Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(op. 36), Fantasistycken (op. 41),
A-quareller (op. 57), Albumsblade,
Fol-kedandse och Romans m. m.; bland
åtskilliga sånger af honom känna vi
mest hans vackra humoristiska
»Farvel, lille Grete». För Gades öfriga
kompositioner: tillfällighetsstycken, för
teatern, sånger etc. redogjordes
utförligare i Sv. Musiktidning 1887 n:r 5, som
med anledning af tonkonstnärens
nyli-inträffade 70-åriga födelsedag innehöll
hans porträtt och biografi.
Då vi nu måste taga farväl af den
gamle mästaren, om än lians verk och
hans minne ännu länge skall lefva i
norden, vilja vi emellertid kasta en
återblick på hans lefnadsöden och
frukt-| bärande verksamhet.
Niels Wilhelm Gade föddes d. 22
febr. 1817 i Köpenhamn. Såsom son
till en instrumentmakare kunde han
han tidigt få syssla med redskapen för
den konst, hvari han sedan skulle blifva
så stor. Det var i synnerhet
guitarren, pianot och violinen, som frestade
honom och medan han redan vid 14
års ålder togs i lära på verkstaden för
att danas till instrumentmakare
fortsatte han under hvarje fristund han
hade att göra sina öfningar på de
färdiga instrumenten, som lockade honom
långt mer än arbetet på deras
förfärdigande. Man märkte det dock snart nog,
den unge gossens håg
uppmärksammades och den tidens förste violinist på
platsen, kapellmusikus Wexschall, blef
hans lärare.
Framstegen voro så stora, att han
snart blef elev i kgl. kapellet, och
redan 1832 uppträdde han offentligt som
violinvirtuos. Såsom sådan lät han
höra sig i Stockholm å en konsert på
Kgl. operan 22 okt. 1838 (der hans
lärare Wexschall konserterat 1833)
samt en på börssalen d. 6 nov. I
musikteori blef han 1833 elev af A.
P. Bergegreen. Efter några års flitiga
studier blef den unge tillbakadragne
mannen uppmärksammad, och 1839
uppdrog Kgl. teatern åt honom att
skrifva melodramer till Oehlenschlägers
»Aladdin» samt året derpå att i
förening med Fröhlich sätta musik till
Bournonvilles ballet »Fædrelandets
Muser». Det var dock först 1841 han
väckte större uppmärksamhet med sin
Ossian-uvertyr, som vann det af
Musikföreningen utsatta priset. Om denna
yttrade prisdomarena (Spohr och
Schneider), att den ej allenast var den bästa
af 10 konkurrerande uvertyrer, utan
dertill ett i och för sig framstående
verk. Ehuru den vann stort bifall,
då den samma år utfördes af
Musikföreningen, dröjde dock denna med att
gifva hans derefter komponerade C
mollsymfoni. Gade sände sitt manuskript
till Mendelssohn i Leipzig, och den 2
mars 1843 väckte symfonien under
Mendelssohns ledning å en
Gewand-hauskonsert allmän hänförelse. Hösten
samma år gafs den ändtligen i
Köpenhamn, och 1814 reste Gade med kgl:t
resestipendium till Leipzig, der han
rönte det hjertligaste mottagande af
Mendelssohn och sjelf dirigerade sin
symfoni. Efter ett kort uppehåll i
Italien var han på hösten åter i
Leipzig, der han under Mendelssohns
frånvaro åtnjöt hedern att leda
Gewandhaus-konserterna vintern 1844—45. Tillika
blef han lärare vid det kort förut
upprättade konservatoriet. Efter
Mendelssohns återflyttning från Berlin delade
han med honom ledningen af
konserterna följande vintrar, men var åter
ensam derom säsongen 1847—48. Vid
dansk-tyska krigets utbrott 1848 drefs
han af patriotismen till hemlandet, och
intet än så frestande anbud har sedan
kunnat locka honom derifrån på längre
tid. Endast 1853 lät han förmå sig
att leda sista hälften af
Gewandhaus-konserterna. Ar 1849 blef han
medlem af Musikföreningens styrelse och
från 1850 har han med ringa afbrott
ledt dess konserter, dem han bragt till
en hög ståndpunkt och dermed utöfvat
stort inflytande på hela sitt lands
mu-siklif. 1851 blef han organist vid
Garnisonskyrkan, 1858 vid Holmens
kyrka och 1865 blef han i förening
med professorerna J. P. E. Hartmann
och Paulli vid upprättandet af
Köpen-hams Musikkonservatorium st3’resman
för detta, der hau inlagt stor förtjenst
som lärare och direktor. Vid Kgl.
