Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det sista häftet i slutet upptager rätt svåra
etuder, samt den förträffliga samlingen 76
etuder hörande till Damms pianoskola,
hvaribland särskildt må nämnas de vackra
etuderna af Ralf. Denna samling kan
sägas innehålla medelsvåra saker för
något försigkomna elever.
Med Moscheles etuder komma vi till
mera svåra öfningar; särdeles op. 95 Zur
Entwicklung der Bravour fordrar långt
framskridande, och för detta stadiet hafva
vi ytterligare Bert i nis vackra Etudes
earactéristiques op. 66, besynnerligt nog
ännu icke förekommande i
godlköpsuppla-gor, liksom Bertinis mindre, och nu mera
nästan bortglömda af våra pianister;
sedan hafva vi God ar ds Etudes
caracté-ristiques, Henselts op. 2, 12 Études
earactéristiques de concert, Neuperts
concertetuder och oktavetuder, Chopins,
Thalbergs, Rubinsteins och Liszts.
Salongsetuder af mindre svår beskaffenhet
finna vi i Ravinas 25 etuder samt
dennes lätta och vackra Études
mignon-nes, och de något svårare, med skäl så
omtyckta Jensens etuder op. 82 (3 h.,
Peters 1317 a—b).
Efter etuderna räkna vi sonatinern a
lill de vigtigaste undervisningsverken.
Sådana af lättaste och lättare beskaffenhet
hafva vi af Diabelli (op. 151 och 168),
Krause, Dussek, Borens (op. 81, 6
sonatiner), Reinecke (op. 47 och 98),
Sch mi It, Kulilau, Heller (op. 140 och
147), Raffs Sonatilles (op. 99)
Sonati-ner-alhum (Peters 1233) och
Kleinmi-chels Sonatinen u. Rondos. Bland dessa
instruktiva saker uppräkna vi slutligen 4
händ. musik af Diabelli: op. 149, 28
melodiska öfningsstycken och lians
sonatiner, Berens: op. 62 (3 h.), Schmitts
17 lätta kompositioner, Fexcr: Nordiska
melodier (5 h.), Kuhlau: sonatiner,
Gou-nod: tonhilder, Haydn, Mozart och
Beethoven (4 h.): samlingen God
musik, Löschhorn: op. 51, Tonbilder l
(Peters 1011) ...
Vi afsluta denna uppsats med nästa
nummer, då vi för närvarande icke ega
utrymme dertill denna gång.
En Liszt-autograf. År 1884 voro
Liszt och Rubinstein tillsammans i ett
aristokratiskt sällskap, dä en ung dam
vände sig till den senare med begäran
om hans autograf. Tonkonstnären, som
säkerligen brukade vara öfverlupen med
sådana böner af sina beundrare, tog upp
ett visitkort ur fickan och räckte det
stillatigande åt den unga, lika förvånade
som gäckade samlerskan, hvilken derpå
vände sig med samma önskan till Liszt.
Den artige abbén insåg att hon icke gerna
kunde vara belåten med blott och bart
ett visitkort, han bad derföre att få sin
berömde kollegas kort och skref så under
det litografierade namnet »Antoine
Rubin-stein» orden: »et son admirateur F. Liszt»,
dermed förlänande sin autograf och på
samma gång Rubinsteins kort än högre
värde.
Regementets dotter
ä kyl. Stora teatern.
B|å vår operascen har återupptagits
Gaetano Donizettis melodiösa opera
comique »Regementets dotter», som ej
varit gifven härstädes sedan den 8 Maj
1881. »Regementets dotter», den 31:a i
ordningen af Donizettis omkring 70
operor. skrefs 1839 samt gafs första gången
å Opéra Comique i Paris den 11 Febr.
1840 med exempellös framgång, hvartill
äfven bidrog Saint Georges och Bayards
underhållande libretto, som var beräknad
att göra intryck på den franska publiken
genom den napoleonska militärens,
förnämligast grenadierernas förhärligande.
Då operan sedermera uppfördes i Berlin
och Wien, begicks det löjliga tilltaget att
helt enkelt förvandla de franska
soldaterna till — österrikare.
På vår lyriska scen introducerades
»Regementets dotter» den 9 Juni 1845,
då Jenny Lind kreerade Maries parti;
den öfriga rolbesättningen var då:
Hertiginnan af Hohenfels fru Wennbom,
Markisinnan af Streckenfell fru Bock,
Tonio hr Olof Strandberg, Sulpiz hr Lars
Kimnansson, Hortensius hr Söderberg,
En notarie hr Pfeiffer, En korpral hr
Wennbom, En bonde hr Lemos.
Af de sedermera uppträdande
påminna vi oss:
Marie: fruarna Miehaeli, Willman,
Torssell. fröknarna Julia Bervvald, Gelhaar
och Hebbe.
