Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för kejserliga teatern i Petersburg
sändningar. Spanien, Belgien, Bulga-
rien och Polen hafva äfven leiunat sina
bidrag. Sändningen från Sverige kom
till en del något sent och fick en mindre
gynsum plats vid trappuppgången till
rotundans innersta golf, der den ita-
lienska afdelningen från Bologna slutar.
Det svenska bidraget utgöres till största
delen af artiklar från Kgl. operan.
Bland de afsända föremålen märkes
en å gemensam kartong anordnad sam-
ling fotografiska erinringar om det nu
raserade operatemplet. I midten synes
en större vy af operahusets fasad.
Kring den samma äro grupperade fyra,
af artisten Evald Lönngren särskildt
för detta ändamål utförda interiörer.
De framställa: 1) operasalongen, 2)
den större af de åt publiken upplåtna
foyererna (»Gustaf III:s matsal») samt
3) och 4) den invid den samma lig-
gande praktfulla artistfoyern, sedd dels
från södra sidan med »sångrummet»,
dels från den norra. Intressanta in-
teriörer äro jemväl fyra i kabinetts-
format framstälda kolorerade fotografier
af den gamla operans foyervåning,
konstskickligt utförda af en här bosatt
fotografiamatris. Slutligen synes å kar-
tongen en af artisten Callmander ut-
förd större interiör af operasalongen.
För att gifva en ännu klarare före-
ställning om det gustavianska opera-
husets smakfulla dekorering exponeras
afbildningar af åtskilliga dekorativa
detaljer från operahusets inre och yttre.
Två planscher framställa de refflade
pilastrarne i prosceniet med sina korin-
tinska kapital, hvilka uppburo scen-
öppningens arkadbåge, öfverst prydd
af Sergels bevingade genier, hållande
tredje Gustafs krönta namnskitfer. A
tre andra planscher ser man de under
raderna såsom stöd insatta konsolerna
med deras tillbakaböjda akantusblad,
voluter och lagerfestoner, samt de här
och hvar anbragta maskerna, sorge-
spelets och lustspelets symboler m. m.,
samt ornament6fylluingarna å radernas
utsidor.
En interiör af Gustaf III:s lilla
salong invid operascenen förekommer
äfven bland de nu utstälda planscherna.
Men man har äfven velat visa något
af det ståtliga blifvande operatemplet.
En ypperlig framställning deraf lemna
tre väldiga, hufvudsakligen af arkitek-
ten Anderberg utförda taflor, som
genom teaterkonsortiet stälts till Kgl.
operans förfogande. Två äro utförda
i sepia-lavyr och visa operapalatset
från Gustaf Adolfs torg samt från
Carl XII:s torg. Den tredje, en penn-
teckning, framställer interiörer dels af
operasalongen med dess kungliga avant-
scen och praktfulla proscenium, dels
af det kungliga trapphuset samt den
för publiken afsedda trappuppgången.
Dessa taflor äro infattade i breda för-
gylda ramar.
Bland Kgl. operans öfriga utställ-
ningsföremål må antecknas ett orkester-
partitur till vår första fosterländska
opera »Gustaf Wasa». Partituret är
delvis egenhändigt skrifvet af tonsät-
taren, Johan Gottlieb (Amadeus) Nau-
mann. I dot glasfack som innesluter
Kgl. operans expositionsbidrag synes
äfven en gammal blåpermig affischbok
med gulnade blad. Den affischsida,
som ligger uppslagen, är daterad den
29 november 1830. Den dagen gaf
man å Kgl. teatern »Edvinsky och
Floreska eller Den polska grufvan».
— I personförteckningen läses här:
Angela . . . eleven Jenny Lind — det
vur då vår verldsberömda landsman-
inna första gången beträdde tiljan i
en rol.
Vidare har utstälts det bref af Lud-
vig van Beethoven, dateradt den 1
mars 1823, till Carl XIV Johan, hvari
han i artiga ordalag frambär sin tack-
samhet för att ha blifvit invald till
ledamot af Musikaliska akademien, en
utmärkelse hvilken, som bekant, mycket
gladde och smickrade den store ton-
sättareu. Oscar Fredriks och konung
Oscar II s tal i Musikaliska akademien,
på svenska och tyska, tillhöra äfven
denna sändning från operan och musik-
akademien. Af enskilda sändningar
från hufvudstaden, hvilka kommit till
vår kunskap (om bidrag fiån lands-
orten ingått är oss ej bekant), är en
rätt intressant från d:r Adolf Lind-
l gren, den bekante musikteoretikern,
kritikern och estetikern, förut redak-
tör af Svensk Musiktidning. Denna
sändning innehåller: Moutons lutebok
af 1099 * jemte beskrifning i »Monats-
hefte fur Musikgeschichte», vidare den
! eleganta lilla boken »Svenska hofkapell-
mästare» med porträtter (förut införda
i Sv. Musiktidning), och slutligen ett
par nummer af Svensk Musiktidning
( för 1884, nämligen n:o 2 med ett
I större träsnittsporträtt af J. M. Krauss
från hans ungdom, det enda bekanta
porträtt af honom**, samt n:o 10 inne-
hållande den quadrille, som spelades
under Gustaf III:s mord, med ett
tecken vid den takt, då det döds-
bringande skottet afsköts. Förut är i
denna tidning nämdt, att pianoläraren
hr Fredr. Peterson till Wienutställ-
ningen afsändt en på tyska affattad
| redogörelse för Allmänna musikaliska
förskolaus arbetssystem och lärokurser.
