Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behag i den enkla, uppriktiga fram-
ställningen. »Hvad har din far för
yrke ?» »Han är skogvaktare i ers
höghets skogar. -> — »Hvad — skog-
vaktare hos mig?» utropade fursten
förvånad. »Och hvad heter du då?»
— »Christoph, Willibald Gluck!»
»Gluck? Son till min käre, trogne
Gluck?» sade fursten gladt och vän-
ligt. Derpå vardt han plötsligen all-
varsam, och i det han lade sin ena
hand på ynglingens axel fattade han
dennes hand och sade: >Du eger en
stor talang, och den får ej förqväfvas.
Jag skall sörja för din utbildning.
Med det snaraste följer du mig till
Wien. Lef väl till dess!»
Dermed aflägsuade han sig, lemnande
Christoph åt sig sjelf och åt de gla-
daste förhoppningar.
Detta var år 1731. Fjorton år se-
nare finna vi skogvaktarsonen som
kammarmusikus hos grefve Melzi i
Italien, hvilken blef honom en ny be-
skj’ddare, och nio år derefter är han
åter i Wien som hofkapellmästare ef-
ter att ha fört ett rörligt lif och fli-
tigt komponerat operor. Som operans
nyskapare gjorde han sig här odödlig
med »Orfeo ed Euridice» och synner-
ligast med sin »Aleste.» Troende sig
bättre förstådd, i Paris uppförde han
der 1774 sitt mästerverk »Ipbigenie
en Aulide» cch dröjde der i sex år.
Återkommen till Wien slöt han der
sina dagar vid hög ålder d. 15 nov.
1787.
Hans ofvannämnda sceniska stor-
verk till hvilka sluta sig »Armide»
och »Iphigénie en Tauride» skola länge
lefva; och såsom namnet Mozart (hvil-
kens förelöpare han anses vara på den
dramatiska musikens område) icke så
lätt förgätes, så skall äfven minnet
länge än bevara namnet
Christoph Willibald Ritter von Gluck.
––––––––—
Från scenen och konsertsalen.
Kgl. Operan. Jan. 1, 12Gounod: Romeo
och Julia (Julia, Gertrud, Stefauo’: frk. Mo-
ritz, fru Strandberg, frk. Wolf; Romeo, Capu-
let, Lorenzo, Tybalt, grefve Paris, Mercutio:
hrr Strandberg, Lundquist, Sellergreu Kund-
berg, Malmsjö, Johanson). — 2, 6, 7, 11, 14
Vermländingame. — 3 Ponizetti: Rege-
mentets dotter; Adam Niirnbergerdockan
— 5 Flickan från Aries, musik af G. Bizet-
— 6 (kl. 7,30) 8, 10 Weber: Friskytten
(Agatha, Anna, brudtärnan: fruar Östberg,
Edling, frk Thulin; Ottokar, Kuno, Kasper,
Max, en eremit: hrr Lundquist, Strömberg,
Sellergren, Strandberg, Nygren). — 13 En
midsommarnattsdröm, musik af Mendelssohn
— 15 Ailam: Konung för en dag: (Nemea,
Zolida: frk. Karlsohn, fru Edling; kung Mos-
sul, Zephoris, prins Kadoor, Piffear, Zizel:
hrr Lundquist, Lundmark, Sellergren, Henriks-
son, Grafström).
Vasa-teatern. Jan. 12—15 Offenbach:
Frihetsbröderna, opera buffa, 3 a., af H Meil-
hac ock L. Halévy, (Fiorelln, Fragoletto, her-
tigen, paven: frkn. Grönberg, Ekström, Jons-
son, Ohlson; Montedafior, Pietro, Trascapatrul-
lo, hotkamrern, baron Barbaceo di Hugghi-
inano, dom Clunear y-Alearaza, don Trumpho
el Clopotasso: hrr Varberg, Strömberg, Lun-
dahl, Ander, Salmsou, Hagman, Svanberg).
Södra teatern. Jan. 1—5 Fru Hin, feeri-
lustspel, 3 a., 8 tabl. af IL Meilhac och A.
Mortier, bearb. af H. Christiernsson, musik af
B. Halidén.
Kgl. operan har äfven varit lidande
af den här länge rådande sjukligheten,
så att flere tillämnade uppfriskningar
af repertoaren måst inhiberas på grund
af sjukdomsfall bland personalen; känn-
barast har Arvid Ödmanns otjenstbar-
het inverkat i detta hänseende och i
ej så ringa grad äfven fröken Karl-
sohns. Den senare har nu emellertid
åter börjat sin tjenstgöring med åter-
gifvandet af Nemea i »Konung för en
dag ■, och herr Ödmann lär nu äfven
vara återstäld och färdig att böl ja upp-
träda. En relativ nyhet är »Friskyt-
ten», som ej så nyligen gått öfver
operascenen. I »Romeo och Julia» har
pagens rol återgifvits för första gången
af fröken Wolf, hvarigenom operan
kunnat upptagas oaktadt fröken Karl-
sohns sjukdom. Vår redogörelse för
operans verksamhet blifver denna gång
sålunda ganska torftig. Likaså har
några konsertföretag under detta år
alldeles uteblifvit, säkert också till
följd af den allmänna sjukligheten.