Tonio: hr Dahlgren (som vi tro 108
gånger) samt hr Torslow.
Sulpiz: hrr Uddman, Willman och
Janzon.
Markisinnan: fruarna C. Strandberg
och Palm, fröknarna Fundin och Bock.
Hertiginnan: fru Carlson,
fröknarna Hull och Wellander,
Hortensius: hrr Norrby, Almlöf och
Sandstedt.
De nu uppträdande äro: Herrtiginnan
fru W. Strandberg, Markisinnan fru G.
Strandberg, Marie fröken Vendela
Andersson, Sulpiz hrr Janzon eller
Söderman, Tonio hr Bratbost och Hortensius
hr Dahlgren.
Derefter gifves ett danspotpourri
bestående af Vals brillant, dansad af frk
Rosén. Scéne et danse, Pas de deux af fru
Christenson och fröken H. Kulin. Solo
Espagnol af fröken Flammand. Czardas,
ungersk nationaldans, nykomponerad af
hr Rob. Sjöblom, musiken af Kéler Béla
och dansad af fru Lund och hr Sjöblom,
samt Amazondans (ur Rienzi), äfvenledes
af hr Sjöblom, utförd af 12 balettens
damer. Lorenxo.
På operan. Herrn: »För hvilka
in-[ tresserar sig fröken mest, för de yngre
komponisterna eller för de äldre?» —
Fröken (med stolthet): »Jag vill bara
säga, att jag icke intresserar mig för
någon komponist, hvarken för en ung eller
för en gammal».
Teaterfrågan.
ed anledning af regeringens förfrågan
huruvida Stockholms stad skulle
vara villig att lemna ett årligt bidrag för
viss tid till upprätthållande af de k.
teat-rarnes verksamhet eller ock 750,000 kr.
till Stora teaterns ombyggande, har
beredningsutskottet beslulit tillstyrka:
»att herrar stadsfullmäktige måtte, med
anledning af den k. remissen, förklara, att
de, under förutsättning och vilkor att den
k. teaterns verksamhet i dess nuvarande
omfattning framgent, liksom hittills,
upp-rätthålles genom statens försorg samt
att icke några vidare anspråk ställas på
Stockholms kommun om bidrag till
teatern, Stockholms stad är villig att anslå
600,000 kr. för k. Stora teaterns om- och
tillbyggnad på sådant sätt att, på samma
gång teatertomtens framstående läge
tillgodoses, teatern erhåller lokaler, som äro
tidsenliga och inrättade med hänsyn till
att underlätta teaterverksamhetens
utöf-vande med i finansielt hänseende
tillfredsställande resultat, dock att detta anslag
icke må utgå derest ej utförande af
byggnadsföretaget blifvit senast vid utgången
af år 1888 beslutadt.»
Mot beredningsutskottets här anförda
beslut hafva reservationer afgifvits af hrr
Lindhagen, Almström, Crusebjörn,
Scliön-meyr, Törnebladh. Herr Telander har
anmält att han ej deltagit i ärendets
behandling i utskottet. Herr Lindhagen
yrkar rent afslag å begäran så väl af
bygg-nadshjelp som årligt bidrag. Herr
Almström anser att staden bör lemna ett års
bidrag, men för begränsad tid, herr
Crusebjörn att staden med vissa förbehåll
bör lemna ett bidrag om året af 50,000
kronor i tre år. Herr Schönmeyr liar
låtit anteckna sig som reservant utan att
angifva skälen, herr Törnebladh vill att
staden ej skall binda byggnadsföretaget
vid någon viss tomt.
Herr Lindhagens skäl för afslag äro
ytterst klena. Hade hr L. sagt att
Stockholms stad bättre behöfver sina
penningar till att kasta i sjön för
strandfyllningar och hamnbyggnader och alls icke har
råd att offra något för högre intressen, så
hade han gjort sig förstådd. Nu säger
han rörande byggnadsfrågan, »att
kommunen omöjligen kan ega att på det
sättet befordra hufvudstadens försköning, att
han ger hundratusentals kronor åt andra
för att de må kunna bygga prydliga hus».
Den nationela och hufvudstadskommunala
frågan betraktas af honom alltså såsom
en simpel privat byggnadsfråga! Han
anser för öfrigt, såsom beredningsutskottet
anmärker, hela frågan ännu outredd. Men
livad utredning önskar då hr L.? Här
kan ju ej fordras en deltaljerad
kostnadsberäkning till grund för ett beslut; lika
väl kunde anslag vägras till en
strandfyllning på grund af att summan som
dertill erfodras ej på förhand är uträknad
på öret. Här är ju frågan alldeles klar
med den bestämda summa som äskas.
Vidare påstår han att det är ovisst i livad
mån k. m:t och kronan ämnar påkalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
