Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på det stackars instrumentet, räknar
den ofvannämnde stammaren dessa
sakers anbringande på pianot ined fullt
skäl till oförstånd och vandalism.
(Forts.)
—––––
Musikpressen.
På Elkan & Schildknechts förlag
har utkommit:
för piano-solo:
Hartmann, Erail: Vier
Klavientiic-ke (op. 31) n:o 3 Canzonetta. Pris 50
öre.
Hartmann, J. P. E.: Sex Etudes
instructives fur piano. Pris 1 kr. 50
öre.
Flöte: Askungen, Rheinländer för
piano. Pris 35 öre.
För sång:
Sjögren, Emil: Kantat vid invig-
ningen af S;t Johannes’ kyrka. Ord af
C. D. af Wirsén. Pris 2 kronor.
Aulin, Tor: Vår. Sång vid piano.
Tillegn. Ellen Nordgren. Pris 75 öre.
Aulin, Valborg: »Vid Rånöström.*
Dikt af K. A Mellin, för en röst vid
piano. Tillegn. frk. Sigrid Wolf. Pris 1
1 krona.
På Abr. Hirschs förlag bar utgifvits:
För piano-solo:
Millöcker, Carl: Den stackars |
Jonathan. Operett i 3 akter.
Arrangement för piano med bifogad text.
Pris 1 kr. 75 öre.
Berens, Herman, j:r: Teresina-
Vals ur operetten »Prinsessa för en
dag». Pris 1 kr.
Sullivan, Arthur: Gavott ur
operetten »Gondoliererna». Pris 75 öre.
I ordningsföljd efter ofvanståeude
förteckning ha vi först att omnämna
de danska tonsättningarne af J. P. E.
och Emil Hartmann, far och son; den
senares Canzonetta är ett intagande
stycke, som kan till det bästa
rekommenderas och som är lätt att utföra;
den äldre H:s etyder, med
fingersättning af den bekante danske pianisten
och komponisten Aug. Winding,
för-tjena, såsom både instruktiva och
vackra att uppmärksammas af våra
musikpedagoger; etuderna äro i tekniskt hän
seende medelsvåra. — Af sångsakerna
från denna förlagsfirma framstår
Sjögrens kantat såsom ett verk af ganska
högt värde. Det är visserligen en
tillfällighetskomposition, men står såsom
sådan öfver de flesta dylika a’ster,
utmärkande sig för såväl inspiration
och ädel stil, som tankarnes djup.
Visserligen rör sig tonsättaren äfven
här med af honom gerna använda
dissonanser, men de flesta synas här
vid närmare undersökning af idéer och
stämföring kunna motiveras. Endast
i inledningens 3:e takt (der ett streck
tydligen fattas öfver tredje triolens
understa not) förefaller
återställnings-tecknet vid a (mot ais i öfverstämman)
något besynnerligt, helst som
konse-quensen i stigningen af triolackordens
lägsta not dermed störes. Emellertid
finner man satsen upprepad i samma
form längre fram i stycket. Ett kors j
tycks äfven fattas sid. 24 (andra not
radens början) vid ett- och tvåstr. c !
i sångstämmorna. Kantatens olika
af-delningar äro 1) Kör; 2) Aria (bary- [
ton); 3) Qvartett (f. bland, röster); 4)
Duett (sopr. alt); 5) Baritonsolo med
kör; 6) Slutkör (f. bland, röster).
Samtliga satserna äro, ehuru af olika värde, j
förtjenta af att, möjligen med någon
förändring af textens innehåll såsom
tillfällighetsverk, komma till användande
vid kyrkokonserter eller vid utförande
af kantater under gudstjensten, ty det
vore skada på ett verk af så gedigen
art som detta, om dess egenskap af
tillfällighetskomposition skulle förpassa
det endast till arkivet. Det ringa
utrymme som här erbjudes tillåter ej
någon närmare analys af arbetet.
De Aulinska sångerna låta väl höra
sig och ligga väl för vanliga röster
med omfång från d till f. (»Vår») och
c-fiss.
Potpourriet ur »Den stackars
Jonathan» innehåller operettens mest
anslående melodier med bifogad text,
hvilken dock, såsom vanligt i sådana
arrangementer, icke alltid sluter sig så ;
noga till melodien i klaverutdraget.
Teresina-valsen och Gavotten höra till j
de mera omtyckta numren ur resp.
operetter af Berens och Sullivan.
Ga-vottens vignett visar ett porträtt af :
den hufvudsakligen genom »Mikadon»
så populäre komponisten.
––––––-
Från Scenen och Konsertsalen.
