Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 SVENSK MUSIKTIDNING.
död var ett ej mindre hårdt slag för den unge Karl, som i modern hade sitt enda stöd. Endast kärleken till musiken gaf honom nu tröst. 1 Salzburg hade fadern öfverlemnat hans ledning åt Joseph Haydns broder Michael; denne var en stor
kon-trapunktist, och första frukten af dennes undervisning var »Sechs Fughetten» af den unge 12-årige komponisten, livilka
förskaffade honom så väl lärarens som
kritikens bifall. Faderns sträfvan gick nu ut på alt göra sonen till operakomponist och derför begaf han sig på Michael Haydns råd till Munchen 1798. Denna stad var under Karl Tlieodors regering ett hem för de sköna konsterna och operan stod der under god ledning af kappellmästarne Winter och Danzi. Karls utbildning öfvertogs nu af den dugtige operasångaren Wallishauser eller Vallesi och klavérläraren Kalcher. Stora framsteg gjordes, och från denna tid
för-skrifva sig flere intagande små
kompositioner och till och med en liten opera, »Kärlekens och vinets makt» — ett ämne kuriöst nog för en gosse. År 1800
skapade han på några veckor operan »Das stumme Waldmädchen», om hvilken
Weber sjelf sedan yttrade, »att det var ett omoget, om ock på uppfinning ej alldeles så armt verk», och som kom till
uppförande i Freiburg och Chemnitz. Under ett nytt besök i Salzburg, då studierna för Haydn fortsattes, skref han sina »Six petites piéces ä quatre mains» och den komiska operan »Peter Schmoll und seine Nachbarn». Denna gick öfver scenen i Augsburg, dock utan synnerlig framgång, ehuru Mich. Haydn menade att »han
komponerat den som en hel karl fullkomligt efter kontrapunktens regler, med mycken eld och delikatess och alldeles i enlighet med texten». Emellertid gjorde friherre Franz
Anton med sin son konstresor till Hamburg, Holstein, Leipzig etc. och öfverallt vann den unge konsertgifvaren stort bifall
genom sitt utmärkta klavérspel och sina egna vackra sånger, dem han så
behagligt sjöng vid gitarren. Den unge
komponistens mål var emellertid Wien, då centralpunkten för allt musikaliskt lif. Han hoppades här få Joseph Haydn till lärare, men lyckades ej dermed; han fick emellertid en förträfflig ersättning i abbé Vogler. På dennes rekommendation
erhöll han 1804, vid aderton års ålder, plats som orkesterdirigent vid teatern i Breslau. Hans försök att förbättra
operan här väckte mot honom en opposition, som nödgade honom att lemna denna plats 1806. Nu stod nöden för dörren. Genom lektioner kunde han med möda underhålla sig och sin nu sjuklige fader, och att betala skulder stod ej att tänka på. Till hans lycka tog honom då
prinsen af Wurtemberg under armarne,
hvilken lät honom och hans gamle far slå sig ned på sitt slott Carlsruhe i Schlesien och utnämde honom till musikintendent. I följd af kriget upplöstes kapellet
der-städes, men konstnärerna fingo då tjenst hos deras gynnares broder, prins Ludvig i Stuttgart, hvilken utnämde Karl till sin privatsekreterare och musiklärare för sina barn. Den unge sekreterarens ställning här vid det slösande hofvet var ej lätt, helst konungens vrede ofta urladdade sig öfver Weber för prins Ludvigs ständiga penningeförlägenhet. Han kom här i beröring med många lärde och konstnärer och arbetade flitigt på att fylla luckorna i sin bildning.
Musiken försummades ej heller. Här
upp-stodo de vackra variationerna till texten »Vien qua, Dorina bella»,
Ess-dur-polonä-sen och musiken till Schillers »Turandot». Genom intriger och genom prinsens
öfver-dådiga lefnadssätt, som framkallade
under-slef, hvarom Weber var medveten,
äfven-som genom faderns lättsinne blef Weber anklagad och jemte sin far förvisad samt förd öfver gränsen i Febr. 1810. 1
Stuttgart hade Weber omarbetat sin opera »Waldmädchen», hvilken samma år såsom hans första större opera gafs under
namnet »Silvana» i Frankfurt am Main.
Genom Danzi fick Weber
rekommendations-bref till Mannbeim, der han blef väl
emot-tagen, och under vistelsen här skref han en mängd af sina sånger. Då han
emellertid ej fann sin utkomst här, flyttade han öfver till Darmstadt, der han hade glädjen återlinna sin gamle lärare Vogler, för hvilken han på nytt började studera och der han kom i vänskapligt umgänge med dennes lärjunge Meyerbeer samt med Gänsbacher och musikhistorikern Gottfried Weber. Vid denna tid uppträdde vår
musiker äfven som skriftställare, och hans uppsatser i åtskilliga tidskrifter samlades sedan och utgåfvos af Hell äfvensom af hans biograf, sonen Max Maria v.
