Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elisabeth Hjortberg och fröken Emma
Ekström med glänsande framgång. De
hyllades med stormande applåder och
blombuketter. Alla platser i lokalen,
som då öppnades för vintersäsongen,
voro upptagna och bland åskådarne
märktes italienske kronprinsen. Eru
Olefine Moe är under första hälften af
oktober engagerad vid detta
etablissement.
Paris Wagners »Lohengrin» gär i
dagarna öfver scenen ä Stora] operan.
Oroligheter, tillstälda af tyskhatarne, synes äfven nu
vid detta uppförande af operan skola
förekomma, likasom vid första uppförandet af den
för ett par Ar sedan A Edenteatern.
— »Miss Helyett», den äfven i utlandet
mycket populära operetten, uppfördes här sista
juli A Bouffes-Parisiens for 300:de gängen.
— Massenet den bekante franske
tonsättaren, hvars komiska opera »Don Cesar do
Bn-zano» äfven uppförts här i Stockholm, är fcir
närvarande sysselsatt med att komponera en
ny opera, hvars libretto är tagen ur Gcethes
»Werthers lidanden». Hon skall först
uppföras ä hofoperan i Wien och titelpartiet skall
sjungas af tenoristen van Dyck, som i dessa
dagar sjunger Lohengrin A Stora operan i
Paris.
Berlin. Harpvirtuosen, Franz Pönits, som
under vintern 18(52—66 besökte Skandinavien
och dä, ehuru endast 12 Arig, uppväckte
formlig entusiasm, icke minst här i Stockholm,
och 1866 anställdes som harpist vid k.
hof-kapellet i Berlin, hvilket han sedan oafbrutet
tillhört, firade den 1 september derstiides sitt
25-Ars-jubileum som k. kammarmusiker.
— Det nya operahuset här uppgifves nu
med bestämdhet skola uppföras midt emot
det nya riksdagshuset. Medlen äro till
stöi-sta delen tryggade; tomt och byggnad skola
kräfva ett belopp af 4 k 5 millioner. Pä
tomten skall förutom teatern äfven byggas ett j
hotell i stor stil. Operahuset skall rymma
2,200 personer.
Meyerbeers hundraåriga födelsedag, ärades
i Berlin med uppförande af »Profeten» A
Krolls teater, »Roberf» A K. operan, der
festligheten inleddes med »Struensee»•uvertyren.
»Robert» var endast inledningen till en hel
»Meyerbeerevkel. -— Liknande
festföreställningar har gifvits i Wien, Leipzig, Dresden,
Miinelien, Stuttgart, Hamburg m. fl. tyska stä-
Dödsfall.
Emmerich Robert, Komponist, f.
23A 1836 i Hahnau, f i Baden Baden
“A. Han inträdde 1859 i militärtjenst
och tog afsked 1873 som kapten samt
egnade sig derefter helt och hållet åt
musiken. 1873—78 bodde han i
Darm-stadt och fick der uppförda sina operor
»Der Schwedensee», »Van Dyck» och
»Ascanio». 1878—79 var E.
kalpel-mästare vid Stadtteatern i Magdeburg,
bosatte sig sedan i Stuttgart. Han är
mest bekant genom sina sånger.
Faccio, Franc o, orkesterdirigent
vid Scala-teatern i Milano,
konservatorie-professor derstädes (sed. 1868) och
komponist, f. 8A 1841 i Verona, f i
Monza sistl. juli. Han har skrifvit
två operor »I profughi Fiamminghi»
(1863) och »Amleto» (1871), den se
nare, till text af hans vän Arrigo
Boi-to, i Wagnerstil. Efter Marianis död
har F. ansetts för Italiens bäste
musikdirigent.
Haupt, Karl August, utmärkt
orgelspelare, f. 2:,/s 1810 i Kunern
(»Schlesien), f den *h. Han hade
till läraro A. W. Bach, B. Klein
och S. Dehn i Berlin, der han var
organist i flere kyrkor efter
hvartan-nat och sedan 1849 i parochialkyrkan.
1869 blef han deriktör för Kgl.
Institutet för kyrkomusik och medlem
af den musikaliska sektionen i
Akademiens senat. Han har utgifvit en god
Koralbok (1869) och för öfrigt endast
sånger.
Leybach, Joseph, bekant
kompositör till salongsmusik för piano, f.
1817 i Gambsheim (Elsass), f 23/ö i
Toulouse. L., elev af Kalkbrenner och
Chopin, flyttade 1844 till Toulouse,
der han blef domkyrkoorganist.
Litolff, Henry Charles, pianist,
komponist och musikförläggare, f. e/s
1818 i London, f i Paris 5/s. L.,
hvars fader (fr. Elsass) slagit sig ned
j som violist i London, var elev af
Mosche-les och uppträdde 12 år gammal som
pianist å Coventgardenteatern. Gift
vid 17 års ålder mot föräldrarnes vilja
flyttade han till Paris och sökte sedan
i en liten provinstad uppehälle för sig
och familj. Först 1840 lyckades han
å en välgörenhetskonsert vinna
uppmärksamhet som pianist, hvarefter han
kom i högt anseende som sådan.
