Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla anslag,.........hyror....och.extra inkom-
ster ..................... 131,000: —
af de blifvande recett-
medlen kr. 909: 9 för
hvarje representation
eller på beräknade ‘220
representationer ett be-
lopp af................ 200,000: -
till sammans således 331,000: —
skola tagas i anspråk för de under
rubriken »Utgifter» upptagna poster,
såsom hyran, direktören och kansliet,
orkestern, kör, ballett, kostymförrådet,
maskineriet m. m., då deremot för
artistpersonalens aflöning endast skall
vara att tillgå det, hvarmed recett-
medlen på representationerna komma
att öfverstiga ofvannämda belopp, kr.
909: 9, få vi härmed afgifva den för-
klaring, att vi, då detta förslag ej
synes oss öfverensstämmande med bil-
lighetens fordringar, icke anse oss böra
antaga det samma.
Stockholm den 20 augusti 1892
Wilhelmina Strandberg. Ida Brag.
Anna Karlsohn. S. Wolf. Arvid Öd-
mann. C. F. Lundqvist. A. Rund-
berg. H. Strömberg. A. Sellergren.
G. Henrikson. C. Lundmark. H. Brag.
J. Grafström. F. Malmsjö. H. Ny-
gren. Max Strandberg. C. O. Jo-
hanson.
Fråga blef naturligtvis äfven om
hvem som befinnes lämplig att bli dir.
Nordqvists efterträdare, och meningarne
svntes i detta fall samla sig kring
kammarherre A. O. G. Burén. Stats-
rådet och chefen för finansdeparte-
mentet frih. von Essen hade derefter
d. 25 augusti å sitt embetsrum en
längre öfverläggning med direktör C.
Nordqvist och kronoombudet vid Kgl.
operan löjtnanten grefve Taube, och
dagen derpå besökte kammarherre A.
O. Burén på anmodan finansministern
å dennes embetslokal och hade ett
längre samtal med honom.
I Posttidningen för 29 augusti med-
delades, att de förhandlingar, som på-
gått i anledning af operasujetternas
skrifvelse till finansministern, ännu
icke ledt till något bestämdt resultat.
I samma tidning lästes tre förklaringar,
den ena undertecknad af 18 solister
(de här förut uppräknade jemte hr O.
Bröderman), den andra af 38 körmed-
lemmar, den tredje af de tre förnämsta
balettsujetterna (frkn. Rosén, Flam-
mand och Brandt). Förklaringarne
hade nästan samma lydelse; vitet för
öfverenskoinmelsens brytande af kör-
och balettsujetter bestämdes dock en-
dast till 500 kr. Vi anföra här den
första af förklaringarna:
Till redaktionen af Posttidningen!
Till svar på eder den 26 dennes
införda uppsats »Vården om vår ope-
ra»* anse vi oss tills vidare endast böra
meddela, att den erfarenhet, vi vunnit
under hr Nordqvists chefskap, föranledt
oss att ingå följande förbindelse:
Vi undertecknade förbinda oss här-
med på heder och tro att icke uuder
tiden från närvarande stund intill den
1 juli 1896, i fall hr Conrad Nord-
qvist i någon egenskap är anstäld vid
operan härstädes, der taga engagement
vare sig för längre eller kortare tid;
och förklara vi tillika, hvar och en.
oss pligtige att för öfverträdelse af
denna förbindelse utgifva ett vite af
Tvåtusen kronor, som tillfalla de öfriga
till lika fördelning; och medgifva vi,
att vitet får af vår aflöning vid operan
uttagas.
Stockholm den 24 augusti 1892.
(Namn.)
Enligt en uppgift, som nyss varit
synlig i Aftonbladet, har dir. Nord-
qvist allt ifrån krisens början varit
fast bestämd att atgå från sin befatt-
ning, då han kommit till den öfver-
tygelsen att en fortsatt operaverksam-
het under hans ledning är otänkbar af
rent ekonomiska skäl. Operaartisterna
ha, enligt samma källa, haft samman-
träde för att utarbeta förslag till stad
gar och plan för operans verksamhet,
sådan de tänkt sig densamma. De
uppgjorda förslagen skola sedan fram-
läggas för finansministern. Operaverk-
samheten har under sista veckan hvilat.
