Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN SA’ MUSIKTIDNING.
son ensam konsert i London med
stort bifall af både pressen och
allmänheten. Derefter gjorde hon en
lång konsertturné i England och
Irland tillsammans med M:me Albani,
Signor Bottesini m. fl. Kort efter
denna turné fick fröken Olson höia
Clara Schumann spela i London och
blef så intagen af hennes genialiska
och ädla spel, att hon ej fick någon
ro förrän hon hade fått spela för henne
och blifvit mottagen såsom hennes elev.
Så for hon till Frankfurt a. M. och
stannade der i fyra år, ifrigt
studerande såsom fru Schumanns enskilda
elev. Efter att i Frankfurt hafva
upp-trädt flere gånger offentligt, gjorde hon
på fru Schumanns inrådan konsertresor
förra sommaren, besökande Norge med
fröken Gina Oselio. De gåfvo då MO
konserter i de förnämsta städerna
der-städes.
Fröken Olson omnämnes i norska
tidningar som en framstående pianist
och god ackompanjatris vid konserterna
med Gina Oselio. L’tom den nämda
konserten af Saint-Saens .spelade
fröken Olson å konsei terna i Norge bl. a.
Liszts Grand Polonaise i E-dur, saker
af Schumann m. m. Sedan fröken
Olson afslutat en nu tillämnad
konserttur i Norrland, ämnar hon för
en kort tid fortsätta sina studier för
fru Clara Schumann, särskildt öfvande
sig i kammarmusik, hvarefter det
är hennes afsigt att uppträda i
London.
Fröken Olson begagnar sig ledigt af
svenska språket ehuru med någon
brytning, och vi kunna på grund af
hennes börd räkna henne som vår
lands-inaninna. Särskildt på grund deraf
eger hon våra sympatier, som vi nu
till sist uttala med en tillönskan af
god framgång på hennes
konstnärsbana. H.
–-^––
Mozarts ungdomsoperor
■ Bastien und BusHenne* samt » l.n finta
ginrdiniera >.
V^vill firande af Mozarts minne, då
hundrade årsdagen af hans död
+ r inträffade förlidet år den 5
december, upptogos å flere tyska teatrar
hans ofvannämda ungdomsoperor, hvilka
kunna anses så godt som nya för vår
tid. Mozarts efterföljande mästerverk
för scenen äro emellertid så allbekanta,
att en hvar bör finna sig intresserad
af att lära känna något om hans
första försök till dramatisk komposition,
vi vilja derför lemna en kort
redogörelse för de här i fråga varande
operorna, hvilka nu åter lefvat upp på
scenen, ehuru i något moderniserad drägt,
och börja då med den äldsta.
i>Bastien och Bastienne»
komponerade Mozart 1768 såsom 12-årig gosse.
Det var hans första tyska opera, som
nyss förut föregåtts af en italiensk
buffaopera »La finta simplice»,
komponerad på kejsar Josef II:s uppmaning
men i följd af intriger ej uppförd.
Mozart befann sig då med sin far i
Wien, och hos en vän till hans
föräldrar, konstmäcenateu, dr Messmer,
som i sitt hus hade en privatteater,
egde första uppförandet af operan rum.
Till librett begagnades den af Fr. Wilh.
Weiskern på tyska öfversatta texten
till en fransysk operett af m:me Favart
»Les amour de Bastien et Bastienne»,
som åter ledde sitt ursprung från
Rons-seaus intermezzo »Le devin du village».
Det hela är hållet i de den tiden så
omtyckta herdespelens stil. Innehållet
kan ej tänkas enklare. Mot Bastienne,
den täcka herdinnan, är hennes älskare
otrogen, och hon söker återkalla hans
kärlek med bistånd af en gammal, i
trollkonster förfaien herde Colas,
hvilket naturligtvis också till slut lyckas.
Med det okonstlade ämnet
öfverens-stämmer den enkla, älskvärda
karaktären hos musiken, hvilken från första
till sista noten är lämpad efter
herdespelet. Beundransvärdt, i fråga om
en 12 års gosse, är det säkra
beher-skandet af det formella, den vana han
tycks ega att behandla sångstämmorna
och foga dem samman, den förmåga
han besitter att. karakteristiskt åtskilja
de tre handlande personerna, att icke
tala om don friska uppfinningskraft,
som i det hela gör sig märkbar. Der
saknas hvarken fina melodiska tankar
af behagligaste art eller originella
harmoniska drag, som hänvisa på den
blifvande store Mozart. Utom den
korta inledningen (Intrada), i hvilken
det unga geniet, märkvärdigt nog,
redan funnit första temat i
»Eroica»-symfonien, består operan af 15
sångnummer och ett litet orkestralt
mellanspel, imiterande säckpipan.