En-ter skilsmessa från sin fru begaf haft
sig ut på resor; var 1841—44
kapellmästare i Warschau, reste i Tyskland,
Holland etc, var 1848 med om
oroligheterna i Wien och slog sig derpå ned
i Braunschweig, der hans
förstlings-opera »Die Braut von Kvnast»
uppfördes 1847. Sjukdom och
hypokondri förmådde honom att sluta
virtuosbanan 1850. I Braunschweig gifte
han sig ånyo med enkau efter
musikförläggaren Meyer, öfvertog förlaget
och grundade »Collection Litolff»,
förlaget af de bekanta
godtköpsmusikalier-na. 1860 öfverlemnade han denna
affär åt adoptiv (styf-)sonen Theodor
L. och flyttade åter till Paris. Hans
förbindelse med den sköna och
snillrika grefvinnan de Larochefoucauld
ledde till ny skilsmessa och ett tredje
äktenskap. Som komponist bar L.
varit ganska verksam. Mest bekant torde
han vara genom sina
»Konsertsymfonier» för piano och orkester. Efter hans
förut nämnda opera följde de franska:
»Catharina Howard» (1847), »Le
che-valier Nahel» (1863), »Salvator Rosa»
och ett antal operetter, såsom: »Die
Biichse der Pandora »(1871), Heloise
et Abailard» (1872) »La Mandragore»
(1876) m. fl. År 1886 fulländade L.,
efter sex års arbete, operan
»Tempel-herrarne», ett betydande verk, som
1 anses ställa honom vid sidan af
Gou-nod och Goldmark. Vidare har han
komponerat pianotrior (op. 47, 56, 100)
och stråkkvartetter op. 60 (med ett
klassiskt skönt andante)
»Charakter-stycke» (op. 54) »Arabesken» (op. 65)
i »Etiiden» (op. 57, 78, 111,) m. m. för
piano, en violinkonsert (»Eroica», op.
42), ouverturer, symfoniska verk,
kör-saker med orkester, etc.
Lun d, Jakob, musiker, f. d.
fanjunkare vid skånska husarregementet, f. 1815
i Helsingborg, f derst. i2/i. L. var
skicklig violinspelare och verkade
mycket för musiklifvet i Helsingborg
genom bildande af musiksällskap och
sångföreningar.
Malmsjö, John Gustaf,
pianofabrikant, f. d. 14 jan. 1815 i
Gårdstånga socken i Skåne (n. Lund), f i
Göteborg den 13:ded:s. Malmsjö
började, efter att ha lärt instrumentmakeri
hos den bekante Marschall i
Köpenhamn, att 1843 i Göteborg tillverka
pianon och blef med tiden vår
förnämste pianofabrikant, hvars instrument
tagit första pris på alla utställningar
senast under årets i Göteborg,
hvar-jemte han då erhöll Handtverks- och
Industriforeningens stora hederspris, en
guldmedalj. Malmsjös porträtt och
biografi infördes i Sv. Musiktidning d. 1(5
maj 1890, särskildt med anledning af
tillverkningen af hans 5,000:de instru
ment, en präktig konsertflygel. Flere
af hans stora flyglar hafva försålts
till England. M. var ledamot af
Musikaliska akademien och vasariddare.
Pettersson, Petter, f. d. musik
lärare vid k. krigsskolan på Karlberg
och organist vid derv. slottskapell, f.
i Uppland 1813, få Karlberg 1G/s.
P. var 1835 tillförordnad sånglärare
vid Musikaliska akademien och
upprättade sedan ett sånginstitut, som länge
egde bestånd. Han har utgifvit
sånger för mansröster och skrifvit en
kantat, som utfördes å Konstnärsgillet,
1847. P. var associerad medlem af
Musikal, akademien.
Vitu, August e, skriftställare,
teater- och musikkritiker i Pariser-
»Figa-ro», f i Paris Vs vid 68 års ålder.
Weber, Wilhelm Edward,
berömd fysiker, professor i Göttingen,
f. 2Vio 1804 i Wittenberg, f i
Göttingen 2n/g. W. har bl. a. utgifvit
flere skrifter i akustik (i Gottfr.
Webers »Cäcilia» och Schweizers o.
Pog-gendorfis »Annalen).»
Resp. prenumeranter
härslädes, som vid instundande
flytt-ningstid ombyta bostad, torde ha
godheten med snaras’e anmäla sin vya
adress skriftligen till
Svensk Musiktidnings Expedition.
Olofsgafan 1.
–—
Rättelse:
I föregående nummer sid. 98, 1 ;a
spalt 3:e rad. uppifr. står: 1847, läs:
1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