# *
*
* I denna artikel påpekas, att hr Nordqvist
har kontrakt pä 5 år med Kgl. Mjst. och
kronan, och att hr N. likasom personalen var
underkastad lönereduktion i hiindelsc af otill-
räckliga inkomster. Vidare anfores öfver-
skottet af 23 794 kr. spelåret 1890—91 samt
vinstutdelning af 11,900 kr. till teaterperso-
nalen. Afdraget spelåret 1891—92 utgjorde
| för mars 3,876, för maj 4,186, for juni 16,509,
eller 9 proc (Mindre för kör- och balettstat
genom extra spelpenningar). Sammanräknas
båda spelårens vinst och förlust, hiir afdrags-
procenten endast 4 proc. Sådan reduktion
hade förr (t. ex. 1848—52 och sedan) upp-
gått till ända 10 och 12 proc. Artikeln
klandrar att sujetterna ej satt upp något mot-
förslag oi h anser hr Nordqvists bygdt på en
rigtig beräkning; omnämner också, att under
sista åren hr Ödmann uppburet 27,975 kr.
och hr Lundqvist 14,000, hvarjemte den senare
har en månads ledighet I den af —1 under-
tecknade artikeln yttras bl a. slutligen: De
17 operasujetterna synas sjeltva vilja välja
direktör och kunna viil då också afsiitta denne.
Hvem vill gå in på sådant, och hvilken ställ-
ning skulle han intaga till sina principaler?
Kunde härigenom en bättre vård om stats-
verkets åt teaterstyrelsen anförtrodda dyrbara
egendom betryggas? Man har all anledning
antaga, att denna månghöfdade, i vården af
vigtiga ekonomiska intressen siikert oerfarna
styrelse, hvars flesta medlemmar ej torde
förstå att rätt tillvarataga äfven operans ideela
intressen, och hvars hela tillvaro synes ganska
oviss, skulle bättre lyckas bereda operan som
konstanstalt tryggare ställning. Sujetterna
borde, i stället för att kasta hela skulden för
operans förtviflade belägenhet på styresman-
nen, taga en del af ansvaret för ställningen
på egna skuldror. Om ej hr Nordqvist nu vill
låta sig bortvisas af operasujetterna, bör näppe-
ligen någon förtänka honom detta
Sedan schismen mellan operaperso-
nalen och dess direktör sålunda tagit
en så allvarsam vändning, att det gälde
valet mellan direktör utan operaperso-
nal — hvilket varit detsamma som
operans upplösniug — eller operaper-
sonal med ny direktör, så blef det
senare regeringens beslut. Hr Nord-
qvist säges ju också funnit den finan-
siella ställningen vid operan ohållbar
och ej ansett sig kunna lösa denna
svåra fråga. I konselj d. 2 september
var operafrågan före, och Posttidningen
för samma dag innehöll följande till-
kännagifvande:
Sedan hofkapellmästaren Conrad
Nordqvist förklarat sig vilja med denna
dag frånträda det mellan chefen för
Kgl. finans-departementet, å Kgl. M:ts
vägnar, samt Nordqvist den 12 juni
1891 upprättade kontrakt angående
operaverksamhetens uppehållande, har
Kgl. M:t dertill lemnat sitt tillstånd,
äfvensom bemyndigat chefen för finans-
departementet att åt kammarherren A.
O. G. Burén uppdraga att med de i
nämda kontrakt för Nordqvist bestämda
rättigheter och skyldigheter från och
med denna dag tills vidare öfvertaga
ledningen af Kgl. operan.
Den administrativa krisen syntes
härmed närma sig sin lösning, och
operapersonalen hade vunnit seger så
fullständigt, att den till och med er-
hållit till chef den person som af den-
samma föreslagits. I en skrifvelse till
finansministern har dock kammarherre
Burén förklarat, att han icke utan
vilkor antagit detta chefskap. Efter
att ha tagit del af det uppgjorda för-
slaget till utgiftsstat för Kgl. operan
spelåret 1892—93, hade ban funnit
utgifterna skola öfverstiga inkomsterna
med 50- ä 60,000 kronor om året;
dessa penningar måste anskaffas eller
garanteras om hr Burén skulle kunna
se sig i stånd att taga befattning med
operaledningen. Sättet för anskaffande
af dessa medel har man tänkt sig i
öfverensstämmelse med det, som här
ofvau i denna artikel föreslagits. Med
teaterns förre chef, hofkapellmästaren
Nordqvist, har träffats öfverenskom-
melse, enligt hvilken hr Nordqvist mot
en summa af 3,000 kronor pr år intill
1 juli 1896 ställer sig till kammarh.
Buréns disposition om så påfordras.
Symfonikonserterua torde möjligen kom-
ma att sålunda anföras af hr Nordqvist,
för hvilket från operapersonalens sida
väl icke rimligtvis kan läggas uågot
hinder.
Att kammarherre Burén tills vidare
såsom tillförordnad operachef åtagit
sig operans ledning i denna kritiska
tid och så att säga räckt en räddande
hand åt den sjunkande, derför stauuar
alla konstens och operans vänner till
honom i stor förbindelse. Kammar-
herre Buréns kända koustsinne och
verksamhet för tonkonstens befräm-
jande här i hnfvudstaden, i förening
med en sällsynt viunande humanitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:38 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1892/0103.html