teatern sökte man fästa honom som
kapellmästare 1862, men efter tre
månaders verksamhet här afgick han, då
han ej kunde förena denna befattning
med sina andra åligganden. Flerfaldiga
gånger har han varit inbjuden till stora
mnsikfester i Tyskland, Holland och
England, då han dirigerat sina verk
och njutit stor utmärkelse. Det var
för den stora konserten i Birmingham
1882 han komponerade »Psyche». Han
var upptagen som hedersledamot i en
hop utländska musiksamfund; så var
han medlem af Musikal, akademien i
Stockholm (1857), Musical, society i
London (1865), Königl. Academie der
Kiinste i Berlin (1874), Institut de
i France (1878), Beethoven-sällskapet i
Rio Janerio (1886) etc. Då
Köpenhamns universitets jubelfest firades
1879, hvartill han komponerat en stor
kantat (»Festmusik»), blef han utnämnd
till hedersdoktor. Bland många
utmärkelser kunna vi anföra, att han
1872 blef riddare af svenska
Nordstjerneorden och vid danska
Musikföreningens 50 års-jubileum 1886 erhöll
kömmendörskorset af Dannebrogsordens
första grad samt äfven erhållit
preussiska orden »pour le mérite». Han
innehade narurligtvis ock professors
titel och värdighet.
Gade var två gånger gift, först med
en dotter till tonsättaren J. P. E.
Hartmann och sedan med en dotter
till musikförläggaren Erslcw och sörjes
af henne och tre barn, två söner och
en dotter. Yngste) sonen Axel är
violinist i Kgl. hofkapellel i Köpen-
hamn och har nyligen gjort sig
fördelaktigt känd som komponist genom en
trio för piano, violin och violoncell,
gifven å första konserten sistl. nov.
af den förra året stiftade föreningen
»Symfonias, afsedd som organ för yngre
komponister.
Gades högtidliga begrafning egde
rum d. 30 dec. i Holmens Kyrka i
närvaro af Konungen och Kronprinsen
samt en mängd danska tonsättare och
en stor menniskomassa. Gades lik
kommer att bisättas i samma kyrka
vid sidan af Tordenskjold.
–-#––-
Det nya operahuset.
Löjtnanten vid Väg- och
vattenbygg-nadskåren P. A. Lindahl återkom i
början af dec. från den studieresa han
under ett par månader på
teaterbj-gg-nadskonsortiets bekostnad företagit i
utlandet för att studera
teaterbyggnaders konstruktion, belysning,
ventilation m. m.
Löjtnant Lindahl har under denna
resa tagit kännedom om
teaterbyggnader i Tyskland, Österrike, Ungern och
Frankrike. Företrädesvis studerade han
de moderna österrikiska teatrarne, hvilka
i fråga om praktisk och tidsenlig
konstruktion framstå som det yppersta vår
tid har att erbjuda.
Do nu färdiga, af arkitekten
Anderberg uppgjorda ritningarna till det nya
teaterhuset har
teaterbyggnadskonsor-tiet beslutit inlemna till regeringens
pröfning och fastställelse. Enligt dessa
ritningar kommer, som bekant, teatern
att förläggas med sin hufvudingång
mot Gustaf Adolfs torg och att mot
Carl XII:s torg förses med en
storartad och synnerligen prydlig terass,
under hvilken restaurations- och
kafélokaler blifva anordnade. Mot
Strömgatan blir dessutom lokal för ett
schwei-zeri och utefter Arsenalsgatan inredas
tolf till uthyrning för teaterns räkning
afsedda butiker.
Salongen skall rymma 12- å 1300
åskådareplatser, fördelade på
parkett-och tre logerader, och har all möjlig
hänsyn tagits till nutidens anspråk på
nödig trygghet för publiken genom
tillräckligt antal trappor och utgångar,
breda och ljusa korridorer, lätt
tillgängliga rädduingsbalkonger m. m.
Orkestern kommer att, såsom vanligt
vid nya teatrars byggande, nedsänkas
så att den ej blir synlig från parkett.
Scenöppningens bredd blir den
nuvarande, på det att befintliga
dekorationer må kunna användas. Invid scenen
anordnas särskilda magasin för attribut,
kulisser och fonder.
Vid teatermaskineriets konstruktion
biträder K. teaterns skicklige
maskinmästare, hr Lindström, och dervid skola
alla nj-are uppfinningar tillgodogöras i
afseende på lättnader och förenklade
anordningar vid maskineriets skötande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