Vasateatern har upptagit Offenbachs
muntrande operett »Frihetsbröderna»,
som hittills lockat mycket folk till den
lilla teatern.
––$><?——-
Från in- och utlandet.
Kgl. Operan. Mozarts’ »Figaros bröl-
lop» kommer snart upp på scenen och
säsongens första större operanyhet:
Ponchiellis »Gioconda» torde vara fär-
dig att gifvas i slutet af månaden. På
dramatiska afdelningen forberedes Gö-
thes Egmont med Beethovens muik.
Vid musikaliska akademiens samman-
träde den 29 sistl. dec. utsågs till præ-
ses justitierådet A. V. Abergsson samt
till medlemmar af förvaltningsutskottet
bankokomissarien C. G. Korsgren, kom-
merserådet J. Sjöberg och direktör O.
Bolander. Till medlemmar i läroverks-
styrelsen valdes professor J. Giinther,
hofkapellmästaren J. Dente, direktör
F. A. Frieberg och kammarmusikus A.
F. Lindroth.
Tre s. k. musikaftnar komma under
denna säsong att anordnas härstädes af
två bland våra mest framstående musik-
idkare, pianisten Richard Andersson
samt sångaren och sångläraren Oscar
Lejdström. Grefvinnan Mathilda Taube,
f. Grabow, fröken Anna Piehl m. fl.
ha benäget lofvat biträda vid dessa
musikaftnar, hvilkas program skola upp-
taga företrädesvis värdefulla musikaliska
nyheter, deribland sånger af Pietro
Mascagni, Emil Sjögren och Erik Åker-
berg.
Lokalen blir Vetenskapsakademiens
hörsal, och abonnementspriset för alla
tre musikaftnarne är: i salen 7 kr. 50
öre och å läktaren 5 kr.
Första musikaftonen eger rum under
loppet af februari månad.
Abonnementslister finnas utlagda och
biljetter tillhandahållas i Abr. Lund-
quists musikhandel.
Våra musiksällskap. Musikförenin-
gen kommer att ytterligare under denna
vinter uuder hr FraLz Nerudas ledning
gifva två konserter. Såväl detta säll-
skap, som Filharmoniska sällskapet, un-
der hr Halléns ledning, har redan bör-
jat sina repetitioner.
Nya Sångsällskapet, hvars bildande
vi förut omnämnt, kommer att under
sin ledare, dir. Erik Åkerberg, gifva
sin första konsert d. 26 jan. i Veten-
skapsakademiens hörsal med biträde af
fru Edling, frökn. Sigrid Lindberg,
Maria Rydberg och en musikälskare.
Biljetter säljas på förhand i Abr. Lund-
quists musikhandel.
Henrik Westberg den svenske, i Tysk-
land bosatte, tenorsångaren, har nyligen
sjungit i Breslau å Stadtteatern Wal-
ter von der Vogehveide i »Tannhäuser»
och Tamino i »Trollflöjten» samt lika
ledes i Aachen uppträdt som Georges
Brown i »Hvita frun». Från båda stä-
derna berömmas han af kritiken för sitt
smakfulla sångsätt och sin sympatiska
stämma.
En ny svensk tenor, som vid sig sy-
nes fästa de största förhoppningar,
är en ung hr John Ablström, som efter
att ha lemnat den juridiska banan nu
idkat en längre tids studior i Paris.
Hans lärare den gamle Massé, som
dock bland sina svenska adepter räknat
en Signe Hebbe, en Leonard Labatt,
en Arvid Odmann och en Christine
Nilsson, har förklarat att »han aldrig
haft en elev som gjort så förvånans-
värda framsteg» och förespår hr Ahl-
ström en lysande framtid. Den unge
tenorsångaren kommer antagligen att
debutera nästa vår.
Fru Dagmar Sterky, född Bosse, har
uppträdt på Kristiania teater som Ma-
deleine i »Postiljonen från Longjumeau»
samt fått mottaga det mest ampla er-
kännande för sitt utförande af denna
roll. Kritiken berömmer allt igenom
hennes vackra sång och litiiga, tillta-
lande spel. »Fru Sterkys naturliga be-
hag», yttrar en anmälare i Morgenbla-
det, »hennes intagande och högst sym-
patiska spel samt icke minst hennes
fint musikaliska smak och förträffliga
sångkonst gåfvo en vacker bild af den
lilla bondflickan, som kommit till glans
och rikedom.»
Hr P. Stårck, den bekante pianisten,
har nyligen uppträdt på konservatoriets
konsert i Briissel, der han gjort stor
lycka. The Belgian News, hvilken
tillika meddelar konstnärens porträtt,
yttrar om hans uppträdande: »Mr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
