Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderhamn, N. T.-kapellet i Gefle
företog nyligen, efter hvad A. H.
humoristiskt beskrifver i Norrlaudsposten,
en konsertresa hit. Ändamålet var
intet annat» heter det, »än att röfva
guld och silfver från Söderhamns
befolkning och föra hem så mycket deraf,
som på ärligt krigarvis kunde tagas
för att foga en ny liten ruta till den
grundplåt, hvarpå de obotligas hem i
Gefle skall byggas». Konserten egde
rum i kyrkan under direktör
Björke-grens ledning och inleddes med en
kon-sertouverture af Reissiger. Vidare gafs
en »Lied ohne Worte» af Mendelssohn,
Adr. Dahls vackra lofsång med
violin-och pianoackompagnement, Svendsens
fina arrangement af Gotlandsvisan »Allt
under himlens fäste», aria ur Elias ,
kör ur »Nebukadnesar» etc., i allt 12
nummer, det sista var en ståtlig
triumfmarsch af dir. Björkegren. Applåder
förekommo ej på grund af
konsertlokalens beskaffenhet men i stället
uppträdde efter konsertens slut prosten
Kihlberg på predikstolen och helsade
på Söderhamns amatörers vägnar
grannstadens amatörer. Han talade om
tonernas uppgift att uttrycka hvad som
ej kan uttryckas i ord och önskade att
vi måtte lära oss att älska det sköna,
men betonade, att det sköna var syskon
till det goda och det sanna och att vi
borde älska dessa tre Guds barn
härnere för att en gång kunna
fullständigare lära kiinna dem deruppe.
Talaren frambar församlingens tack till
Getlegästerna och önskade dem ett
»Välkomna åter». Prosten K. lär sjelf
vara framstående musikvän. Icke
mindre än 1100 biljetter lär ha sålts till
konserten, och konsertgifvarne voro
sedan af åtskilliga Söderhamsboar bjudna
på soupé och en angenäm afskedsfest.
Carlberg’ska teatersällskapet gästar
för närvarande staden] och har bl. a.
på repertoaren haft Lilla Helgonet»
och »Farinelli». A Stadshotellet
uppträder ett »operasångaresällskap»
bestående af två fröknar, Rondal och
Wi-berg, samt en hr Hedin.
Kristiania. Fru Emma Engdalil, den
bekanta finska sångerskan, som med
så stor framgång uppträdde på kgl.
operan i Stockholm i början af 1887,
har på mycket fördelaktiga vilkor
engagerats för ett gästspel här och i
Bergen.
— En ny teater skall med snaraste
uppföras här; både norska och
utländska artister skola inbjudas att täfla
om ritningar till densamma.
Paris. M:lle Emma Hayden Enmes,
en ny »stjerna», hvars debut, på Stora
oper„n med mycket intresse varit
motsedd, uppträdde å denna scen d. 13
d:s såsom Julia i Gounods »Romeo
och Julia» med fullständig framgång
oaktadt sångerskan först var mycket
besvärad af »rampfeber». Hon är en
20-årig, vacker, högväxt och blond
amerikanska af god familj, och har
gjort sina sångstudier för fru Marchesi
i Paris.
Wien. Irene Abendroth är namnet
på en tysk »stjerna» som nyligen
debuterat på hofteatem här som Amina
i »Sömngångerskan». Prof. Hanslick,
den bekante musikkritiken, säger om
henne: Den ungdomliga sångerskan
— hon är endast 17 år — besitter
en ovanlig teknisk färdighet, som ger
sig till känna ej blott i staccaton utan
äfven i bundna passager, i synnerhet
i långt uthållna drillar, hvilka göras
med utomordentlig lätthet.» Rösten,
en väl utbildad hög sopran, är
emellertid ganska tunn, så att den ej gör
sig nog gällande i ensemblen. Den
dramatiska förmågan visar sig ännu
outvecklad.
”Saracenskan" är namnet på en
hittills outgifven opera i 5 akter af
Richard Wagner, hvartill planen i
manuskript anträffats hos aflidne
domkyrko-organisten Greith i Munchen, hvars
en-ka erbjudit det åt Richard
Wagner-arkivet i Baireuth. Första utkastet
till operan gjordes 1811, den mera
detaljerade skissen är daterad 1843-
–-—
Dödsfall.
Bunko, Franz, namnkunnig
zigenar-violinist, den siste qvarlefvande af
triumviratet Bunko, Racz, Berkes, har
aflidit i Pest 75 år gammal. Han var
på trettiotalet den ungerska
aristokratiens favoritmusiker och saknades
aldrig med sitt kapell vid aristokratiska
fester. Då han för 7 år sedan var
i London presenterade honom Joachim,
som då konserterade der, för drottning
Victoria med de orden : > Denne gamle
man är den bäste ungerske
zigenarmu-sikern.» Han efterlemnar fyra söner
som trädt i faderns fotspår som
musiker.
