- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 11 (1891) /
133

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Royle, T. P.: Toreador, Vals. Pr.
kr. 1.

Strauss, Johann: Gross Wien,
(Tout Vierne’) Vals, op 440, tillegn,
erkehertig Karl Ludvig. Pr. 1 kr.

Fare, Florence: Sans Far on,
Polka. Pr. 50 öre.

För sång med piano:

Rendahl, C. V. Sju Viser på
värmländske tongmåle deckta åttå
Fre-drek på Rannsätt å satte för bas eller
baryton mä litt klerp för pian. Pr.

2 kr.

Komikeralbum N:o 5 Farväll! ord j
af Gustaf Fröding, musik af Pelle N.

— N:o 6 Paraplyt, kupletter af E.
Pr. å 30 öre.

För sång utan ackompagnement:

Inne och, Ute, samling af svenska
folkmelodier och sånglekar för skolor
i och hem, utgifven af Gottfried Gisslow,
lärare vid Göteborgs folkskolor. Pr.

75 öre.

Af ofvanstående samlingar nya
förlagsartiklar ådrager sig Elkan &
Schild-kneehts största uppmärksamheten
genom namnen på inhemska tonsättare
af mera betydenhet; af de 14
musikverken bära 10 svenska namn, 2 ä o
af norrmannen Teilman, 1 af dansken
Schytte, båda kända namn; det enda
icke-skandinaviska: Strelezki börjar

göra sig allt mer bekant inom pia- |
noliteraturen. Vända vi oss till denna
först i ordningen, såsom alltid rikast
representerad, ha vi i första rummet
att nämna fröken Munktells
Humo-resque. Styckets tillegnande åt en
pianovirtuos, sådan som fröken Carlh.
Gyllensköld, antyder att det fordras
en routinerad pianist till utförandet, i
ehuru icke egentligen svårt.
Kompositionen är talangfull och såväl
melodiskt som rytmiskt underhållande,
stående långt öfver det simpla
salongs-musik-kram, som utgör jemte den
när-beslägtade dansmusiken den stora
allmänhetens musikaliska näring Öfver
dansmusikens nivå höjer sig
Petterssons Vals Caprice, ett rätt behagligt
stycke, brillant utan att vara svårt.
Mycket lätt till utförandet är Elza
Löthners Menuett, i klassiskt enkel stil.
Innan vi gå till dansmusiken vända vi
oss till de mera värdefulla
tonsättningar, som möta oss i Schyttes Moderna
Etuder, af hvilka 12 tillhöra första, 9
andra häftet. Dessa etyder äro alla
lätta och, såsom man kan vänta af
Ludvig Schytte, vackra nog att intressera
eleven. De flesta tonarter äro i dem
representerade, dock saknas F, H, Fiss
och Gess dur, b, ess, fiss, ciss och giss
moll, hvilka måhända äro sparade till
ett senare häfte. I en större
etude-samling anse vi annars att eleven bör
få göra bekantskap med alla de
brukliga tonarterna. Strelezkis Romans, en
rätt vacker melodi, med alltigenom
synkoperad ackompagnementstämma, på-

: minner om den kompositör åt hvilken

j den är tillegnad. Stycket kan
rekommenderas såsom en lätt, välldingande
salongspjes. Teilmans Tonebilleder,
med något antik, om öfvertryck
påminnande notstil, utgöras af till en del
fantiserade norska folkmelodier.
Antik, fast af visst intresse för oss
sven-| skar, är Paraphrasen öfver Math.
Mont-gomerys (orätt stafvadt med 2 m å
noterna) gamla sång, som förflyttar oss
ett halfsekel tillbaka i minnet. Af
Kjellanders dansmusik fängslar valsens
titelblad uppmärksamheten genom ett
charmant porträtt (i ljustryck) af Anna
Pettersson. Det musikaliska
innehållet i dem är ej af märkligare
beskaffenhet.

Gösta Geyers Violin Romans kan
räknas till den urge komponistens
bästa verk och torde med orkester taga
sig än bättre ut än med blott
piano-aekompagnement. Vi förmoda att den
kommer att utföras snart nog på
någon symfonikonsert med biträde af
hof-kapellet. Kompositionen, temligen stor
i anläggningen, med ett allegro con
brio mellan andantesatssr i början och
slutet, är klart planlagd och
intresserar genom vacker melodik och färgrik
harmoni utan sökta effekter. Af
sångerna på detta förlag är den unge
tonsättaren H. Sedströms till sättningen
enklast, men en ganska intagande sång.
Fröken Munktells och Emil Sjögrens,
af samma omfång, äro till innehållet
mera komplicerade; den förra, af en
ljusare färg, hade fortjent att vara
bygd på en mera poetisk text, ty
musiken innehåller flera vackra pointer.
Sjögrens sång, föredragen här å en
soaré, är i dystert allvarlig stil med
mystiska harmonier, och sluter sig väl
till texten. Aulins korta sång är
i liknande stil och talangfullt skrifvon.
Endast dissonansen a—ais i tionde
takten från slutet kunna vi ej rätt förlika
oss med, om den än synes berättigad
af satsens konstruktion.

