- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 10 (1890) /
100

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

deras exempel eller sluta sig
tillsamman med dem. Det säger sig sjelft,
att konsten vid detta konserterande
uppträder i lätt sommardrägt och utan
så synnerligt stora pretentioner, hvilka
också å publikens sida ofta nedbringas
till rätt måttliga dimensioner. De
konstprestationer som bjudas bestå vanligen
af bekanta saker, soloföredrag eller
duetter med ackompagnement af piano,
ett så godt som för tillfället på platsen
i fråga kan få disponeras. Och
programmet? Ja detta kan nu visserligen
variera, men sällan torde det väl sakna
Ctounods »Ave Maria» eller Faures
»Crucifixus». Ligger nu en musikartist
vid en brunns- eller badort, så har ju
också han eller hon allt skäl att ställa
till en konsert. Han eller hon har
roat societén med sin talang en ooh
annan gång, och societén på stället är
ju der för att roa sig, då
helsovårds-behofven äro tillgodosedda; alltså har
en erkänsam publik allt möjligt skäl
att frequentera konserten. Alltid finnas
der några publika eller privata
förmågor att anlita, konserten går af stapeln,
kanske för full salong, och artisten har
lyckligt vunnit sitt mål, ja kan till
och med vara stolt i medvetandet af
att måhända vara den enda personen
i hela sällskapet, som genom sin
verksamhet der har bekostat sin sejour. —
Det här är nu en liten teckning efter
naturen, hvars öfverensstämmelse med
verkligheten säkert skall kunna af
många attesteras.

Men vi skulle ju tala något om denna
sommars konserter och detta i största
korthet. Se här då en liten
förteckning öfver dem, hvars fullständighet
ej absolut kan garanteras men som vid
tillfälle sedan kan kompletteras.

Bland de konserterande denna
sommar hafva väl Arvid Ödmann och
Salomon Smith i alla häDseende haft att
fägna sig åt den största och
vidsträcktaste framgången under den tur de
gjorde genom södra och vestra
Sveriges kuststäder med en liten afstickare
åt Danmark. Tournén började d. 25
juui i Vestervik och afslutades d. 13
juli med en konsert i Göteborgs
trädgårdsförenings konsertsalong. Såsom
ackompagnatör och äfven som biträde
i sångnummer medföljde operasåDgaren
Rundberg. Man behöfver knappast
nämna, att de uppburna konsertgifvarne
öfverallt sjöngo inför öfverfylda
salonger och superlativt entusiasmerade
åhörare och åhörarinnor. Sångarne läto
höra sig tillsammans bl. a. i första
aktans final ur Gounods »Faust», duett
ur »Leonora» och en särdeles vacker
trio af Wennerberg; bland hr Odmanns
solosaker saknades naturligtvis icke
romansen ur »Konung för en dag» och
Hallströms »La bella Sorrentina»; hr
Smith hade att bjuda på Sjögrens
»Bergman den», Körlings »Behagen»,
Toreadorens kupletter ur »Carmen»,
Porter-visan ur »Martha» m. m.

Den bekanta, nu i Amerika bosatta
sångerskan fru Louise Pgk-Newson, som
efter en ansträngande konserttourné i
Amerika, Frankrike och Holland denna
sommar hvilat ut på Lysekil, har med
biträde af pianisten fru liobertine
Ber-sén-Scheel konserterat der äfvensom i
Strömstad, i hvilken sistnämnda stad
skådespelaren Hamrin från Dramatiska
T. gifvit en soaré, hvarvid biträde
lemnades af sångerskan och pianisten
frk. Esther Sidner och vår utmärkta
ackompagnatris frk. Eugenie Claeson.
båda tillhörande badortens
sommargäster. — I Marstrand har, utom hrr
Ödmann—Smith, violoncellisten Fram
Xeruda, biträdd af pianisten frk. Sigrid
Carlheim-Gyllensköld, gifvit en talrikt
besökt konsert, som inbringade de
framstående artisterna rikt bifall. Fröken
Märta Petrini, har tillbragt sommaren
i vår fjällbygd och med mycken
framgång konserterat i Are och Mörsil. —
Fröken Sigrid Wolf. som förut i
sommar idkat sångstudier för fru
Viardot-Garcia i Paris, gaf i midten af
augusti konsert i Visby tillsammans med
violinisten, konsertmästaren Tor Aulin
och med biträde af pianisten, den
bekanta tonsättarinnan frk. Helene
Munk-tell. Operasångarne Lundmark och
Xg-gren hafva äfven gjort en konserttourné j
denna sommar i Wermland och Norge
med afslutning i Bollnäs, och från Kgl.
operan har en »Damquartett» af
framstående körsångerskor gjort
konsertresor i landsorten. — I Vaxholm har
utom en konsert af hr Hjalmar Fr eg,
hvars konserttur i vårt land å ett
annat ställe i tidningen omnämnes, gifvits
tre kyrkokonserter, den första af
sångerskan frk. Bertha Wichman och hr
Xils Sjöholm med biträde af frk.
Ma-thilda Davidson, dir. Gabr. Nyberg och
hr Edvard Arnberg: den andra af
sångerskan och skådespelerskan vid
Svenska teatern fru Anna Lundberg f.
Malmgren, med biträde af frk. Signe Wolter
och hr Edvard Arnberg samt
orgelspelaren dir. G. Petersson och fru
Hcijne-Hermansson, såsom ackompagnatris; den
tredje af sångerskan frk. Gerda
1’cters-son, som förut debuterat å Kgl. operan, j
organisten Albert Lindström och den ’
unge violinisten Gabriel Xgberg.
Samma konsertgifvare uppträdde sedan i
Norrtelje och på Dalarö.