Davidotf, Carl, berömd
violoncellvir-tuos och musiker, född d. IG mars
1838 i Goldingen i Kurland, afled d.
24 febr. i Petersburg. Han erhöll sin
utbildning dels i Moskwa dels i
Leipzig, der han 1859 blef anstäld som
solovioloncellist vid
Gewandhausorke-stern och lärare vid konservatoriet.
18G2 kallades han till Petersburg
såsom solovirtuos och professor vid det
nybildade konservatoriet, hvars ledning
han öfvertog 187(1 och innehade till
början af 1887, då han efterträddes
af Anton Rubinstein. Sedan begaf han
sig åter på konsertresor och var en
firad gäst i Tysklands konsertsalar.
Först nu i vinter måste han för
sjuklighet upphöra dermed. Davidoff har
genom talrika verk för sitt instrument
samt kammarmusik- och orkestersaker
vunnit ett godt namn som komponist.
Hauptner, Thuiskon, kgl.
musikdirektör, f i Berlin d. 9 febr. 07 år.
Han var på femtio- och sextiotalet
jemte Conradi Berlins populäraste
kompositör af lustspelsmusik. För den
svenska publiken är han bekant genom
det på Södra teatern 1885 gifua
sångspelet Den lilla sångfogeln». Han
har utgifvit Deutsche
Gesangschule-och verkat som sånglärare och dirigent
för sångakademien i Potsdam. För
ej länge sedan utkom i svensk
öfver-sättning af Bengzon en »ny theoretisk
och praktisk sångskola» af honom.
Stör, Karl, hofkapellmästare i
Wei-mar och Liszts efterträdare derstädes,
död der i jan. 75 år gammal. Han har
gjort sig mest känd genom sin musik
till Schillers »Glocke.»
Tamberlick, Henri, berömd italiensk
tenor, f. den IG mars 1820 i Rom, t
i Paris d. 14 mars. Han studerade
först teologi men egnado sig sedan åt
sångkonsten, debuterade 1841 i Neapel
och väckte stor uppmärksamhet samt
har sedan sjungit på de Hesta teatrar
i Enropa och äfven i Amerika.
–––––-
Rättelse.
I n:o 4 sid. 28, spalt 3, rad 18
nedfr. står Sarasatc, läs: Sauret. I
n:o 5 första sidan, 2 spalt, rad Hi
ndfr. står O. Schubart; läs D.
Schu-bart; sid 38, spalt 1, rad 33 och 34
står Kolhantarne, läs Kolhandlarne; sid
40, sista spalten, rad 3 ndfr. står iif,
läs af.
––
Brefiåda.
Till »Prenumerant», som klagar öfver
tidningens försenande, fa vi meddela: dels
att Red. utlofvat tidningens sändning 2
gånger i månaden (se anmälan) och att
utgifningsdagen icke derför beatämdt
inden 1 a och den 15:e i bvarje månad,
hvilka data dock måste fixeras för
half-månadsrevyen. Att tidningen kommer
till landsortens bokhandelsprenumeranter
»långt efter sedan den är anmäld i
tidningarna såsom utkommen beror på att
somliga bokhandlare icke ha daglig
sändning från bokhandelsexpedition här i
Stockholm, genom hvilken tidningen reqvirerats,
hvilket alltså vållar försenande. För
landsorten är derför bust, hvilket vi också
annonserat, att prenumerera på posten, då
postnpplagan både är lättare att expediera
och kommer prenumeranten fortare till
handa.
— Gammal Prenumerant tacka vi för
det vänliga omdömet om våra
musikbilagor. Beträffande det stycke, som är
föremål för edra anmärkningar kan ni väl ha
rätt att difinitåonen ej fullt svarar mot
titeln, men denna var ju bestämd af
komponisten och icke af oss. livad nu denne
och lians kompositioner beträffar, så har
han inom vår musikverld ett godt
anseende, ja anses såsom en af våra förnämsta
komponister för närvarande. Om i vår
sista musikbilaga ett nummer af de fem
skattat åt »den nya stilen» med ett stycke
af en af mången här omtyckt komponist,
så torde detta tillmötesgående mot hans
och hans »skolas» beundrare ej vara så
klandervärdt. Vi ha emellertid sökt och
skola alltmer söka att göra bilagan på en
gång populär och värdefull, så vidt tid
ningens förmåga medgifver.
Redaktionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
