgl. operans öde hänger på ett
hår, d. v. s. på nästa riksdags beslut i
teaterfrågan. Till dess torde vara
klokast att röra sig med de krafter man har
i den vägen. I hr Sellman hafva vi ju
nu en ganska användbar tenor vid sidan
af hr Odmann, och den unge lofvande
sångaren hr Bratbost bör väl också snart
kunna åtaga sig tenorroler af den
betydenhet (åtminstone t. ex. i »Konung för
en dag» o. d.), att han kan bidraga till
sparande af hr Ödmanns krafter. Herr
Ödmanns popularitet lär väl ingen,
kanske minst en utländsk tenor, kunna
ersätta.

–-.|.–

Svenska sångerskor i utlandet.
Fröken Well ander har å kgl. teatern i
Köpenhamn nu äfven uppträdt såsom
Am-neris i »Aida» och i denna rol gjort samma
goda intryck som i »Lohengrin». Fin
annan svenska, fröken Lotten
Arnold-son, liar på Dagmarteatern låtit höra sig
som Denise i »Lilla Helgonet» och enl.
Nationaltidende vunnit en fortjent succés
i denna rol. — Fröken Ida Byström,
som flyttat sina bopålar till ön Réunion,
sydost om Afrika, har der förtjust
åhö-rarne genom sitt uppträdande i »Mignon»,
»Mascotte» (prins Fritellinis rol) o. a.
operetter.

Professor O. Byström, som någon tid
vistats i London för studier i den äldre
kyrkomusiken, afreste till Paris i slutet
af September. I London genomgick han
med legationspredikanten kyrkoherden R.
Fröst såsom nitisk medhjelpare de icke
obetydliga samlingarna af gammal
kyrkomusik, som förvaras i British Museum. Så
vidt professor Byström kunnat se, finnas
dock i England ej så gamla
uppteckningar som i Sverige, hvarjemte den gamla
kyrkosången traditionelt bättre bevarats i
vissa trakter af Sverige, särskildt i
Dalarne.

I England har länge en rörelse —
liknande den prof. Byström söker
åstadkomma i Sverige — för upplifvandet af
den gamla gregorianska kyrkossången gjort
sig gällande. Den uppstod samtidigt med
den s. k. Oxford-rörelsen på det kyrkliga
läroområdet. Och för närvarande
begagnas i icke mindre än trettio af Londons
kyrkor mer eller mindre gregoriansk
kyrkosång.

Under sin vistelse här studerade prof.

B. särskildt den ypperliga kyrkomusiken
i S:t Pauls katedral och i Westminster
Abbey. At prof. Purcell, Händeis
närmaste företrädare som organist i
Westminster, tillmäter professor Byström den

allra största betydelse för den engelska
kyrkomusiken. Förmodligen kommer prof.
Byström att verka för, att denne
kompositör blir mera känd i Sverige än
hittills.

Från Paris kommer prof. Byström
bl. a. att besöka Milano för att studera
den ambrosianska kyrkomusiken, (st. d.)

Fru Pauline Lucca anlände till
huf-vudstaden d. 11 Okt. med södra
snälltåget från Köpenhamn till Stockholm och
gaf här sin första konsert dagen derpå.

Teresina Tua har åter börjat en
konsertturné i vårt land. Sedan hon
kon-serterat i Upsala och de norrländska
städerna samt Östersund, kommer hon att
i November låta höra sig i Stockholm.
Der hon hittills uppträdt har hennes
framgång varit lika stor som vid hennes förra
besök hos oss.

–-+—

Ladislaus Mierzwinski, den berömde
tenorsångaren, som förut sades skola
konsertera här tillsammans med fru Lucca,
kommer innan kort att låta höra sig här
å Musikal, akademiens stora sal.

Andreas Randels minnesvård öfver
hans graf å’ Nya kyrkogården aftäcktes
högtidligen på eftermiddagen den 6 Okt.
i det herrligaste väder och inför en stor
skara af åskådare. Det var 80:de årsdagen
af den värderade tonsättarens födelse som
sällskapet Par Brikoll valt till aftäckande
af denna genom detsamma anskaffade
minnesvård. Sedan sällskapets talrika kör
under direktör Ohlsons ledning afsjungit
den Randelska sången »Ile n sig qvällen
synes höja» framträdde krigsrådet
Malmgren till grafkullen och höll ett anslående
minnestal, hvarefter grafstenen afhöljdes.
Den är 4 alnar hög, af slätslipad grå
marmor, utförd efter en efterlemnad ritning
af Scholander samt prydd med en af hr
Sjöström modellerad porträttmedaljong.
Derunder synes en lyra och Randels
födelse- samt dödsår. Sedan sångarno
derefter sjungit hans bekanta sång »Snabba
äro lifvets stunder», uppläste
premieraktören Svante Hedin af hr S. Kinmansson
författade versar. Äfven revisor
Tammo-lin uppläste ett af honom sjelf författadt
poem. Sångarne afslöto den högtidliga
ceremonien med »Integer vitæ». Flere
kransar nedlades sedan på grafven. Af
tonsättarens närmaste voro en son och en
dotter närvarande.

Vi veta ej om sällskapet P. B.
anmodat Musikal, akademien att deltaga i
i minnesfesten, akademien lät emellertid
ej representera sig vid högtidligheten,
ehuru Randel i 20 år varit lärare i
akademien.

Andreas Randel föddes den 6 Okt.
1806 i Blekinge af fattiga föräldrar.
Tidigt röjdes hans musikaliska anlag, och
genom d. v. kronprinsen Oscars
medverkan fick han tillfälle att 15 år gammal
komma till Paris, vid hvars
konservatorium han i 7 år träget studerade. Han
erhöll 1827 anställning som violist i vårt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1886/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free