Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionssalen. Hittills hade allt gått utan |
afbrott. Då springer plötsligt den unge
klavérspelaren vid en af sångerskan
knappt påbörjad löpning förfärad upp
från klaveret, hans ögon blixtra, och
han yttrar med darrande stämma:
— Men, signora, i himmelens namn,
det går icke an! Det är nu tredje
gången, som jag ber er låta bli den
der grannlåten! Tro mig, signora, den
der kadensen på det der stället är helt
enkelt en omöjlighet! Det går icke!
— Och jag säger er för tredje
gången, att jag sjunger min kadens,
svarade sångerskan uppretad.
— En sådan kadens, på just det
stället, signora! Det strider ju
fullkomligt mot tonsättarens intentioner!
— Hvad rör det mig? afbröt
»divans ännu häftigare. Ni är så god
och följer med när jag sjunger, och j
dermed punkt! Och orkestern med i
morgon afton, förstår ni!
Med en föraktlig åtbörd vände hon
den unge mannen ryggen och gick ned
i sin klädloge.
Hon var en excentrisk natur: det
hon hade föresatt sig, det måste ske. I
Med lagarne för takten låg hon i
beständig fejd; visserligen hörde hon då
och då talas om »rytm» och
»accentuation» under repetionerna, men det
talet gick in genom hennes ena öra
och ut genom det andra. Med hennes
»fenomenala» röst behöfde hon ej
bekymra sig om dylikt. Deremot egde
hon en särskild talang till och
benägenhet för att »förbättra» alla de
operor hvilka hon ansåg sig »bära upp».
Äfven denna gång hade hon föresatt |
sig att genom en storartad
bravurkadens »försköna» Didos stora aria, och
detta ingalunda i slutet, utan midt i
allegrot. Hon njöt redan på förhand
öfver åhörarnes förtjusning och
förvåning, då hon midt i arian skulle slunga
ut hela sitt tonfyrverkeri af drillar och
I rullader.
Föreställningsaftonen var inne och
teatersalongen fyld ända till sista
platsen. Strax innan ridån skulle gå upp,
närmade sig den lille klavérspelaren
den öfver tiljau majestätiskt
framskridande drottningen-primadonnan och
bön-föll ännu en gång på det
bevekliga-sle:
— Signora, i mitt eget, i hela
orkesterns namn, besvär jag er att afstå
från er afsigt, det sker bestämdt en I
olycka! Musikanterna säga . . .
— Hvad har jag med musikanterna
att göra! Och de ha alls ingenting
annat att göra än att aekompagnera !
mig ordentligt! Se så, gå nu ned på
er plats!
Signalklockan ljöd, ridån flög i höj
den, operan började. Publiken
lyssnade med spänd uppmärksamhet; då
och då afbröt en bifallsstorm
handlingen. Under kapellmästarens säkra
ledning nådde verket sin höjdpunkt.
Nu kom turen till vår primadonna.
Hon trädde in, majestätisk och impo- j
nerande, hvarje tum en Dido. Den
stora arian började. Dödstystnad i
salongen. På den lille kapellmästarens
panna sipprade ångestsvetten fram i
stora perlor. Kapellisterna utbytte
betydelsefulla blickar. Nu kom den, den
ödesdigra kadensen. Det första
ackom-pagnements-ackordet var lyckligt
öfver-stökadt, nu skulle det andra komma,
men då var det icke längre möjligt
att fundera ut i hvilken tonart
sångerskan ströfvadc omkring.
Kapellmästaren höjde taktpinnen —• brr! en
gräslig dissonans från samtliga
instrumenten. Till all olycka föll stora
bastrumman också in.
Dido trädde ursinnig fram till
rampen; hade hon i detta ögonblick
kunnat förvandla sig till en hvalfisk, hade
hon bestämt slukat upp hela orkestern.
Publiken knotade, stampade, hyssjade
— allmän skandal! Ridån föll, och
deu stora Dido föll med den.
Men den lille kapellmästaren
gnuggade förnöjd sina händer.
Två år senare gafs på Theatro della
Valle i Rom Giacomo Rossinis första
opera »Demetrio e Palibio».
Salongen var fullsatt af en utvald publik.
I en af de förnämsta logerna satt
en af juveler gnistrande, majestätisk
dam och bredvid henne en medlem af
Roms förnäma verid, grefve X., för
tillfället den junoniska damens
uppvaktande kavaljer. Båda följde operan
med stort intresse, och då slutligen
kompositören under jublande: Eviva
Jtossini! Eviva Rossini! framropades,
var det den forna Dido, som kastade
den första präktiga buketten åt den
lille kapellmästaren i Aucona.
