Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekonomiska hänsyn * tillkommen
förordning, så skulle snart pretentioner
uppstå som svampar ur jorden. Först
ett lån för operans verksamhet, så
kanske ett för pensionskassan, och
hvar-för ej för teatrar i Göteborg, Malmö,
för pansarbåtar och museer o. s. v.?»
Talaren synes under detta
resonne-mang glömma, att det gäller landets
enda högre konstanstalt af detta slag,
med hvilken ingen annan af sådant
slag är eller kan komma i paritet och
hvars vigt för den andliga odlingen
ingen förståndig och fördomsfri person
torde kunna förneka. Men det saknas
ej skäl till den förmodan, att herr
Tamm på Fånö likasom lektor
Waldenström och hans själsfränder fördöma
allt livad opera och teater heter,
åtminstone har herr Tamm på Fånö
blottat hur föga han har begrepp om
operan och dess behofver, när han på tal
om de stora kostnaderna för operan
uuder öfvergångstiden frågar: »Hvar-
för beköfver man t. ex. underhålla så
stor ballettkår?» Ett faktum är dock
att vår operas ballettkår är den
minsta möjliga och en sådan kan ej
undvaras. Det finns i operor en slags
musik kallad ballettmusik, ofta af
ganska stort estetiskt värde, denua
förutsätter befintligheten af en ballett,
hvilket allt förslagsställaren synes ha glömt.
Hans filantropi synes också komma
till korta när det gäller denna kårs
ekonomiska väl.
Interpellationen besvarades genast af
finansministern, som framhöll skilnaden
mellan ett vanligt lotterilån och
obligationslån, nödvändigheten att
upprätthålla opera verksamheten, som om den
nu nedlades skulle försätta den talrika
personalen i en beklaglig ställning,
be-hofvet af eget elektricitetsverk och
åtskilliga inre dekorationer, hvilka ej
kunna bekostas af nu beräknade medel,
etc. och slutar sitt svar sålunda:
»Enär ej kan ifrågasättas att hos
riksdagen begära ökade anslag till
Operan, synes den nu föreslagna
åtgärden, nemligen att vinna ett nödigt
tillskott genom ett nytt mindre
premieobligationslån, vara, snart 6agdt,
den enda utvägen att kunna rädda
Situationen ; jag skulle vara
interpellanten synnerligen tacksam, om han hade
lyckats utfinna någon annan; och om
dertil l betänkes att en del af det
föreslagna lånets vinstmedel skulle
användas för sådana ändamål till sjelfva
Operabyggnaden, som förut icke varit
beräknade, men som anses vara till
stort gagn för den samma, så lär väl
äfven deruti finnas ett ökadt skäl till
stöd för denna åsigt.
Pågående underhandlingar med
tea-terbyggnadskonsortiet om nu föreslagna
lån förutsätta, att hvarje obligations-
* Det torde kunna anses som en
malplacerad filantropi att vilja med ett sådant
öfver-vakande af individuel ekonomi och moral
inskränka den personliga sjelfbestämningsrätten.
innehafvare skall återvinna sitt utgifna
kapital jemte årlig ränta, uppgående
till nära 2 proc , vinstchancerna
oberäknade; men då frågan ännu icke
behandlats i statsrådsberedningen, än
mindre blifvit föredragen inför k. m:t
kan jag icke nu inför kammaren
förutsäga hvilken utgång frågan kan komma
att få.»
Finansministern understöddes af
herrar Björnstjerna och Reutersvärd. Den
förre förklarade, att han ej var någon
vän af lotterier men ville på inga
vil-kor medgifva, att regeringen genom
att ge tillstånd till
premieobligationslån framkallade spellusten i landet.
Den låge i den menskliga naturen och
kunde vändas i en gagneligare rigtning
genom dessa premieobligationer, än om
penningarne för lotteriändamål vandrade
till utlandet. Herr Reutersvärd
förklarade, att teatorbyggnadskonsortiet
skötte sin verksamhet så samvetsgrant
sig göra låter och leddes dervid af
kärlek till konsten.
Man har på senare åren i denna
verksamhet endast velat se en
egennyttig sträfvan hos den finansman,
bankdirektören Knut Wallenberg, som
säges ha varit upphofvet till
teater-byggnadskonsortiet, men vi vilja då
erinra, att utom denne i spetsen för
dess bildande stält sig så aktade och
ansedda män, som öfverståthållaren
Tamm, landshöfding Themptander,
hof-marskalken Reutersvärd,
bankofullmäktigen doktor Arnberg,
riksdagsfullmäk-tigen, nu mera statsrådet Wikblad,
kabinettskammarherren E. Ribbing och
godsegaren Walldén.