Af de Lundquistska nya musikalierna
är Eilenbergs album omfångsrikast.
Det innehåller: Im Galopp durchFeld
und Wald (Galop di bravura); 2 Die
Nachtigall und die Frösche; 3 Ein
Waldconcert; 4 Musicirende Zigeuner;
5 Muckentanz; 6 Schmiedeliedchen;
7. En Tänzcnen auf griiner Wiese;
alla af hr Eilenberg, som är bekant
genom moderna pianokompositioner.
De i detta häfte förekommande äro
populärt moderna och lätta men skatta
just icke åt den högre moderna
smakriktningen. Komponisten är född 1848
och kapellmästare i Stettin. I nyare
stil och af fransk karaktär är Godards
3:e vals el. » Valse-serenade». Godards
spirituela tousättningar väcka alltid
mer eller mindre intresse, och då
utförandet af denna ej ställer särdeles
höga fordringar på den exequerande,
kan densamma godt rekommenderas åt
våra pianister. Lätt är också Sedströms
Menuett, som äfven vittnar om den

begåfning vi funnit hos denne
tonsättare. Öländers Polka och Behrs
salongvals motsvara de fordringar man
ställer på dansmusik. »Fjäll-låtar»,
af den unge lofvande komponisten
Beckman, hade man tillfälle att i
våras höra å Scholanderska soarén i
Vetenskapsakademien, då
violinstämman utfördes af den på ett annat
konstområde välkände man, åt hvilken
»lå-tarne» äro tillegnade. En frisk fjälluft
blåser genom de lifliga melodierna, som
säkert skola bereda nöje åt en öfvad
violinist; ackompagnementet företer
inga svårigheter. Smiths och Clays
sånger tillhöra båda den enkla, äldre,
melodiösa sångstilen. Sidney Smith,
utmärkt engelsk pianist och
pianolärare, föddes 1839 och dog 1889 i
London. Frédéric Clay, f. i Paris af
engelska föräldrar, uppträdde först i
London som operakomponist och har
sedan fått flera operor uppförda der
på Coventgarden-teatern. Samlingen
»Sångprogrammet» innehåller i 3:e
häftet sånger af Geijer (»På vattnet»,
»Salongen och skogen», »Kommer ej
våren») Hallström (»Sångarens hem»),
von Heland (»Blomsterflickan»),
Myrberg (»Återseendet»), H. Berens (»Blif
hos mig»), Norman (»Min själ är sjuk»)
samt Briill, Bronsart, Franz,
Meyer-beer, Verdi (dryckessång ur »Den
vil-seförda»); 4:e häftet sånger af Geijer
(»Min politik»), Hallén (»I skogen»),
Jacobsson (Serenad), Josephson (Emiren
i Bengador») Hallström (Romans ur
»Hertig Magnus och sjöjungfrun» samt
»Nattlig sång»), Wennerberg (Carl d.
V:s sang i liigkisten), v. Heland
(»Bland fjellen»), Littmark (Doppa
redagen), samt af Mendelssohn,
Beet-hoven (aria ur »Fidelio»), Weber (aria
ur «Oberon») och Schumann. En
samling sådan som denna af äldre
mestadels goda saker, bör alltid vara af
intresse för sångens vänner att äga.

Gehrman & C:o ha tänkt på de små
med ett par förtjenstfulla
publikationer, den ena Kullaks — (den utmärkte
pianisten och läraren f 1862) —
Kinderleben, hvaraf hvardera häftet
innehåller 12 stycken, det andra Gisslows
samling af folkmelodier (64) och lekar
(24), valda med god urskillning så väl
livad melodierna beträffar som ock
orden, der urval af verser behöfts. Det
billiga priset bör jemte bokens goda
och för ungdomen nöjsamma innehåll
bereda densamma stor spridning och
blifva en välkommen julgåfva i många
hem. Af öfriga nyheter — ett
salongs-stycke af Czibulka, dansmusik,
bvari-bland förnämst Strauss’ vals, och ett
par marscher, den ena med en fin vy
af Vaxholms fästning på vignetten och
rätt bra innehåll — ådrager sig
Ren-dahls »Viser» största
uppmärksamheten redan genom sin titel på
provinsdialekt och en vignett med en glad
vermlandstös, som vid en gärdesgård
står och fläktar med sitt förkläde, och
bakom henne ett stycke Wermlands-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1891/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free