Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanta operasångerskor), och de skördade
naturligtvis rikt bifall för sina arior.
Så framträdde till slutet i halfdunklet
på middagen en liten fröken X. — en
obekant liten mörk storhet, hvars
framträdande. föranledde allmän hviskning,
föranledd af nyfikenhet att få veta
namnet på den lilla sångerskan, som man
väl beklagade att hon nödgades
uppträda efter de båda sist sjungande; I
namnet visste ingen af mina grannar
åtminstone. Ritornellen till en, som
jag vill minnas, fransysk koloraturaria
börjades på flygeln, och så kom
sången. Med den första tonen inträdde
en andlös tystnad. Hvad var detta?
Det var ju toner, som man aldrig hört
förut, hvilken bedårande malmklang i
stämman! Och arian skred framåt och |
med hvarje stund stegrades auditoriets
förvåning och förtjusning. Sjelf visste
jag endast, att jag stod som i ett rus
af välljud; och hvilken naturfriskhet i
denna röst, hvilken naturligt ledig
koloratur; det var lärkans jublande drill
under vårhimlen, men förenad med den
djupa fylliga klangen hos trastens
toner i sommarqvällen. Arian var slut.
Sällan eller aldrig har jag hört en röst
och en sång, som så gripit åhörarne
med på en gång undran och
förtjusning, och denna yttrade sig sedan på
ett otvetydigt sätt. Min stackars hatt,
den var lialft krossad, hvem hade väl |
kunnat egna en tanke på den under
dessa ögonblick af oemotståndlig
för-tjusningsfeber. Efter uppvisningens slut
skyndade jag upp på estraden till gamle j
hofrättsrådet-presidenten och frågade
honom ifrigt om namnet på den der
för-trollerskan. »Hon är en liten skånska,
från Ystad,» svarade han, »och heter
Bernhardina Xiehoff’; hon kommer att j
gå långt, skall du få se!»
Dina Niehoff föddes den 14 Nov.
1854 i Kristianstad, der hennes fader
hade anställning som musiker. Han
flyttade sedan öfver till Ystad och bi- ;
trädde der som instrumentalist denna
stads musiksällskap, i spetsen för
hvilket, stod apotekaren G. Smith, fader
till den bekante sångaren Salomon
Smith, och sjelf i unga dagar en
ovanligt god tenor. I apotekare Smiths
musikaliska familj blef den unga Dina
snart introducerad, och hennes ovanliga
sånganlag bemärkta. Apotekare Smith
föranstaltade derför att medel bereddes
åt den lofvande sångerskan att åtnjuta
undervisning vid Musikaliska
akademiens konservatorium, der hon också
antogs som elev 1872 och fick Julius
Gunther till lärare. Hon lemnade
akademien med vårterminen 187fi och
debuterade första gången å kgl. teatern den
18 Sept. samma år såsom Adina i
»Kärleksdrycken».
Frans Hedberg yttrar i sin bok
»Svenska operasångare» om denna
debut: »Det låg öfver hela den lilla
sångerskans personlighet någonting friskt,
naturligt, omedelbart, som genast intog
till hennes fördel. Rösten var ren,
klangfull, omfångsrik och väl skolad,
koloraturen vårdad och lätt. Lätt och
ledigt rörde hon sig pä scenen i den
unga arrendatorskans rol, och skalken
som låg både i de klara mörka ögonen
och i gropen på kinden gaf hela
hennes utseende något pikant och näpet,
som mer än väl kunde undvara den
regelmässiga skönhetens mera sparsamt
förekommande gåfva, hvilken liar den
olägenheten med sig, att den så lätt
besticker omdömet hos publiken, som
så gerna fäster sig vid en vacker yta,
utan att så mycket fråga efter hvad
som finnes innanför.»
Dina Niehoffs andra debut egde rum
d. 14 Febr. året derpå, och hon
uppträdde då som Alice i »Robert», en
rol, som af allvarligare natur och mera
dramatiskt fordrande icke lämpade sig
fullt såväl för hennes begåfning. Den
tredje debuten egde rum d 4 maj
samma år. Det var då man först fick
se och höra henne som Pamina i
»Trollflöjten», en rol, som hon sedan flere
gånger återgifvit, och hvari hon alltid
återsetts med stort nöje. Det är icke
den stora seriösa dramatiska genren
som är denna konstnärinnas starka sida.
