- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 11 (1891) /
129

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N;o 17,

Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Olofsgatan 1 (Hötorget 6,) 1 tr. upp öfv. gård.

Stockholm den 1 November 1891.

i

Pris: Helt år 5 kr., Lösn:r 25 öre.

I Annonspris: 10 öre petitraden (15 öre uti.).

Arg. 11,

+

Ludvig Ohlson.

|||ör ett år sedan förkunnades oss
f\" t från Upsala fråDfället af den
vidt-bekante f. d. anföraren för
upsalasån-gen, och nästan samtidigt spred sig
underrättelsen att hans medbroder i
hufvndstaden, vår bekante korag
Ludvig Ohlson, träffats af ett lindrigt
slaganfall, som var ett memento mori för
den, såsom man tyckte, ännu
lifskraf-tige mannen. Det var, efter
hvad vi hört, under hans 1
jenst-göring vid orgeln i Klara
kyrka som detta sjukdomsfall
inträffade, hvilket var »början
till slutet», och han anade
det sjelf, ty hemkommen
yttrade han till en gammal vän,
som besökte honom, med den
humor som låg i hans natur,
att »nu hade vår Herre sjelf
ringt till aftonsången» för
honom. Inom ett år derefter
stod han ock på bår i det
tempel, der orgelns toner så
ofta ljudit under hans hand,
och öfver hans stoft sjöngs
nu en »aftonsång» af
sångar-bröder, som länge haft honom
till ledare, till en del med
toner, dem han sjelf skapat.

Då vi sammanstält Oscar
Arpi och Ludvig Ohlson har
det ej varit meningen att ställa
dem i jemnbredd med
hvarandra såsom körledare.
Der-till hade de allt för olika
natur och verkningskrets. Den
senare, blonde, frjmtlige
stock-holmskoragen var en Balder
mot den stränge Thor i
lärdomsstaden vid Fyris, och den
förres herskarmakt torde väl
ock med sin despoti ha varit
behöflig för att styra de ung-

domliga elementerna under hans spira.
Der Arpi slutade kan man säga att
Ohlson tog vid, ty en stor del af dem,
som först gjort tjenst i upsalakören
samlades sedan här i hufvudstadens
stora ordenskretsar P. B. och S. H.
T., hvilkas förtjenstfulla sångledare
Ohlson under mångfaldiga år varit.
Arpis upprepade offentliga uppträdande
med upsalakören gjorde honom ock
mera allmänt känd, än hvad fallet kunde
blifva med Ludvig Ohlson, hvars
verksamhet var af mera enskild natur. Så
musikalisk och musikaliskt bildad, som
Ohlson var, och med hans varma kär-

lek till tonkonsten kunde äfven han
energiskt och talangfullt sköta sitt kall
som sånganförare, hvilket allmänheten
ock stundom fick bevittna, då han i
spetsen för Schiitz’ska qvartetten
eller P. B:s stora sångartropp förde
taktpinnen. Högt värderad var han också
af de sångarbröder, som åt honom
anförtrott sin ledning.

Det är hufvudsakligen denna
verksamhet i tonkonstens tjenst, som gjort
Ohlson vida bekant för hufvudstadens
musikvänner. Såsom orgelspelare gjorde
han sig mindre bemärkt, och åt
komposition egde han föga tid att egna,
tidigt inkommen i en
praktisk verksamhet som
föreståndare för och sedan egare af
en stor instrumenthandel,
hvai-jemte han i Musikaliska
akademiens ekonomiutskott hade
icke så litet att bestyra. Om
Ohlsons begåfning och
verksamhet som tonsättare få vi
längre fram yttra oss och gå
nu till en kort skildring af
hans enkla lefnadshistoria.

Johan Ludvig Ohlson
föddes i Xerike d. 9:de maj
1838. Fadern, som var
skogvaktare, flyttade ett par år efter
sonens födelse till
Södermanland och Nyköpingstrakten.
Som mycket ung röjdes gossens
musikaliska ar lag, hvilka först
odlades af fadern, som
spelade violin, så att den unge
Ludvig snart nog lärde sig
att föra stråken och kunde
biträda fadern med att spela
på dansgillena och vid
bondbröllopen. Vid ett sådant
tillfälle hörde honom organisten
Ramström i Bettna, hvars
systerdotter sedan blef den
unge musikerns hustru. Denne
tog gossen till sig och
undervisade honom i piano- och
violinspel, hvari han snart
gjorde så stora framsteg, att

Ludvig Ohlson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1891/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free