Vända vi oss nu från den så att
säga döda utställningen till den lef-
vande, till de med denna förbundna
teater- och musikföreställningarne, så
är det egentligen endast de senare som
1 i dessa spalter kunna komma i betrak-
tande. På utställningsteaterns tiljor
uppträdde först en tysk trupp och
sedan en trupp från Comédie t’rau<;aise
i Paris i slutet af maj, och denna efter-
* Stycken ur denna, arrangerade for piano
medföljde Svensk Musiktidning 1890 n:o 19
som bilaga till en artikel af A. L. om »Dans
och lutspel i forna dagar».
** En silhouettbild af honom är införd i
denna tidning, årg. 1883, n:o 13.
följdes i juni månads början af ett
böhmiskt operasällskap, som på ett för-
träffligt sätt utförde operorna: »Die
verkaufte Braut» och »Dalibor» af
Smetana, »Lejla» af Bendt (f. 1838 i
Prag), »Dimitri» af Dvorak (Dvorsjak,
f. 1341), »Die Hussitenbraut» af C.
Schebor, melodramen »Pelops Braut-
werbung af Vrchiliczki. Priset vauns
ibland dessa af Smetanas * »Verkaufte
Braut», som genom sin urfriska melodik
och genialitet säges höra till det bästa
som existerar på det musikdramatiska
området, skrifven i den gamla opera-
stilen och äfven till texten underhål-
lande. Äfven hans »Dalibor», mera i
Wagnerstil, berömmes såsom fortjent
af att göra sin rund öfver alla opera-
scener. Dvoraks opera gör icke samma
helgjutna intryck men berömmes i
vissa delar. En vecka efter invig-
ningskonserten utfördes Haydns »Års-
tiderna» af Gesellschaft der Musik-
freuude. De »populära konserterna»
under Grädeners ledning omvexlade
med ett ungerskt kapell, ett tyroler-
sällskap och grefl. Gortz’ska militär-
kapellet. Första symfonikonserten gafs
under ledning af mr. Cowen, dirigent
för filharmoniska konserterna i London,
hvarvid endast hans kompositioner ut-
fördes, deribland hans bekanta s. k.
»Skandinaviska symfoni» och en sym-
foni i F dur. Sista symfonikonserten
(9:e) leddes af en ung pianolärare vid
konservatoriet, Ferdinand Löwe, som
första gången, och det utantill, dirige-
rade en stor orkester (60 man) och vid
detta tillfälle utfördes bl. a. en sym-
foni af Anton Bruckner, tillegnad Rich.
Wagner (op. 3 d-moll). En skildring
från denna konsert, karakteristisk för
dessa musiktillställningar, meddelar
Ludv. Josephson i ett resebref till D.
N., och vi anföra denna för att lemna
våra läsare ett begrepp om desamma:
»Gamle Bruckner, f. n. professor i
kontrapunkt vid konservatoriet i Wien,
född 1824, var närvarande vid kon-
serten och superade i sällskap med
några vänner. Efter hvarje sats gen-
ljöd salen af frenetiska bravorop, och
herrar och damer trängde sig fram för
att hylla kompositören, som för hvarje
gång måste lotsa sig fram mellan bor-
den för att från orkesterestraden mot-
taga de honom alltså fyra gånger
egnade ovationerna under bedöfvande
handklappningar och viftniugar med
— serveterna. Som liflig tafla var det
anslående, men ej som allvarlig kon-
serthyllning».
Ett par symfonikonserter af särskildt
intresse för oss nordbor, voro de som
leddes af kapellmästarns Svendsen
från Köpenhamn och Hallén från Stock-
* Friedrich Smttana f. 1824, var 1850—60
dirigent för Filharmoniska sällskapet i Göte-
borg, lät sedan höra sig i Stockholm säsom
utmärkt pianist, lemnade Sverige 1861, var
1866—74 kapellmästare vid czec-hiska natio-
nalteatern i Prag och dog, sinnesrubbad, 1884.
Har komponerat 8 operor m. m.
iui im
LiiA liiuiiiuMcii» cti »ui euuiuei iiutm uiutg.a. m, luucmumiiuo iui punuj . iintMfiucfiftC’ t iil n « Il 11 i 11 g ±v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