Öfvervä-gande äro Bastiens och Bastiennes
lj’riska utgjutelser i mindre arie- eller
visform, medan det komiska elementet
framträder i Colas två arior. För
ensemblestycken erbjuda sig endast tre
tillfällen. En munter duett är
skrif-ven för Bastienne och Colas; en dito
förekommer mera omfångsrik och med
verksamma dramatiska pointer emot
slutet mellan de båda älskande, som
då försonas. Den bildar jämte den
glada sluttrion mellan Bastien,
Bastienne och Colas utan tvifvel den värde
fullaste delen af den lilla till sitt
musikaliska innehåll högst sympatiska
operan.
I afseende på den nyligen af Barth.
Senfi i Leipzig utgifna upplagan af
operan (pris 3 Mark netto; 4 Mark
bunden) och de förändringar som vid
den vidtagits, kunna vi endast hänvisa
till dennas titel, som vi här meddela:
»Bastien och Bastienne, komisk opera i
en akt. Text från franskan af Friedr.
Wilh. Weiskern, musik af W. A.
Mozart. Klaverut.lrag med text och
fullständig dialog i noga öfverensstäm-
melse med det Mozart’ska originalet,
efter partituret rättadt och omarbetadt
af Richard Kleinmichel.» — Vid
operans uppförande å scenen hafva
naturligtvis resp. teaterdirektioner och
kapellmästare vidtagit tidsenliga
förändringar med operan i öfverensstämmelse
med vår tids fordringar och smak.
Det andra sceniska ungdomsverket,
buffaoperan »La finta giardiniera»,
komponerades 1774 af den då adertonårige
Mozart och uppfördes för första
gången den 13 januari 1775 i München.
Den vann då i den bayerska
hufvnd-staden ofantlig framgång och tog ett
betydligt försteg framför samtida
italienska produktioner i buffagenren,
men kunde ej, undantagandes ett
uppförande af operan i Augsburg 1789,
vinna någon vidare spridning. Först
under fcrra året blef densamma jemte
»Bastien och Bastienne» åter framsökt,
försedd med en ny bearbetning af
libretton och äfven i andra hänseenden
uppstufvad och moderniserad. I denna
gestalt, med ny text och dialog af M.
Kalbeck, har denna opera i slutet af
förra november månad gifvits på nya
stadsteatern i Leipzig och blifvit
ganska väl emottagen, ehuru publiken att
börja med var något kall och
reserverad. Äfven i denna opera finner man
saker, som endast det sanna snillet
kan ingifva, och i åtskilliga nummer
låter Mozart ana hvad han
åstadkommit i skapelser från sin senare, stora
period (specielt i »Figaros bröllop»)
»La finta giardiniera» förhåller sig till
dessa såsom morgonrodnadeu till den
uppgående solen.
Den ursprungliga texten till operan
var högst underhaltig, och man kan ej
låta bli att undra, hur det var
möjligt att sätta den i musik; men i förra
århundradet var man ej så noga med
texterna, som i våra dagar, och
publiken fäste sig i operan mera vid
musiken än handlingen. Kalbecks
omarbetning har förtjensten af att reda det
ursprungligt förvirrade, göra en
förnuftigare anordning af situationerna och
bringa litet mera hållning i operans
förut alltför karikatyrmessiga väsen.
Allt slagg är emellertid ej bortröjdt.
Vidare har operan ej skadelös kommit
ifrån bearbetningen så till vida, som
genom sammandragning af de
ursprungliga tre akterna till två flera
värdefulla nummer måst uteslutas.
»La finta giardiniera» (»Die
Gärtnerin aus Liebe»), komisk opera i tre
akter, text från italienskan af
Calza-bigi och Coltellini, musik af W. A.
Mozart, föreligger i fullständigt
klaver-utdrag med text, efter partitutet rättad
och omarbetad af Richard Kleinmichel
(utg. af Barth. Senff, Leipzig) ocli
kostar 5 Mark häftad, 6 Mark bunden.
—––––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
