- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 11 (1891) /
135

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK MUSIKTIDNING.

135

vänliga umgängessätt och efterlemnar
många vänner. H. W—r.

–––––––

Från scenen och konsertsalen.

Kgl. Operan. Okt. 16, 25. Verdi: Ri-

goletto, (Rigoletto: hr Pasqualis). — 18,21
v. Flotow: Martha, (Nancy: frkn. Almati:
Wolf; 18 okt. 125:te gången.) — 1.9.
(Jou-nod: Faust (Faust: hr Strandberg). — 22.
En Midsomnuirnattsdröm. — 24, Första
Sgmfonikonterten: 1 Saint Snens: Suite, It
dur op. 4!) (Prelude, Sarabande, Gnvotte,
Romance, Finale.;) 2, Weber: Aria ur
»Friskytten» (frk. Esther Sidner); 3 Wagner:
Siegfried-Idyll; 4. Beetbovcn; Symfoni N o 7, Adur.
Op. 92. — 2G. Mascagni: På Sicilien.
Undina. — 28. Adam: Konung för en dag.
(Zephoris, prins Kadoor: hrr Lundmark,
Sel-lergren’. — 30 Rossini: Wilhelm Tell:

(Mathilda, Hedvig, Jemmy: fruar Edling
Strandberg, frk. Karlsohn; Tell, Arnold, Fiirst,
Melchtahl, Gessier, Ruodi, Leuthold: hrr
Landquist, Odtnann, Strömberg, Sellergren, Nygren,
Rundberg, Grafström). —31. Verdi: Ernani
Ernani: hr Pasqualis; Elvira, Giovanna: fruar
Istberg, Strandberg; Silva, Ernani, Riecardo,
Jago: hrr Sellergren, Strandberg, Malmsjö,
Grafstriim.)

Itasa-Teatern. Okt. 16—31.
Offen-bach: Den skömi Helena.

Berns’ salong. Okt, 20. Konsert till
förmån lör dir. Aug. Meissner; bitr. hr Andr.
André.

Herr Vincenzo Pasqualis gästar
fortfarande Kgl. operan och har efter
Rigoletto sjungit Carl V i Ernani. För
hans utförande af sistnämnda rol, hvil
ket egde rum den sista okt., kunna vi
först i nästa nummer yttra oss.
Operan har för öfrigt haft några »stilla
veckor», under hvilka symfoni
konserten d. 24:de okt. varit den
märkligaste tilldragelsen, om också inga för
oss nya tonverk å densamma
framfördes. Den hade emellertid lockat
teatersalongen full af en, att döma efter
bifallsyttringarne, mycken belåten
publik. Konserten inleddes med en suite
af Saint Saöns, hvilken ej varit hörd
här sedan i mars 1883. Nu liksom
då anslog den spirituela, omvexlande
tonskapelsen i hög grad publiken.
Äf-ven Wagners »Siegfrid-Idyll» blef väl
emottagen. Då densamma senast gafs
af hofkapellet i nov. 1887 yttrade vi
oss om densammas uppkomst och
karaktär. Intresse bör detta fristående
orkester verk af Wagner alltid väcka
såsom bevis på Wagners stora
instru-menteringskonsert, som här bl. a.
mästerligt framträder i den af flöjter och
klarinetter målade fågelsången ; oaktadt
flera vackra melodiska ansatser lider
dock det hela af monotoni och
longö-rer. En förtjenst hos denna
Wagner-pjes, såsom ock Hanslick erkänner, är
den fredliga stämningen i densamma.
Han likasom hvilar sig här vid den
nyfödda sonen Siegfrids vagga (Idyllen
skrefs strax efter dennes födelse) från
de väldiga kraftyttringar, hvarmed han
griper verket au i sina sista stora
musikdramer. Såsom förra gången, då
Siegfriedidyllen utfördes, afslutades äf-

ven denna konsert med Beethovens
härliga A-dur-symfoni, hvars sköna
Allegretto (»Tonernas vågor») såsom alltid
hänförde åhörarne. Direktör Nordquist,
som sjelf anförde kapellet, vidtog, i
enlighet med nyare idéer, efter v.
Bii-lows föredöme, vissa temporubbningar
i utförandet, hvilka nog, i
öfverens-stämmelse med de särskilda satserna
olika karaktär, ega sitt berättigande;
om rätta tempi kunna meningarna för
öfrigt vara mycket delade. Med sär
deles lif och fart gick finalen undan,
och symfonien i sin helhet återgafs
med i allmänhet god precision. Som
fyllnadsnummer sjöng fröken Esther
Sidner Agatl as stora aria ur
»Friskytten» med det behag i röst och smak
i föredrag, som utmärker denna unga
såDgerska. Uppgiften var stor i detta
den stora sångkonstens probérnummer
och ovanan vid att sjunga inför en
teaterpublik och med orkester syntes väcka
någon rädsla hos sångerskan,
hvarige-nom dock ej intonation eller föredrag
i nämnvärd grad stördes Fröken
Sidner skördade ock välförtjent bifall.