Weber. Hans nästa sceniska verk var
enakts-operan »Abu Hassan, som uppfördes i Munchen 1811. Operan »Silvana»* gick, med några tillägg i partituret,
framgångsrikt öfver scenen äfven i Berlin 1812. Weber uppehöll sig vid denna tid i
sist-nämda stad äfvensom i Leipzig och
Munchen samt vid hofven i Gotha och
Wei-mar. 1813 blef han kallad till
kapellmästare vid stadsteatern i Prag. Ur hans patriotiska hänförelse under dessa
krigstider härflyta hans berömda sånger,
mans-qvartetterna »Schwertlied» och »Liitzow’s wilde Jagd», den i Prag fulländade
cykeln »Leyer und Schwert» och den efter Waterloo-slaget påbegynta kantaten »Kampf und Sieg», hvilka alla mottogos med
stormande bifall och gjorde hans namn allt mer populärt. Vid tillträdet af
befattningen i Prag var hans första göra att ditkalla sångerskan Karoline Brandt, hans första Silvana i Frankfurt. Hans
sträfvan för teatern i den böhmiska
hufvudsta-den rönte föga tillmötesgående, hvarför * Denna opera är, såsom vi förut nämt, under senare åren flerstädes gifven i Tyskland, omarbetad af Ernst Pasqué och kapellmästaren Langer, hvilken inlagt flere andra Webers
kompositioner i operan. Om »Webers första Silvana» läses i N:o 1 af denna årgång. Sv. Musiktidning 1882 N:o 2 innehåller en artikel om »Weber i London», hans resa dit och död derstädes, och i N:o 1 1885 om Friskyttens första uppförande i Berlin, till hvilka artiklar vi hänvisa. han lemnade Prag 1816 och begaf sig till Berlin, der han blef väl emottagen af sin vän Lichtenstein och skalläde
gästengage-ment åt sin älskade Karoline Brandt, med hvilken han här förlofvade sig. En tillökning i sin lycka erhöll lian nu genom utnämningen till kgl. sachsisk kapellmästare i Dresden, der en ny tysk opera skulle grundas, och här gifte han sig 1817 med Karoline Brandt samma år han tillträdde sin befattning. Denna var dock ej så lätt att börja med, ty den af hofvet gynnade italienska operan beherskade scenen, under det att på
folkets önskan den tyska operan uppstod; Weber hade alltså här tusen intriger att bekämpa, och äfven som ledare af sången i katolska kyrkan hade han den italienske kapellmästaren Morlachi att strida emot. Webers första operadebut med Méhuls »Joseph i Egypten» slog emellertid så väl ut, att till och med kung Friedrich
August’ I gaf honom beröm derför. I sitt honom så kära och lyckliga hem vid
sidan af en älskad och huslig maka
arbetade nu Weber oförtrutet. Nu skref han sin jubelouverture, qvartetter,
»Aufforder-ung zum Tanz», G-dur-polonäsen m. m., och den 13 Maj 1820 hade han
fulländat »Friskytten». Strax derefter
komponerade han musiken till »Preciösa», och under en tillsammans med sin fru
företagen konstresa till Nordtyskland och
Danmark gafs denna pjes först i Köpenhamn den 8 Okt. 1820 och derpå i Berlin den 14 Mars 1821 med odeladt bifall. Här skulle nu »Friskytten» uppföras, men äfven i Berlin hade italienarne
öfverväl-det, och Spontinis »Olympia», som gick öfver scenen med praktfullaste
uppsättning, ansågs af hans anhängare skola
förkrossa den blygsamma tyska operan.
Bedan tredje representationen af »Olympia» var emellertid glest besökt, och nu kunde »Friskytten» gå öfver scenen. Hela
Berlins musikverk! var stadd i orolig väntan, endast komponisten sjelf var ej rubbad i sitt jemnmod; han hade till och med
sinnesro tillräckligt för att morgonen samma dag operan skulle uppföras, den 18 Juni 1821, fullända det vackra konsertstycket i F-moll med orkester (op. 79) och att med hela sin själfullhet föredraga det inför sin hustru. »Friskyttens» första
uppförande blef för honom en fullständig
triumf, komponisten, liksom de sjungande, blef otaliga gånger framropad, dikter och kransar regnade ned öfver scenen och djupt rörd skref Weber om aftonen i sin dagbok: »Soli dco gloria». Han hade med ett slag skapat sig ett stort rykte och »Friskytten» mottogs snart med
hänförelse på alla operascener. Redan den 23 April 1823 gjorde den sitt inträde på kgl. operan här i Stockholm. 1 Wien, der »Friskytten» gick med
kolossal framgång, fick Weber i uppdrag att skrifva en ny opera för
Kärnthnerthor-teatern. Texten till denna, till
»Euryan-the», lemnades af Helmine von Chezy, men denna text saknade dramatisk logik och operan kunde derför icke trots den härliga musiken göra någon lycka. Oak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
