Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Jungstedt samt hrr Max Strandberg
och Salomon Smith.
Generalrepetitionen eger rum dagen förut i samma
lokal och vid samma tid, kl. 8 e. m.
Detta storartade och sköna oratorium
har icke gifvits har sedan 1881, då
solostilramorna utfördes af frökn.
Nie-hoff, Grabow och Lublin samt hrr
Arnoldson, Willman och Lange.
Vid denna »Messias» konsert
uteslutas körerna n:o 26, 31, 33,39 och 49,
recitativen n:o 25 och 32, tenorarian n:o
2, basarian n:o 34 och duetten n:o 48.
Programmen upptaga o-atoriets historik
och innehåll. Verket utföres efter den
mozartska redaktionen. Vi hänvisa för
öfrigt till artikeln »Mozarts bearbetning
af ’Messias’ efter Rob. Franz» i Sv.
Musiktidning 1881 n:o 18.
Väntade musiknöjen. Matiné gifves
söndagen den 21 d:s i Berns’ salong
af operasångaren A. Rundberg med
biträde af frökn. Klemming, Nordgren,
fru H. Heintz samt hrr Lundmark,
Sellergren, Hagman, Lejdström och
Borgstedt. Det lofvande programmet
upptager bl. a. Eros-qvartetten ur
Men-delssohns »Antigone», trior ur Gounods
»Philemon och Baucis» samt ur
»Robert af Normandie», duett ur Lakmé»,
arior ur »Lakmé» och »Herodiade»,
tenoraria af Gastaldon.
Den 28 dennes anordnar violinisten
Edvin Sjöberg i samma lokal en matiné,
vid hvilken komma att medverka
gref-vinnan Taube, frökn. Klemming och
Nordgren samt hrr Strandberg,
Lejdström och harpspelaren Lang.
Till musikaliska konstföreningens
pris-täflan har inom föreskrifven tid följande
kompositioner inlemnats: 1. Sopranaria
med orkesterackomp. (motto: »Allt för
konsten»); 2. Requiem förblandad kör
och orkester (motto: »Deo soli gloria»);
3. Sonat för piano (motto: »Hvad jeg
kjænder, det vil jeg tale, det vil jeg
maale»); 4. Duo för violin och piano
(motto: »Hle ego, qui quondam gracili
modulatus avena, Oarmen »). De in
lemnade kompositionerna hafva blifvit
tillstälda prisdomarena: prof. N. W. Gade,
dir. A. Rubenson, hofkapellm. J.
Svendsen.
Hr H. Christiernsson, operans n. v.
intendent, kommer att nästa spelår
öfvertaga ledningen af Södra teatern.
De resande teatersällskapen vistades
vid denna månads ingång: Lindbergs i
Malmö, Bydbergs i Borås, Fröbergs i
Halmstad och Carlbergs i Hudiksvall.
Göteborg. Programmet för tredje
kammarmusiksoarén, gifven af Elfrida
Andrée, hrr Irmer och Allander den
13 mars, upptog: 1. Beethoven:
Stråk-trio, op. 70 n:o 1, D dur; 2. Schubert:
Andante ur D-molls-stråkqvartett; samt
i 3. Mendelssohn: Pianotrio, op. 49.
I
Lund. Nerudaqvartetten från
Köpenhamn gaf d. 3 april å Knutssalen en
soaré inför nära fullsatt salong och un-
der entusiastiskt bifall. Den utmärkta
stråkq vart etten utförde vid detta
tillfälle Volkmanns q var tett i E-moll op.
35, Schumanns A-dur-qvartett och en
qvartett af Ditter von Dittersdorf, den
bekante konpositören af »Doktorn och
apotekaren» m. fl. komiska operor (f.
1739, d. 1799).
Gabriele Wietrovetz, den talangfulla
violonisten har, efter sitt uppträdande
på operan, konserterat flerstädes i
landsorten med stor framgång.
Nya konstnärsgillet hade d. 12:e sitt
aprilsamqväm å hotel Phoenix. Detta
var mycket talrikt besökt och
hedrades med hofpianisten Fr. Rummels
närvaro. Fruarne Hennings och Wolf
samt komponisten Lange-Muller, som
återkommit hit till uppförandet af »Det
var en gång ...» voro äfven inbjudna
men hade förhinder. Musikafdelningen
för aftonen utgjordes af dam terzetter
af Reinecke, solonummer af fröken Piehl
och fru Wieck, f. Palme, från Berlin.
Herr Rummel spelade ej mindre än (5
stycken under aftonen; deklamation
utfördes af hr Bæckstrom. För prof.