I Berns’ salong och på Hasselbacken
har i slutet af juni Helsingfors’
Arbetareförenings sångkör, som rest öfver
hit för att konsertera, låtit höra sig
och vunnit välförtjent bifall. Kören,
under anförande af hr E. Lenander,
bestod af 55 personer, damer och
herrar, och har, ehuru endast existerande
ett par år ännu, i hemlandet gifvit
flere konserter, och 1888 vid en
musikfest i Tammerfors eröfrade den första
priset, en silfverbeslagen taktpinne,
jemte diplom. A Hasselbacken har
äfven Stockholms Allmänna Sångförening
under dir. Erik Åkerbergs anförande i
slutet af augusti låtit höra sig, alter-

nerande med Andra gardets musik, och
tillvunnit sig stort bifall.

Musikbref från Paris.

"/o SK).

Stora operan i Paris, som på senaste
tiden utvecklat en för densamma
ovanligt lifaktig verksamhet, gaf d. 9:de
juni en representation, hvilken kan
betraktas nästan såsom en fullständig
»premiere». Jemte den nya
2-akts-operan »Zaire», som denna afton
uppnådde sin tredje föreställning,
uppfördes nämligen då f. f. g. balletten »Le
reven (drömmen).

Handlingen, förlagd till Japan under
15:de århundradet, utmärker sig
förutom de täcka och pittoreska
situationer, hvartill densamma gifver anledning,
framför flertalet både operor och
balletter genom sin högst sedliga tendens,
och med en liten förändring af en
bekant "sats kunde man i anledning
här-af jemväl säga: »castigat saltando
mo-res». Beträffande musiken, så skulle
man måhända deri önskat finna mera
poesi och lokalfärg, men den förtjenar
dock erkännande för sin friskhet och
liflighet, isynnerhet om man tager i
betraktande att den härflyter från en
(iO-årings penna. Det må anmärkas,
att kompositören Leon Gastinel, — för
öfrigt en flitig författare af religiös
musik och kammarmusik, — hvars
namn sista gången förekom på Stora
Operans program år 1863, efter mer
än 20-årig tystnad nu åter framträdt
med ett arbete för scenen.
Uppsättningen var, såsom alltid i »L’académie
nationale de musique», särdeles i fråga
om balletten, lysande. Af de utförande
framstodo i synnerhet dans-kårens
»primadonna», Rosita Ma ur i, hvilken i den
behagsjuka, men genom en dröm,
hvar-est hon skådar de eventuella följderna
af sitt koketteri, för denna sin
åkomma kurerade hjeltinnans parti skördade
en triumf, som kulminerade efter det
i både mimiskt och koreografiskt
afseende mästerliga utförandet af en i äkta
japansk stil hållen »mikagouva», samt
den strålande vackra m:lle Invernizzi,
hvilken i skönhet och gratie
öfverglän-ste alla sina kolleger. Med »Zaire»,
hvars musik — af den unge
tonsättaren P. V. de La Xux — är på en
gång högst tilltalande och dramatiskt
effektfull, om också ej vidare
sjelfstän-dig, uppstår Voltaires gamla tragedi i
förklarad gestalt, framförallt med den
älskliga representant för titelrolen —
en verkligen idealisk personifikation af
ljuf jungfrulighet, — som den samma
eger i den unga amerikanskan, m:lle
Eames, hvilken här förverkligar de rika
löften, hon gaf vid sin debut förra året
i Gounods »Romeo och Julia».

»Mirza.»

––#––

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1890/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free