Figur, mimik, naturel i allmänhet
lämpar sig oj härför; i stället har hon fått
så mycket större begåfning för den
glada komiska genren, för det
skalk-aktiga, det naturligt naiva och
behagliga, och det är med dessa intagande
egenskaper den genom sin härliga röst
och sin stora sångtalang tillika så
fram-tående konstnärinnan eröfrat publikens
hjertan. Den 1 juli 1877 anstäldes
hon vid den lyriska scenen, och kar
sedan dess under flitig verksamhet,
endast obetydligt afbruten, innehaft en
mängd roler, som vi här nedan
uppräkna. Bland dessa är måhända hennes
Carmen den mest framstående och en
konstprodukt af högt värde, i jembredd
med hvilken hennes Fru Ström i
»Muntra Fruarne» kan ställas såsom typ for
den genre, hvilken utgör hennes styrka.
Till de förut af henne vid vår lyriska
scen gifna rolerna få vi nu tillägga
följande: Anna i »Friskytten»,
Am-neris i »Aida», titelrolen i »Mignon»,
Bertha i »Profeten», Puck i »Oberon»,
Arlette i Jean från Nivelle , Betty i
Silfverringen», Inez i »Afrikanskan»,
Kiva i »Karpathernas ros», Zerlina i
»Fra Diavolo och »Don Juan»,
Mar-cellina i »Vattendragaren , Brigitta i
Svarta dominon», Ileana i »Neaga ,
Zephyrine i »Diamantkorset», Bertha
i »Nurnbergerdockan», Rose Friquet i
»Villars dragoner», Susanna i »Figaros
bröllop», Zelida i Konung för en dag’,
Fanm i »Oberon» — och vi äro ej
säkra att härmed ha uppräknat hela
hennes repertoar. Af ven i konsertsalen
firar sångerskan väl förtjenta triumfer,
och senast var detta händelsen vid
hennes biträde i Verdis storartade
Re-qviem.
Dina Xiehoff gifte sig 1882 med
ingeniören Edling och kallar sig nu
endast med mannens namn, blygsamt
afstående från det dubbla
konstnärsnamnet, som den gifta konstnärinnan
I ofta antager.
Yi vilja hoppas, att en så
framstående talang som fru Edlings ännu länge
måtte få tillhöra vår operascen, hvilken
— nu i all synnerhet — icke skulle
ha råd att förlora en konstnärinna af
hennes rang och popularitet.
F. H.
___-*y__
Robert Schumanns bref.
gör något öfver ett år sedan utgaf
fru Clara Schumann en samling
bref, kvilka hennes snillrike make
skrif-vit under åren 1827—1840. Det är
en högst tilldragande bild af den tidigt
utvecklade ynglingens djupa och
poetiska natur, som framträder för oss i
dessa bref. Robert Schumann föddes
i Zwickau i Sachsen den 8 Juni och
dog på en anstalt för sinnessjuka i
Eudenich nära Bonn. Fadern, som var
bokhandlare, ifrade mycket för
utbildningen af sonens musikaliska anlag och
vände sig till och med för detta
ändamål till Karl Maria von Weber.
Fadern dog emellertid 1826, och sonen
Robert fick nu tänka på att få sin
utkomst på embetsmannabanan. Han
be-gaf sig derför till universitetet i
Leipzig att studera juridik, men tog
derunder lektioner i pianospelning för den
berömde musikläraren Friedr. Wieck,
hvars dotter Clara sedan blef hans maka.
Ar 1821) studerade han i Heidelberg,
men återvände följande år till Leipzig
för att helt och hållet egna sig åt
musikens studium. Vi ha ansett oss böra
erinra om denna första epok af
Schumanns lif för en tydligare uppfattning
af de data och händelser, som
förekomma i de nämnda brefven, af hvilka
vi nu ämna anföra några af de mera
karakteristiska.
Utgifvarinnan, som första gången gör
allmänheten bekant med dessa bref,
har länge hyst den önskan »att göra
dem, som i Robert Schumann ärade
och älskade konstnären, förtroliga äfven
med menniskan.» Med all rätt yttrar
den berömda konstnärinnan, att i dessa
bref »uppenbarar sig en idealt anlagd,
med kraft och energi utrustad, mot det
högsta mål sträfvande ynglinganaturs
hela rikedom».
De första brefven äro skrifna af den
sjuttonårige Schumann från hans
födelsestad Zwickau till en skolkamrat. De
sista, som alla äro till Clara, nå till
sommaren 1840, alltså nästan till hans
bröllop, och af dessa äro många från
Leipzig och Wien. I de första
brefven visar sig den starkaste inflytelse
af skalden Jean Paul, som- Schumann
under denna tid afgudade. Det rika
tanke- och känslolifvet i förening med
bristande daningsförmåga och framställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