Rummel hölls tal at prof. Wallis och
kanslirådet Silfversvärd framförde
sällskapets tack till öfriga som medverkat
i aftonens nöje.
Sigrid Arnoldson har vid sitt
åter-uppträdande i Moskwa i denna manad
ånyo firat stora triumfer på italienska
operan. Det berättas att efter hennes
uppträdande i »Barberaren i Sevilla»
regissören måste bedja publiken sluta
att ropa in sångerskan, som efter 25
inropningar kände sig mycket trött.
Likafullt fortsattes inropningarne till
dess regissören lät sliicka gasen i
teatersalongen.
Miss Nikita har nu äfven låtit fira
sig på scenen och det i Moskwa, der
hon debuterat på stora operan som
Zer-lina i »Don Juan» och rönt oerhörd
framgång, efter hvad det säges. Man
jemför hennes framställning med
Ade-lina Pattis i samma parti, då denna
▼ar i sina unga är.
Helsingfors. Svenska teatern
uppförde d. 17 mars för första gången
Charles Kjerulfs operett »Kejsarens
nya kläder», hvilken här såsom i
Köpenhamn hade lysande framgång.
Pje-sen beskrifves såsom qvick och
underhållande, musiken liflig, melodios och
fin. Utförandet var mycket godt. Fru
Wessler-Molander var förträfflig som
prinsessan, hr Riego mycket rolig som
kejsaren, fru Castegren en täck page
och hr (’astegren en ståtlig prins.
Muntrande var äfven klöfverbladet
Tripp, Trapp, Truls (hrr Salzenstein,
Wilhelmsson, Malmström). I afseende
på uppsättning och inöfning hade
intendenten Harald Molander och
kapellmästaren Hjalmar Meissner inlagt
mycken förtjenst.
Alice Barbi en italiensk sångerska,
som vunnit mycket beröm vid sina
konserter utomlands, är att hitförvänta
vid påsktiden för att konsertera
hiir-städes. Fröken Barbi är född 1861 i
Modena der hennes fader var professor
i violonispelning; hon började först vid
19 års ålder kultivera sin stämma’och
hade då till lärare prof. Zamboni i
Bologna. Hennes röst är en
mezzosopran af skönaste klangfärg, såsom
det säges, ehuru ej af de starkaste,
och miistarinna i den italienska
sångkonsten är hennes föredrag lika ädelt
som högst konstnärligt, hvarföre man
äfven räknar fröken Barbi till vår tids
förnämsta konsertsångerskor. Särskildt
excellerar hon i ätergifvandet af
gam-mal-italienska sånger från 16- och 17:e
århundradet af Scarlatti. Pergolese,
Marcello, Jomelli, Paisiello m. fl. men
sjunger ej mindre förträffligt, om man
får tro den tyska kritiken, saker af
Mozart, Schubert, Schumann, Bizet och
andra nutidens tonsättare.
–-—
Dödsfall
Furstenau, Moritz, professor,
betydande flöjtvirtuos, (likasom fadern
Anton Bernhard och farfadern Kaspar),
f. 26h 1824 i Dresden, f derst. 25
mars. Han var sedan 1852 kustos för
konungens musikbibliotek och blef 1858
lärare i flöjtspelning vid konservatoriet
i Dresden, hvars liofkapell han tillhört
sedan 1842. I besittning af goda
musikaliska kunskaper har han
utgif-vit flere skrifter handlande om kgl.
sachsiska hofkapellets historia, om
musik och teater vid hofvet i Dresden
m. m.
Steinweg, Theodor, chef för den
berömda pianofabriksfirman »Steinway and
Sons» i Newyork, afled derst. d. 26
mars. Han var son till firmans
grund-läggare Heinrich Steinweg, f. 1797 i
Braunschweig, som med tre söner
öf-verflyttade 1848 till Amerika och i
Newyork 1853 grundade den berömda
fabriken (f 1871.) Theodor St. öfvertog
1850 affären i Braunschweig och
flyttade 1865 till Amerika,
(Braunschweig-tirnu.n kallades sedan »Theodor
Steinweg Nachfolger, Helferich, Grotrian &
komp.»). Den amerikanska firman har
en filial i Hamburg. Theodor St. har
bygt den praktfulla konsertlokalen
»Steinway-Hall» i Newyork och
verkat mycket för den musikaliska
konsten.
–-s§.–
H varjehanda.
Öfverjtödigl. Till teaterdirektör F.
kom en författare med ett digert
manuskript. »Herr direktör, jag har
skrif-vit ett drama, en ny Julius Cesar.»
— »Hvarför då min bäste herre? den
gamla är ju god nog ännu.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