Kgl. Operan. Sept. 26, okt. 5. Adam:
Konung för en dag (Nemca, Zelida: fröken
Karlsohn, fru Edling; Zephoriä, Piffear: hrr
Lundmark, Henriksson. — Sept. 27. Konsert
på Jankö-piano af fru Boyes-Rucker. —
Sept. 28, okt. 1,10. Mozart: Figaros bröllop.
— Sept. 20. Verd : Ernani, (Elvira,
Gio-vanna: fruar Ostberg, Edling; Carl V, Silva,
Ernani, Riccardo, Jago: hrr Lomberg,
Seller-greu, Strandberg, Malmsjö, Grafström). — 3.
v. Flotow: Martha, (Nancy: frk. Jungstedt,
sista upptr.) — 4. Rossini: Wilhelm Tell,
(Arnold: hr Strandberg.) — G. llizet:
Carmen (fru Edling; José: hr Strandberg.) —
8. Meyer beer: Robert af Normandie
(Isabella, Alice: fruar Östberg, Edling; Robert,
Bertram, Raimbaud: hrr Lundmark, Sellergren,
Strandberg.)
Vasa-teatern. Sept. 25, 26. Berens:
Prin-sessa för en dag, (Lazarillo: fru Stenfelt;
Carlo: hr Stenfelt). Sept. 28—30. Sullivan:
Mikadon. — Okt. 2—10. Millöcker, C.:
Stackars Jonathan, operett i 3 akter af H.
Witt-mann och Jul. Bauer, fri bearbetning af H.
Molander. (Harriet, Molly, Arabella, Miss
Big: fru Stenfelt, frökn. Ekström, Johnson,
Magnusson; Vandergold, Tob. Quickly, Jona-
than, Catalucci, Brostolone: hrr Klinger,
Var-berg, Strömberg, Stenfelt, Lundin).
Djurgårdsteatern. Sept. 26—30. Dalfolk,
(2<7ii sista repr.)
Såsom Nancy i »Martha» har fröken
Mathilda Jungstedt afslutat sitt
gästspel vid K. operan och i dagarne
an-trädt sin studieresa till Frankrike, der
hon lär ämna att utbilda sin vackra
stämma och sångtalang för den berömda
fru Desirée Artöt-Padilla. Den varma
hyllning, som egnades den begåfvade
sångerskan vid hennes afsked, visade
nogsamt att hon gjort sig i hög grad
omtyckt af publiken. K. operan mister
nu också i henne en välbehöflig
sångkraft och dramatisk kapacité, men vi
hoppas att hon efter afslutade studier
måtte återvända till dess scen. I
början af året meddelade vi här fröken
J:s porträtt och biografi med uppgift
på de roler den unga sångerskan
dittills utfört; vi kunna nu till dessa foga
Puck i »Oberon», Emilia i »Othello»,
Cherubin i »Figaros bröllop» och
Nancy, senast de båda sistnämnda,
hvari-genom hon tillvunnit sig så stort och
välförtjent bifall.
Verdis »Ernani», hvari hr Lomberg
förra hösten debuterade i Carl V:s rol,
har upptagits med hufvudsakligen
samma rolbesättning som då; titelpartiet
har efter hr Sellman öfvertagits af hr
Strandberg, hvilken likasom hr
Lomberg i dramatiskt hänseende lemnar ett
och annat öfrigt att önska. Hr L.
har i vokalt hänseende flere lyckliga
momenter men är något ojemn i före
draget. Som Silva har hr Sellergren
fått en uppgift, som lämpar sig
särdeles väl för hans förmåga. Såsom
Elvira tillvinner sig fru Östberg rikligt
bifall.
Fru Boyes-Ruekers konserterande här
i hufvudstaden tycks ha blifvit inskränkt
till den enda konserten på operan,
hvilken gafs inför fåtalig publik, som icke
syntes särdeles intresserad af hennes
prestationer på Janköklaviaturen. De
uppgifna fördelarne hos densamma, för
hvilka vi redogjorde i förra numret,
framträdde icke i nämnvärd grad
genom hennes spel, om än detta visade
såväl uppdrifven om ej fullt exakt
färdighet i nyklaviaturens behandling, som
ock att fru B.-R. som pianist är i
besittning af en framstående talang,
hvilken torde kunna göra sig bättre gällande
på en vanlig klaviatur.
Dermed fälla vi ingen förkastelsedom
öfver den nya uppfinningen, som
emellertid ännu icke torde ha nått sin
fulländning, likasom det instrument som
användes måhända icke var af nog
fullkomlig qvalitet. Ett program af
endast pianosolos verkar också
enformigt, hvarjemte eu öfver höfvan lång
paus före sista numret icke försatte
publiken i någon gynsam stämning.
En konsert i Upsala, gifven af fru
B.-R., lär ej ha följts af synnerlig
framgång. Hennes konserterande lär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
