Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glada samkvätn och festligheter sätta
fotterna på en danslysten ungdom i
rytmisk rörelse. För öfrigt var
Mozart sjelf en passionerad dansör och
fann i Wien, der på hans tid ett
verkligt dansraseri herskade, mångfaldiga
tillfällen att hängifva sig åt denna
passion. Han var ju också nästan
mera stolt öfver sin förmåga som
dansör än som kompositör och skall ha
dansat mycket väl menuett. I hans
bref förekom ofta häntydningar på detta
hans favoritnöje. Så berättar han den
22 januari 1783 för sin far om en
familjebal: »Förra veckan gaf jag i
min våning en bal. Vi började
klockan sex på aftonen och slutade
klockan sju — hvad var det? bara en
timme? — nej, nej — klockan sju på
morgonen. Baron Wezlar med fru
voro också med äfvensom baronessan
Waldstädten, herr von Edelbach,
Gi-lowsky, Windmacher, den unge Stephaui
Ansoor, Adamberger med fru, Lange
o. s. v.» Ännu större var danslusten
på maskeradbalerna. Så uppfann och
komponerade Mozart för fastlagsbalen
1788 en pantomim, i hvilken han
fram-stälde Harlekin med en sådan liflighet
och fiamgång, att den bäste
ballett-dausör ej kunde ha gjort det bättre.
Med den okonstlade glädtighet, som
utmärkte Mozarts karaktär kan man
ej förvåna sig öfver denna böjelse.
Både köld och nöd dansades bort. Så
kom en dag till honom under den kalla
vintern 1790, Joseph Deimer,
hofmä-staren på värdshuset »zur silbernen
Schlange», en person som bevisat
Mozart många tjenster, och fann honom
i hans arbetsrum hurtigt dansande
omkring med sin fru. På Deitners fråga
om han gaf sin fru danslektioner,
svarade Mozart leende: »Vi värma oss
med dans emedan vi frysa och ej ha
några pengar att köpa oss ved för».
Då Mozart i början af 1787 en tid
uppehöll sig i Prag, lofvade han grefve
Johann Pachta att skrifva några
kontradanser för de adliga sällskapsbalerna.
Men tiden förgick under allehanda
lustbarheter, och de utlofvade danserna,
hvilka man gerna velat ha till nästa
bal blefvo, trots åtskilliga påminnelser,
ej levererade. Slutligen begagnade sig
grefven af en list. Han inbjöd Mozart
till en diner, men en timme tidigare
än måltiden skulle börja. Mozart
infann sig på bestämd tid och blef
emot-tagen af grefven, som förde honom in
i sitt arbetsrum i stället för till
matsalen och med leende min yttrade till
den öfverraskade mästaren: »Min käre
Mozart, i morgon är balen, till
hvilken ni lofvat mig de der
kontradanserna, på hvilka alla äro nyfikna. Ni
får ej lemna oss i sticket. Här är
notpapper och allt annat nödigt
skrif-material. Nu ber jag er l-iktigt
enträget: sätt er ner och skrif ett par
danser. Middagen blir ej serverad,
förr än ni har blifvit färdig härmed.
Jag har tillsagt om alla edra favorit-
rätter och äfveu sörjt för muntert
sällskap. Alltså friskt till verket och inte
för inte!»
Dermed gick grefven sin väg, och
Mozart, som väl insåg att denne hade
rätt i hvad han gjorde, satte sig tvärt
till arbetet och hade inom en knapp
timme färdiga fyra quadriller, livar och
en med en kontradans, i partitur för
full orkester, något som han svårligen
förut haft i taukarne, ett bevis på den
utomordentliga lätthet och snabbhet,
hvarmed han arbetade.
Dessa danser uppväckte sedan vid
följande aftons bal stor entusiasm och
Mozart sjelf dansade med lif och lust
efter sin musik. De hade erhållit
särskilda namn såsom »La favorita», »La
fenice», »La piramide». En af dem
innehöll, instrumenterad med piccola
och bastrumma, ett originelt tema,
hvilket sedan nyttjades af Weber såsom
»österrikisk grenadiermarsch» i hans
stora kantat »Kampf und Sieg».