Skulle också konsortiet göra en vinst
på det berömliga företaget att rädda
vår opera och skaffa oss ett nytt
tidsenligt operahus, kunde denna vinst
väl få räknas det till godo såsom en
välförtjent nationalbelöning.
H.
–-^––
Från Niels W. Gades
barndoms-och ungdomsår.
(Forts.).
los Wexschall gjordes bekantskap
med en annan elev, Edvard
Hel-T ‘sted, till hvilken Gade kände sig
dragen med sådan sympati, att det
snart mellan dem utvecklade sig en
innerlig väuskap, en vänskap som
äfven utsträcktes till och besvarades af
Edvards bror Carl och som fortfor till
Gades död.
Genom Helstedarne* och vid Gades
anställning i kapellet, kom den unge
* Edv. Helsted (f. 1816) var violinist i
Kgl. kapellet, sedan lärare i teori och
pianospel vid konservatoriet; har komponerat
musik till ett par baletter af Bonrnonville. Carl
H , (f. 1818) var flöjtist i hofkapellet och
efter studier hos Gareia i Paris, sånglärare.
Äfven han blef vid konservatoriets
upprättande lärare vid detsamma. Han har
komponerat symfonier, en pianoqvartett och sång
verk. Red.
stillsamme Michael Wiehe till som vän,
och jemte Hoedt lefde dessa unga
personer ett högstämdt och rikt
ungdoms-’ lif. Uppfyllda af idealistisk sträfvan
hyste de den öfvertygelsen, att icke
blott ett musikaliskt bildadt öra utan
också ett bildadt öga, skolad tanke,
tyglad fantasi och luttrad känsla voro
nödvändiga vilkor för talangens fulla
utveckling och sökte att tillegna sig
detta bl. a. genom att ofta besöka
måleri- och skulptursamlingen samt
genom flitig läsning af literaturens
mä-1 sterverk. De tre musikerna fördjupade
sig dessutom livar dag i den nya
intressanta musik, som med Beethovens,
Mendelssohns och Schumanns namn
inträngt i musikverlden. När de hade
ledighet från lektioner eller
teatertjenst-göring — ty ingen af dem kunde lefva
utan att förtjena pengar, och
föräldrarna skulle också understödjas —
var målet för deras skyndande steg
antingen det låga rummet vid Nygade,
der man kunde kika in och se »om
Niels satt vid klaveret», eller också
vindsrummet i Vingårdsgränd, der
bröderna Helsted bodde. I regeln var
det Gade, som med notrullen, under
yttrandet: »Nu ska’ ni få höra något!»
trädde inom dörren hos bröderna
Helsted, och så gick det timtals löst på
att studera musik, nytt och gammalt,
utländskt eller danskt. Såsom den
der kunde spela bäst, var det Gade,
som föredrog sakerna, understödd af
Carl Helsted när det gälde sång.
Det var också Gade, som först hade
sin åsigt färdig och uttalade den for
de andra, hvarefter de antingen
enades i beundran öfver skönheterna eller
kommo i diskussion om sina skiljaktiga
åsigter. Naturligtvis spelades äfven
egna kompositioner och man begärde
hvarandras dom öfver dessa. Så
samspråkade de med ungdomlig ifver och
lustighet, och deras framtidsplaner och
drömmar afhandlades lifligt.
Någonting stort skulle de alla blifva, det
var afgjordt; men Gade förklarade på
köpet att det måste ske inom fylda 25
år. Åtminstone satte han sig i sinnet,
att detta skulle bli fallet med honom
sjelf, och till ständig påminnelse härom
satte han ett plakat öfver sin säng
och målade på det: »25 år». Så gick
vintern, och när marken begynte
grönska och luften blef mildare, då
vandrade han ut från den tråkiga staden
ut i den fria naturen; det lif, som
här var på väg att bryta fram,
öfver-väldigade honom; länge vankade han
omkring, med glädje mottagande hvarje
vårligt intryck, som sedan i toner och
harmonier omsattes i hans själ, eller
låg han drömmande i gräset, medan
tankar och syner upptogo hans sinne.
Han älskade vårtiden från sin första
ungdom hela sitt lif igenom, och han
gladde sig åt dess ankomst, så fort
årets kortaste dag var öfver; i en glad
ton sade han alltid den 21 december,
»ja, nu går det mot ljuset, nu kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