Vasateatern har snart hunnit till
25:te representationen af den bekanta
Offenbachiaden »Sköna Helena».
Op-peretten gifves också med rätt god
sammanhållning och komik. I
musikaliskt hänseende står fröken
Grönberg främst, hvilken vi tillerkänna
priset framför titelrolens förra
innehafva-rinna på denna scen genom att
framställa den med det behag rolen fordrar
cch hvarigenoin hon påminner om don
allra första »Sköna Helena» vi här i
hufvudstaden fingo göra bekantskap
med. Såsom »Kungen gemålen» är hr
Strömberg med sin kungliga
skröplighet oöfverträffligt skrattretande. För
Paris eger teatern en rätt god
sångkraft i hr Ander, hvars röst dock
kräf-ver mera utbildning. Saknaden deraf
framträder mera på en mindre teater,
sådan som Vasateatern, då den
sjungande ej kan konsten att moderera sin
stämma. Den fjerde hufvudpersonen,
Calchas, har ock i herr Hagman en
lustig och för sångpartiet lämplig
representant.

Matinén i Berns’ salong till förmån
för herr Aug. Meissner, hvilken d. 6
okt. för 22 år sedan der började sin
trägna och förtjenstfulla verksamhet
som orkesterdirigent, var besökt af så
många den stora lokalen kunde rymma.
Programmet var också utmärkt valdt,
börjande med en svensk Marche
tri-omphale och slutande med
Björnebor-garnes marsch i det bekanta
arrangementet af v. Schantz, hvilken som
Meiss-ners företrädare invigde Berns’
etablissement. Herr Meissner hade, som
vanligt till sin recett, att bjuda ett nytt
potpourri. — »Det glada Stockholm»
denna gång — som utmärkte sig af
många fyndiga anspelningar och var i
musikaliskt hänseende underhållande.
En ung norrman, herr Andr. André
lät vid detta tillfälle höra sig första

gången i Stockholm och röjde
begåf-ning med en röst som gjorde godt
intryck. Den unge sångaren, som tagit
undervisning här, led för tillfället af
en katarr, som gjorde honom mycket
indisponerad, hvarför hans program
också måste ändras. Att dir. Meissner
denna afton var föremål för varm
hyllning säger sig sjelft; denna tog sig
också form af blommor och en
blom-sterkrönt borduppsats af silfver. Vi
hafva allt skäl att hoppas oss få se
hr Meissner som 25-års-jubilar i
spetsen för denna lokals orkester.

––Si–-

Frän in- och utlandet.

K. Operan. Blommor och
lagerkransar få sedan någon tid ej genom k.
Operans vaktmästare inkastas på
scenen, utan de skola i stället insändas
i klädlogerna till artisterna, dessa
naturligtvis obetaget att sedan föra dem
mud sig in på scenen vid
inropningar-na. Såvida dessa skola få fortfara
synes det oss som, i likhet med hvad
som skor å konserterna, dessa
förärin-gar hellre kunde öfverlemnas af
tea-tervaktmäetare åt artisterna vid deras
sortie efter framropningen.

Fru Sigrid Arnoldson-Fischhof har
efter sista gästspelet i Göteborg
konser-terat i landsorten. Den 17 okt. gaf
hon konsert i Linköping och d. 18:de
i Norrköping. Linköpingskonserten var
besökt af omkr. 500 personer, och
enl. en recensent i »Östergötlands
Dagblad» skulle allmänhetens »spända
förväntan blifvit upplöst i nästan intet».

En person, på hvars omdöme
recensenten kan lita, ansåg att sångerskans
röst var sliten i det högre registret.
Bäst tyckte man om ett par folkvisor
»Fjorton år» och »Det är så underliga
ställen», hvilka sjöngos mycket
dramatiskt. Rec. yttrar slutligen: det är
väl egentligen från scenen som Sigrid
Arnoldson gör sig bäst gällande. Här
öfverskyles hvad som brister i röstens
kraft af en stor dramatisk förmåga och
den fagra apparitionen.»

Fru Fischof bar sedan konserterat i
Gefle och Upsala, biträdd af en tysk
pianist Fuss, och kommer att
ytterligare låta höra sig å Kgl. operan
under den vecka hon ännu lär dröja i
hufvudstaden.

Musikföreningens sammanträden för
innevarande arbetsår ha nyligen börjat
i Musikaliska akademiens lokal
härstä-des. I torsdags afton hade man nöjet
att å ett sådant för första gången höra
fröken Dagmar Edman, en ung
sångerska, som efter utomlands fullbordade
studier inom kort skall debutera å k.
Operan härstädes såsom Elsa i
»Lohen-grin». Fröken Edman, som har en
hög, klingande sopran och ett
förträffligt föredrag, utförde vid tillfället ett
par nummer: aria ur »Le roi d’Ys»
af Lalo, gifven för ett par år sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1891/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free