Mozart var af kejsar Joseph utnämnd
till kammarkomponist med ett
årsunder-håll af 800 guiden, hvilket föranledde
honom till deu anmärkningen: »Allt
[ för mycket för hvad jag gör, allt för
litet för hvad jag kunde göra», ty han
fick a’.drig af kejsaren något uppdrag
af betydenhet. Men för att någonting
uträtta levererado han dock en mängd
danser af olika slag för de offentliga
maskeradbalerna i residensets s. k.
redoutsalar, som egde rum alla söndagar
under karnevalen och af Josef II
gynnades i hög grad såsom medel att
närma de olika ståudsklasserna till
hvarandra. Man dansade då vanligen
menuett, kontradanser (quadriller) och
j vals (tysk); dock brukade endast de
j lägre klasserna deltaga i den senare
dansen, emedan trängseln var stor
under densamma. Så finna vi i den af
Mozart sjelf förda
kompositionsförteck-ningen från åren 1788,—81) och—90
ett stort antal »kontratänze»,
»inenu-ette», »teutsche» och »ländlerische»
upptecknade med noggrannt uppgifven
datum. Kontradanserna bära ofta
särskilda, stundom rätt humoristiska namn
såsom »Das Donnerwetter», »Die
Bataille». En af dem heter: »Der Sieg
des Helden Koburg gegen die Türken»,
en annan »Il trionfo delle donne».
Menuetterna och valserna blefvo
der-emot namnlösa.
För öfrigt hafva Haydn, Hummel
och tili och med Beethoven ej aktat
under sin värdighet att komponera
dansstycken för redoutbaler. De flesta
af våra nu varande komponister skulle
anse det för en orimlig begäran om
man uppmanade dem att skrifva dans
musik. De stora mästarue från
förgångna tider voro mera anspråkslösa
, och fördomsfria.
-— —
H. M. Konungens
musikbibliotek.
Sedan ett af de af
öfverhofmästarin-uan grefvinnan De la Gardie disponerade
rum, beläget i file med h. m.
konungens biblioteksvåning å k. slottet,
blifvit med densamma införlifvad, har
h. in:ts musikbibliotek numera inrymts
i denna nyförvärfade del af
biblioteks-våningen, efter att förut ha förvarats
i ett geuomgångsrum i dess närhet.
Musiksamlingarue, öfver hvilka
re-alkatalog upprättats af hofkamrer F.
Cronhamn, äro förvarade i numrerade
glasskåp med flyttbara hyllor.
Dit-hörande skyddsomslag och stödjern äro
i enlighet med Kongl. Bibliotekets
modell.
Biblioteket innesluter musikalier af
in- och utländska kompositioner inom
tonkonstens alla områden. Isynnerhet
afdelningeu Säng är der talrikt
företrädd — helt naturligt, då bibliotekets
höge egare sjelf med förkärlek omfattar
sångens ädla konst. Också låter sig
h. m:t angeläget vara att regelbundet
tillgodose sitt bibliotek med det
värdefullaste i såugväg som år för år
utkommer från trycket.
Ett annat särdeles rikhaltigt fack
inom h. m:ts musikbibliotek är
afdel-liiugen liturgi, detta i öfverensstämmelse
med konung Oscars varma intresse för
allt hvad som rör kyrkosången och
dess höjande. Redan för närmare
trettio år sedan väckte h. m:t denna fråga
till lif, då han såsom Musikaliska
akademiens preses framlade det vigtiga
diskussionsämnet »Kyrkomusikens u.
v. ståndpunkt i hvarje land». Allt
sedess har h. m:t med oförtrutet
intresse arbetat på kyrkosångens
förbättrande, särskildt hvad angår sångens
rena liturgiska anda och ett raskare
tidmått. Det utmärkta initiativ h. m:t
i detta fall tagit omedelbart efter
sin tronbestigning genom
åvägabrin-gaudet af fullstämmig körsång i
slottskapellet har, som bekant, vunnit
efterföljd inom en mängd församlingar i
riket.
Biblioteket i fråga innesluter jeinväl
musikliterära arbeten och
musiktidningar. Den allra största delen af
h. m:t musikbibliotek har tillkommit
på den höge egarens initativ, men
der märkas äfven bidrag från prins
Gustafs och drottning Desiderias
musiksamlingar.
En stor del af rausikalierna äro
inbundna — en mängd i dyrbara
praktband i skinn, siden eller sammet med
rika orneringar och guldsnitt. Vid
bibliotekets katalogbeläggande afskildes
alla dubletter — en del öfverlemnados
till Musikaliska akad. bibi., det öfriga
(Musikaliska konstföreningens förlager)
fördelades bland samtliga
elementarläroverks bibliotek i riket. I dessa dagar
ha de senare årens dublett-tillkomster
blifvit afskilda och på liknande sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