Följande morgon stod en beslöjad
dam i den redan mycket firade, nyss
20-årige »maestrons» präktiga
mottagningsrum.
— Med hvem har jag äran, signora?
Dido slog tillbaka slöjan med en
stolt åtbörd, räckte honom med kunglig
nedlåtenhet sin hand, lyckönskade
honom till »den stora framgången» och
frågade liksom i förbigående, om han
icke skulle ha lust att »lämpa
hufvud-paitiet i den nya operan efter hennes
röst ? »
— Jag beklagar, signora, svarade
Rossini med ett förbindligt leende,
men mina operor lämpa sig icke för —
fiasko-kadenser!
–-’<£■-
Dödsfall
inom musik- ock operaverlden
1890.
Arpi, Oscar Adalrik, Upsala
studentkårs sånganförare, f. i Börstil 8/a 182-1,
y i Upsala d. 2%-
Bagge, Julius, kamrer vid k.
Musikal. akademien, f. d. musikhandlare,
f. i Tumba 2/ä 1844, f i Södertelge
d. 2Vs.
Barnett, John, engelsk komponist,
f. ir>/7 1882 i Bedford, f 17/* i
Lock-hampton.
Becker, Valentin Edvard, kompositör
af manskörer, f. 20/n 1814 i
Wiirz-burg, y derst. 25/2.
Béhrens, Joh. Diderik, norsk
sånganförare, f. 2<’/a 1820 i Borgen, t 4.
27i.
Caradori-Kreutzner, Anna, fordom
firad operasångerska, f. i Ungern, y i
London i början af året, 77 år.
Clay, Frédéric, engelsk
operakomponist, f. 1840 i Paris, död i början af
året.
Diderichsen, Beatrice,
konsertsångerska, f. 1860 i Köpenhamn, f derst. i
maj månad.
Dressel, Otto, utmärkt pianist och
kompositör, f. 1826 i Andernach, y
2ti/7 i Waverley n. Boston.
Duru, Alfred, dramaturg, y i Paris
i början af året, 60 år.
Fogelberg, Gunnar, sångare och
sånglärare, f. i Trollhättan 16/9 1840, f i
Stockholm d. ’J/n.
Franck, Cesar, Auguste, pianovirtuos,
komponist, konservat.-professor i Paris,
t 10/iä 1822 i Liittich, y i Paris,
d. */u.
Gade, Niels Wilhelm, berömd dansk
komponist, f. d. 22/a 1817 i
Köpenhamn, f derst. 28/iä.
Gayarré, Julian, berömd tenorsångare,
f d. 2/i i Madrid, 46 år.
Hornstein, Robert von,
konservatorie-professor i Miinchen, komponist, f. i
Stuttgart, y i Miinohen 2%.
Jahnke, Joh. Fredr. August, bekant
sångdirigont och musiklärare, f. ’%) i
Greifswald, från 1842 lärare vid tyska
nationallyceum i Stockholm, y derst. Va.
Lachner, Franz,
generalmusikdirektör, en af Tysklands berömd .ste
komponister, f. 2/t 1803 i Rain, y 2% i
Miinchen.
Ijajarte, Théodore Edouard de,
opera-arkivarie i Paris, komponist,
musik-skrifställare, f. lu/7 1826 i Bordeaux,
I f 2«/g i Paris.
Leonard, Herbert, berömd violinist
och lärare, f. 7/i 1819 n. Liittich, y
i Paris i maj månad.
Matlhison-Hansen, Hans, professor,
utmärkt orgelspelaro, organist i
Roe-skilde, f. % 1807 i Flensburg, f d. 7/i.
Mollenliauer, Heinrich, violoncel list,
f. 1825 i Erfurt, y i Brooklyn
(New-york) i början af året, 64 år.
Naudin, Emilio. utmärkt tenorsångare,
f. i Parma 2:V 10 1823, y i Bologna.
Nessler, Victor Ernst, tysk
komponist (»Trumpetaren från Säkkingon»
m. m.) f. 28/i 1S41 u. Schlettenstadt
(Elsass), f i Strassburg 28/s.
Nordlund, Erik Gustaf, tenorsångare,
f. 26/5 1851 i Svartvik, f d. n/s i
Sundsvall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
